USA–Iran-paus lyfte börserna – sedan rasade chipaktierna

Den omedelbara vinnaren blev oljan. Brentkontrakt föll omkring 4 procent till 92,80 dollar per fat när den riskpremie som byggts upp under veckor av attacker började försvinna . Lägre oljepris minskade samtidigt farhågorna för en bredare regional konflikt och störningar i trafiken genom Hormuzsundet.

Aktiemarknaden reagerade med lättnad:

• Dow Jones steg omkring 260 punkter, eller cirka 0,6–0,7 procent, och noterade sin andra uppgångsdag i rad .
• Terminer på S&P 500 och Nasdaq steg som mest omkring 1 respektive 1,6 procent före öppning, även om uppgången mattades under handeln .
• Köpen var relativt breda och de flesta sektorindex låg på plus .

Men lättnaden var långt ifrån odelad. Huthierna attackerade oljeanläggningar i Saudiarabien, och Ukraina slog under samma helg till mot ett iranskt handelsfartyg i Kaspiska havet . Trots detta dominerades måndagens marknadsberättelse av hoppet om en större nedtrappning.

Från lättnad till globalt chipras

På tisdagen, den 28 juli, skiftade fokus snabbt från geopolitik till tekniksektorns finansiering. Det breda rallyt ersattes av ett kraftigt ras i halvledaraktier, vilket skapade en tydlig spricka mellan mer konjunkturkänsliga och defensiva bolag å ena sidan och högt värderade teknikaktier å den andra.

ETF:en iShares Semiconductor ETF, SOXX, föll mer än 3 procent i förhandeln. Nasdaqterminerna vände ned, Nvidia backade 5 procent och Sydkoreas KOSPI-index föll till den lägsta nivån på tre månader .

Bakom försäljningen låg flera faktorer samtidigt:

• Investerare började ifrågasätta om de enorma investeringarna i AI-servrar, datacenter, el och chip kan ge tillräcklig avkastning.
• Wall Street Journal rapporterade att Nvidia förhandlade om att ge finansieringsgarantier på omkring 250 miljarder dollar till ett datacenterprojekt i Ohio . Uppgiften gjorde kapitalbehovet i AI-ekonomin konkret för marknaden.
• Ökad kinesisk konkurrens inom AI-chip ökade pressen på sektorn .
• Efter månader av stark kursutveckling blev värderingarna mer sårbara när investerare började dra ned risken .

Resultatet blev en ovanlig divergens: Dow Jones klarade sig relativt bra, hjälpt av lägre oljepris och mer defensiva sektorer, medan Nasdaq och de asiatiska marknaderna föll när halvledarbolagen såldes av . Det såg mer ut som en rotation än som panik i hela systemet – men också som en tydlig varningssignal för AI-handeln.

Oljepris ned, men ingen bred obligationsrusning

Rörelsen i flera tillgångsslag visade hur selektiv marknaden var. När pausen mellan USA och Iran höll i sig fortsatte Brentoljan ned på tisdagen, mot omkring 87 dollar per fat .

Den lägre oljan fick däremot inte amerikanska statsobligationer att stiga brett. Räntorna på amerikanska statspapper var i huvudsak stabila, vilket tydde på att investerarna inte ansåg oljeprisfallet vara tillräckligt inflationsdämpande för att ändra förväntningarna på Federal Reserve . Dollarn var samtidigt överlag svagare, bland annat inför centralbankens räntebesked .

Asien tog den hårdaste smällen när chipförsäljningen tilltog. USA och Europa höll emot bättre, eftersom lägre energikostnader gav stöd åt sektorer utanför teknik, bland annat industri och material . Skillnaden mellan en stigande Dow Jones och en fallande Nasdaq visade därför främst på ett skifte i kapitalflöden – inte på ett generellt börshaveri.

Fed-beskedet blev en ny riskfaktor

Ovanför marknaden hängde också Federal Reserves räntebesked den 29 juli. Fed är USA:s centralbank, och inför mötet prisade marknaden in omkring 38 procents sannolikhet för en räntehöjning – en ovanligt hög nivå för ett möte som många hade väntat sig skulle bli mer avvaktande . Saxo Bank beskrev därför mötet som ”live”, alltså öppet för en överraskning, och noterade att handlarna var på helspänn .

En mer hökaktig Fed skulle framför allt kunna slå mot tillväxtaktier och chipbolag. När räntorna väntas ligga högre blir framtida vinster mindre värda i dagens värderingar, samtidigt som finansieringen av nya datacenter och annan AI-infrastruktur blir dyrare.

Utgångsläget var redan skakigt. S&P 500 och Nasdaq hade fallit två veckor i rad inför perioden . Den inledande rapportsäsongen för andra kvartalet gav blandade signaler, medan chipaktierna redan hade varit under press . Den centrala frågan var därmed större än en enskild börsdag: Kan AI-investeringarna skapa avkastning som motsvarar de enorma kapitalbeloppen, eller har marknaden investerat för mycket för tidigt?

Big Tech-rapporterna skulle avgöra nästa steg

Veckan den 27–31 juli beskrevs som rapportsäsongens mest intensiva och som en av årets viktigaste Fed-veckor . Investerarna väntade på besked från de stora teknikbolag vars investeringar har varit själva motorn bakom AI- och chiprallyt .

Alphabet hade redan rapporterat och gjort marknaden besviken, vilket tyngde sentimentet inför resten av veckan . Därefter stod följande punkter i centrum:

• Federal Reserves räntebesked, 29 juli: Marknaden prisade in 38 procents sannolikhet för en höjning och letade efter tecken på en stramare linje .
• Microsofts rapport: Den första av de stora teknikrapporterna och en viktig signal för molntillväxt och AI-utgifter .
• Metas rapport: Ett test av om investeringarna i AI faktiskt kan omvandlas till intäkter och starkare digital annonsering .
• Amazons rapport: En temperaturmätare för både konsumenten och molnverksamheten .
• Apples rapport: En signal om efterfrågan på Iphone och företagets framsteg inom AI-integration .

Det var den avgörande konflikten på marknaden: lägre oljepris och minskad geopolitisk risk gynnade ekonomin i stort, medan tvivel på AI-investeringarnas avkastning, kinesisk konkurrens och risken för en mer hökaktig Fed slog mot den sektor som lett årets uppgång.

Big Tech-rapporterna och räntebeskedet skulle därför hjälpa investerarna att avgöra om chipraset bara var en tillfällig rotation – eller början på en djupare upplösning av AI-handeln .