Teknikpublikationen Ars Technica rapporterade om begränsningen den 28 juli 2026 efter att ha testat en rad uppmaningar . OpenAI har inte presenterat någon offentlig lansering eller formell förklaring av ändringen, och en talesperson svarade inte på tidningens frågor . Enligt rapporteringen gäller begränsningen globalt för ChatGPTs modeller .
När användaren skriver exempelvis ”skriv ett kapitel i Stephen Kings stil” avböjer ChatGPT att kopiera författarens exakta uttryck eller särpräglade röst. I stället kan modellen svara:
”Jag kan definitivt skriva med kännetecken för atmosfärisk, karaktärsdriven skräck och småstadens fasa – men jag ser till att resultatet blir mitt eget.”
Tester har visat liknande avslag när användare har nämnt Stephen King, J.K. Rowling, Amy Tan och Sarah Silverman .
Hur regeln fungerar i praktiken har inte varit helt konsekvent. En granskning som teknikpublikationen No Latency genomförde i juli 2026 visade att ChatGPT avvisade uppmaningar om att imitera levande författare, men fortfarande kunde följa uppmaningar där avlidna författare som William Shakespeare och Jane Austen namngavs .
Andra tester och rapporter har däremot beskrivit avslag även när avlidna författare nämnts. Skillnaderna kan bero på modellversion, tidpunkt eller exakt formulering, men mönstret antyder att begränsningen åtminstone delvis kan vara inriktad på levande författare och deras rättighetsinnehavare . Det handlar alltså ännu inte om en helt tydlig och offentligt beskriven regel för all stilimitation.
ChatGPT kan fortfarande skapa text med en önskad känsla eller litterär teknik – så länge användaren inte ber modellen att kopiera en specifik namngiven författares röst. Modellen erbjuder i stället bredare egenskaper som:
En användare kan alltså be om en originell skräckberättelse med ”atmosfärisk, karaktärsdriven fasa och småstadens mörker”, eller en deckare med ”tempot hos en klassisk pusseldeckare” – utan att ange vilken författare som ska efterliknas . Den underliggande förmågan att skapa liknande stämningar, strukturer och berättargrepp verkar därför finnas kvar .
OpenAI:s nya beteende kommer under en period då upphovsrätten kring generativ AI prövas i domstolar. Kritiker och rättighetshavare har bland annat hävdat att AI-företag har använt upphovsrättsskyddat material i träningen av sina modeller utan tillstånd, och att modellerna i vissa fall kan skapa utdata som ligger för nära originalverken.
Den 14 juni 2026 hade 24 upphovsrättsprocesser mot AI-företag registrerats i en sammanställning . Andra kartläggningar räknar senare med över 100 aktiva mål, eftersom de även inkluderar fler typer av tvister kring träningsdata, återgivning och licenser . OpenAI är det AI-företag som förekommer i flest upphovsrättsmål enligt en sådan tracker .
OpenAI:s sammanlagda uppskattade och redovisade exponering i pågående mål överstiger 10 miljarder dollar – den högsta exponeringen för en enskild svarande i AI-relaterade upphovsrättstvister .
Den 3 april 2025 beslutade USA:s Judicial Panel on Multidistrict Litigation att samla flera upphovsrättsmål mot OpenAI och Microsoft inför en och samma domare i södra New York . Ett sådant samlat förfarande kallas multidistrict litigation, eller MDL, och ska bland annat förenkla bevisupptagningen och minska risken för motstridiga beslut.
Målet leds av den amerikanske distriktsdomaren Sidney H. Stein och har beteckningen In re OpenAI, Inc., MDL nr 3143 . Bland processerna och kärandena finns:
Den 27 oktober 2025 avslog domare Stein OpenAI:s begäran om att avvisa centrala delar av författarnas samlade talan . Han bedömde att författarna på ett tillräckligt trovärdigt sätt hade hävdat att ChatGPT:s utdata kan innebära upphovsrättsintrång. Påståenden om direkt intrång fick därför gå vidare .
Authors Alliance beskrev beslutet som något som ”har stora konsekvenser för upphovsrätten, långt bortom artificiell intelligens” .
Domen avgjorde däremot inte den större och fortfarande centrala frågan om huruvida användning av upphovsrättsskyddade verk för att träna AI-modeller kan omfattas av amerikansk så kallad fair use. Den frågan är fortfarande öppen .
Det korta svaret är: inte mycket om just den här ändringen. OpenAI har inte offentligt meddelat att ChatGPT skulle få en särskild begränsning mot imitation av namngivna författare, och företaget svarade inte på frågor från Ars Technica och andra medier .
Däremot säger OpenAI:s offentliga dokument Model Spec att assistenter måste respektera immateriella rättigheter och inte ska skapa innehåll som kränker tredje parts immaterialrätt . Dokumentet innehåller ingen uttrycklig regel som särskilt nämner levande författare eller namngivna skribenter .
Det nya beteendet kan därför ses som en praktisk tillämpning av en redan existerande princip, snarare än som en helt ny offentligt beskriven policy. Om det är den direkta juridiska pressen som har utlöst ändringen har OpenAI inte bekräftat.
För de flesta användare är den praktiska skillnaden begränsad. ChatGPT kan fortfarande hjälpa till med en skräcknovell, en deckare eller en litterär scen och anpassa ton, tempo och struktur. Det som inte längre fungerar på samma sätt är att ange en specifik författare som mall för den färdiga textens röst .
För skribenter och innehållsskapare är förändringen mer principiell. AI-företagen börjar dra en tydligare gräns kring personlig stil och igenkännbar röst – områden som upphovsrätten länge har haft svårt att definiera. Samtidigt återstår frågan om andra chatbotar, som Claude och Gemini, kommer att införa liknande begränsningar .