Stagflationschocken 2026: Så förändrar kriget i Mellanöstern världsekonomin

I ett betydligt mörkare scenario kan en upptrappning av konflikten mellan USA och Iran sänka den globala tillväxten till endast 1,3 procent och driva upp inflationen till 4,5 procent, uppgav Världsbankens chefsekonom Indermit Gill för Reuters den 22 juli . Om krisen blir långvarig och oljepriset i genomsnitt når 115 dollar fatet skulle tillväxten enligt banken bromsa till 2,1 procent . Världsbanken varnade också för att 32 länder befinner sig i, eller löper hög risk att hamna i, skuldkris .

Bank of America: en ”mild stagflation”

Bank of America var tidigt ute med att beskriva krigets ekonomiska följder som en uttrycklig stagflationschock. I en analys från april kallade ekonomen Claudio Irigoyen och hans kollegor utvecklingen för en klassisk kombination av lägre tillväxt och högre priser .

• Global tillväxt: nedjusterad från 3,5 procent före kriget till 3,1 procent för 2026.
• Global inflation: uppjusterad till 3,3 procent från 2,8 procent.
• USA:s tillväxt: ned med 0,5 procentenheter till 2,3 procent, medan inflationen väntas nå 3,6 procent.
• Olja: omkring 100 dollar fatet under hela året och ett nytt normalintervall på 90–95 dollar även efter krigets slut .

”Krigets utdelning hittills: mild stagflation”, skrev Irigoyen och tillade att den långsiktiga effekten beror på hur länge kriget pågår .

IMF: tre scenarier – alla innebär ekonomisk smärta

IMF presenterade i april tre scenarier för hur konflikten kan påverka världsekonomin :

• Referensprognos: Om konflikten blir kortvarig väntas den globala tillväxten bli 3,1 procent och inflationen 4,4 procent. Scenariot bygger på att energipriserna stiger med 19 procent .
• Negativt scenario: En längre konflikt leder till en kraftigare energiprisuppgång, stigande inflationsförväntningar och viss åtstramning från centralbankerna.
• Allvarligt scenario: Ett utdraget krig och en stängning av Hormuzsundet skulle ge betydligt större skador på både tillväxt och inflation.

IMF-chefen Kristalina Georgieva uppgav i april för Reuters att kriget redan har slagit ut 13 procent av världens oljeutbud . IMF bedömer dessutom att en varaktig oljeprisökning på 10 procent kan lägga till omkring 0,4 procentenheter på inflationen . Fondens prognos innebär att den globala tillväxten faller från 3,5 procent 2025 till 3 procent 2026, för att därefter återhämta sig till 3,4 procent 2027 .

Asien: lägre tillväxt och bredare pristryck

Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) har sänkt prognosen för tillväxten i utvecklingsländerna i Asien och Stillahavsområdet till 4,9 procent under 2026, ned från 5,1 procent i april och 5,5 procent 2025 .

Inflationen i regionen väntas stiga till 4,3 procent enligt ADB:s egen juliprognos, medan Reuters rapporterade en siffra på 4,6 procent i bankens uppdaterade bedömning . Pressen kommer inte bara från energi. Dyrare gödsel, andra råvaror och störningar i leveranskedjorna riskerar att hålla prisökningarna uppe .

OECD: vissa länder kan hamna i recession

OECD varnade i juni för att ett utdraget krig kan föra vissa länder in i recession och samtidigt leda till betydligt högre inflation . Organisationens basprognos innebär att den globala tillväxten bromsar från 3,0 procent 2025 till 2,8 procent 2026, innan en återhämtning tar vid .

Oljepriset är den avgörande variabeln

Oljepriset är den viktigaste kanalen genom vilken konflikten sprider sig till resten av ekonomin. Kriget har fördjupat utsikterna för ett underskott på olja under 2026, även om det samtidigt finns risk för ett överskott 2027 om produktionen och transporterna normaliseras .

Hormuzsundet – den strategiska sjöfartsleden mellan Persiska viken och Indiska oceanen – står i centrum. Världsbanken konstaterar att störningarna där redan har skakat energimarknaderna. Om avbrotten blir långvariga har Goldman Sachs varnat för att Brentoljan kan överstiga 120 dollar fatet. JPMorgan har samtidigt uppskattat att varje ytterligare krigsmånad kan lägga till 7–8 dollar per fat på Brentpriset.

Även gödselmarknaden påverkas. Världsbanken räknar med att de genomsnittliga gödselpriserna stiger med närmare 38 procent under 2026 när leveranserna störs . Råvarupriserna, som många bedömare hade väntat sig skulle falla under året, har i stället stigit med 22 procent .

Centralbankerna ställs inför ett svårt val

När energipriserna driver upp inflationen blir det svårare för centralbankerna att sänka räntorna för att stötta tillväxten. Federal Reserve har hållit styrräntan inom intervallet 3,50–3,75 procent under 2026, samtidigt som sannolikheten för en räntehöjning bedöms vara hög när inflationsriskerna återkommer . Världsbanken har varnat för att en upptrappning kan pressa upp räntorna hos flera stora centralbanker .

Ränteläget syns också på obligationsmarknaden. Räntan på amerikanska 30-åriga statsobligationer har legat över 5 procent under den längsta sammanhängande perioden sedan 2007, vilket speglar högre inflationsförväntningar och större osäkerhet .

Företagen märker redan av effekterna. Mer än tre fjärdedelar av världens redovisningsekonomer uppgav ökade rörelsekostnader under andra kvartalet 2026, och 83 procent av finanscheferna rapporterade högre kostnader enligt professionella undersökningar som Reuters och större revisionsnätverk har bevakat.

Vem drabbas hårdast?

• Mellanöstern och Nordafrika: De största nedrevideringarna av tillväxten gäller Mellanöstern, Nordafrika, Afghanistan och Pakistan . IMF räknar med att Gulfstaternas tillväxt stannar vid 2 procent under 2026. Saudiarabien väntas vara mer motståndskraftigt än oljeimportörer som Egypten och Jordanien .
• Afrika: FN har varnat för att ett utdraget krig kan utlösa en bred försörjningskris på kontinenten när mat- och bränslepriserna stiger .
• Tillväxtländer: Länder med stort beroende av importerad energi, gödsel och livsmedel drabbas i regel hårdare än avancerade ekonomier . Högre gödselkostnader slår direkt mot jordbruket och matimporten.

Det som kan ändra prognosen

1. Krigets längd är avgörande. Nästan alla prognoser beror på hur länge konflikten pågår och om viktiga transportleder, framför allt Hormuzsundet, hålls öppna .
2. Basprognosen är inte värsta scenariot. Världsbankens prognos på 1,3 procents tillväxt och 4,5 procents inflation gäller en upptrappning – inte bankens huvudscenario .
3. Världsekonomin har hittills visat motståndskraft. Cheferna för Internationella energiorganet (IEA), IMF, Världsbanken och Världshandelsorganisationen (WTO) skrev i ett gemensamt uttalande den 8 juli att världsekonomin varit ”överlag motståndskraftig” mot chocken hittills, men betonade samtidigt att osäkerheten fortfarande är hög .
4. Oljeutbudet kan normaliseras. Utsikterna för 2027 innehåller fortfarande möjligheten till ett oljeöverskott om produktion och transporter återgår till det normala .

Slutsatsen

Kriget i Mellanöstern tvingar världsekonomin till en smärtsam omkalibrering. Hittills pekar prognoserna mot en mildare stagflation: lägre tillväxt, högre inflation och olja nära 100 dollar fatet. Men om konflikten förlängs, energiflödena störs ytterligare eller Hormuzsundet stängs kan utvecklingen snabbt bli betydligt värre.

Den avgörande frågan är därför inte bara hur marknaderna reagerar, utan när och på vilket sätt konflikten tar slut.