Cyperns första gasfält får grönt ljus – Eni och TotalEnergies utvecklar Cronos

Ett historiskt steg för Cypern

Cronosfältet upptäcktes 2022 och utvärderades vidare 2024. Med investeringsbeslutet går projektet nu från prospektering till utveckling och kommersiell utvinning – något Cypern har väntat på efter flera år av offshoreprospektering .

Fältet innehåller mer än 3 biljoner kubikfot gas på plats (trillion cubic feet, Tcf) . Tidigare uppskattningar från Cyperns regering har legat på omkring 3,1 Tcf gas på plats . Begreppet avser den totala mängden gas i reservoaren, inte nödvändigtvis den mängd som kan utvinnas kommersiellt.

Ägande och produktion

Cronos utvecklas genom ett 50/50-samarbete mellan Eni och TotalEnergies. Eni är operatör, medan båda bolagen har lika stora ägarandelar .

Planen är att den första gasen ska nå marknaden 2028 . När produktionen nått sin planerade platånivå väntas den uppgå till:

• 500 miljoner kubikfot gas per dag (Mcf/d), och
• cirka 2,8 miljoner ton LNG per år (Mtpa) .

LNG-volymerna ska marknadsföras lika mellan bolagen: omkring 1,4 miljoner ton per år vardera .

Varför gasen ska gå via Egypten

I stället för att bygga en helt ny LNG-anläggning ska Cronosgasen transporteras genom en undervattensledning till Egypten. Där ska den behandlas i befintliga anläggningar kopplade till Zohrfältet och därefter kylas ned och göras flytande vid Damietta LNG-terminalen, innan den exporteras till internationella marknader, framför allt i Europa .

Lösningen bygger på Egyptens befintliga, delvis outnyttjade LNG-kapacitet. Det minskar behovet av nya så kallade greenfield-anläggningar och kan därför korta tiden fram till export .

I februari 2025 undertecknade Eni och TotalEnergies ett värdlandsavtal (Host Government Agreement, HGA) med Cypern och Egypten. Avtalet fastställer den kommersiella ramen för transport, behandling och export över landsgränserna . I oktober samma år slöts ytterligare operativa och kommersiella avtal om hur gasen från block 6 ska behandlas och kondenseras i Egypten .

Samarbetet knyter därmed ihop Cyperns offshoreproduktion med Egyptens exportinfrastruktur och kan även skapa en väg framåt för andra fyndigheter i regionen, exempelvis det större Glaucusfältet.

En ny källa när Europas gasmarknad är pressad

Investeringsbeslutet kommer i ett känsligt läge för Europas energiförsörjning. Konflikten med Iran har sedan början av 2026 stört sjöfarten genom Hormuzsundet, en central transportled för den globala energi- och LNG-handeln. Europas gaslager avslutade uppvärmningssäsongen på den lägsta nivån på fem år, vilket enligt uppskattningar kräver omkring 180 extra LNG-laster jämfört med året innan för att fyllas på .

Equinor har varnat för att Europa kan drabbas av ett allvarligt gasunderskott om störningarna i Hormuzsundet fortsätter i en till tre månader. I maj 2026 låg de europeiska gaslagren på strax över 35 procent .

EU-kommissionen har samtidigt uppmanat medlemsländerna att börja fylla lagren tidigt. Bedömningen är att en fyllnadsgrad på 80 procent i november skulle räcka för att säkra vinterns försörjning, men det förutsätter att tillräckliga mängder LNG finns tillgängliga . EU:s gasförsörjningsgrupp har upprepade gånger sagt att det inte finns något omedelbart hot mot försörjningstryggheten inför vintern. Nya återförgasningsanläggningar som byggts sedan 2022 ger systemet större flexibilitet, men marginalerna är små .

Cronos kommer inte att lösa Europas gasbehov på egen hand. Däremot ger projektet unionen ytterligare en geografiskt diversifierad LNG-källa och minskar beroendet av enskilda leveransvägar .

Beslutet försenades flera månader

Investeringsbeslutet väntades ursprungligen komma senast i mars 2026. Det uppgav Cyperns energiminister Michael Damianos för parlamentets ledamöter i februari . Beslutet sköts dock fram till juli, vilket skapade frustration i Nicosia.

Vid ett toppmöte mellan Cyperns president Nikos Christodoulidis och Egyptens president Abdel Fattah al-Sisi i mars betonades ländernas samarbete, samtidigt som Eni och TotalEnergies ännu inte hade gett klartecken till Cronos . TotalEnergies vd Patrick Pouyanné sade senare att bolagen arbetade intensivt för ett beslut före juli månads utgång. Beskedet kom den 28 juli, på den sista dagen i den utlovade tidsramen .

Bolagen och myndigheterna har inte offentligt pekat ut en enda orsak till förseningen. Processen har däremot omfattat komplexa trepartsavtal med Egypten, kommersiella villkor för användningen av LNG-anläggningarna och interna investeringsprioriteringar i en volatil global energimarknad.

Vad beslutet betyder

Cronosbeslutet är betydelsefullt av fyra skäl:

1. Cyperns första offshorefyndighet går mot kommersiell utvinning efter år av prospektering .
2. Europa får en ny LNG-källa när låga lager och störningar i Hormuzsundet har gjort marknaden mer sårbar .
3. Energi­ samarbetet mellan Cypern och Egypten fördjupas, eftersom cypriotisk gas ska behandlas och exporteras genom egyptiska terminaler .
4. En gemensam exportlösning skapas för framtida fynd, vilket kan underlätta utvecklingen av närliggande gasfält.

För Cypern är detta början på landets kommersiella gasera. För Europa är det framför allt ett tillskott – inte en snabb lösning på den pressade energibalansen.