BIS varnar för att AI-boomen försvårar centralbankernas räntebeslut

Efterfrågeeffekterna är redan tydliga: investeringarna ökar, börsvärdena stiger och förmögenhetseffekter kan stärka konsumtionen. Utbudseffekterna – framför allt eventuella produktivitetsvinster – är däremot osäkra både när det gäller storlek och hur snabbt de slår igenom.

Krafterna kan dessutom dra åt olika håll. Investeringar kan lyfta tillväxten och efterfrågan på arbetskraft, medan högre produktivitet på sikt kan öka utbudet och dämpa kostnadstrycket. Effekterna på tillväxt, arbetsmarknad och inflation kan därför delvis ta ut varandra. Det gör den samlade makroekonomiska bilden svårare att läsa i realtid .

Investeringarna finansieras allt mer med lån

BIS lyfter flera tecken på att AI-boomen redan har fått stor ekonomisk och finansiell betydelse:

• En kraftig investeringsvåg: AI-relaterade kapitalutgifter motsvarar omkring 1 procent av BNP i de mest exponerade ekonomierna. Investeringarna finansieras i allt större utsträckning med skulder .
• Snabb tillväxt inom privat kredit: Lån från privata kreditfonder till AI-relaterade företag ökade från nära noll 2016 till omkring 200 miljarder dollar 2025 . Utlåningen från privata kreditfonder till mjukvaruföretag har också vuxit snabbt och översteg 500 miljarder dollar vid slutet av 2025, motsvarande 19 procent av de direkta lånen .
• Stora obligationslån: Obligationsutgivningen från de stora moln- och teknikbolagen, så kallade hyperscalers, översteg 100 miljarder dollar 2025. Merparten bestod av långfristiga lån som låser in finansiering för fleråriga datacenterbyggen .
• Stora förmögenhetseffekter: AI-relaterade bolag ökade sin andel av det amerikanska aktiemarknadsvärdet från 24 procent 2022 till 40 procent 2025. Det skapar betydande effekter på handel, tillgångar och förmögenheter – men effekterna varierar tydligt mellan länder .

Risken för en AI-krasch

Varningen handlar inte bara om hur centralbankerna ska tolka den pågående boomen. BIS pekade även i sin årsrapport den 28 juni 2026 ut en eventuell krasch i AI-investeringarna som ett av de allvarligaste hoten mot det globala välståndet, tillsammans med inflation och finanspolitiska påfrestningar .

Organisationen varnade för att den nuvarande investeringsboomen påminner om tidigare perioder som slutade med en kraftig vändning i investeringarna och recessioner i hela ekonomin . Om investeringarna bromsar tvärt kan följderna spridas från tekniksektorn till kreditmarknader, tillgångspriser, sysselsättning och den bredare ekonomin.

Samtidigt är det fortfarande oklart hur stora produktivitetsvinster AI faktiskt kommer att ge och hur jämnt de kommer att fördelas mellan sektorer och länder. Det gör det svårt för centralbanker att avgöra om stark tillväxt främst beror på en tillfällig efterfrågeboom eller på ett mer varaktigt lyft i ekonomins produktionsförmåga .

BIS vill se försiktigare räntepolitik

BIS rekommenderar därför ett gradvis och datastyrt förhållningssätt till penningpolitiken. Centralbanker bör inte låta AI-baserade modeller ersätta mänskliga bedömningar, särskilt inte när de viktigaste sambanden fortfarande är osäkra.

Budskapet är att centralbankerna bör undvika förhastade förebyggande ränteändringar och i stället invänta tydligare konjunktursignaler innan politiken justeras . Utmaningen blir att väga de omedelbara effekterna av högre investeringar och tillgångsvärden mot de mer osäkra, långsiktiga produktivitetsvinsterna – utan att överreagera åt något håll.