Därför steg Europas börser när Asiens chipras fördjupades

För det första rapporterade The Information att ett kinesiskt, statligt stött företag har börjat massproducera litografimaskiner för immersion deep ultraviolet, eller DUV. Det är viktig utrustning vid chiptillverkning och ett område som länge dominerats av nederländska ASML . Uppgifterna väckte oro för att kinesisk konkurrens kan öka utbudet och pressa lönsamheten i den globala halvledarindustrin.

För det andra började investerare ifrågasätta avkastningen på de enorma investeringarna i AI-infrastruktur. Nvidias nya affärer värda mer än 750 miljarder dollar ökade frågetecknen kring finansieringen och risken för så kallad cirkulär finansiering – att aktörer inom samma AI-ekosystem i praktiken finansierar varandras efterfrågan .

Konsekvensen blev kraftiga fall för asiatiska chipbolag som TSMC, Samsung och SK Hynix. Även ASML:s USA-noterade depåbevis föll 8,5 procent och Nvidia backade 5 procent .

Europas viktigaste stötdämpare: Unilever

Den tydligaste ljuspunkten på den europeiska marknaden var Unilever. Konsumentvarujätten steg som mest 6,8 procent efter att ha redovisat en försäljningstillväxt för andra kvartalet som överträffade förväntningarna. Högre volymer och priser bidrog till resultatet .

Uppgången var Unilevers största på en enskild handelsdag sedan 2022 . Aktien drog med sig hela sektorn för dagligvaror och andra konsumentinriktade bolag, inklusive lyxaktier, när investerarnas förtroende för bolag med direkt exponering mot hushållens konsumtion förbättrades .

Det räckte för att väga upp delar av nedgångarna i europeiska teknik- och bankaktier. I STOXX 600 steg delindexet för personlig vård, läkemedel och dagligvaror 2,7 procent .

Lägre oljepris gav europeiskt stöd

Oljepriset föll ytterligare omkring 1 procent på tisdagen och nådde den lägsta nivån på över en vecka. Marknaden reagerade på att USA och Iran hade pausat militära angrepp och inlett vad USA:s president beskrev som ”goda samtal”. Det ökade förhoppningarna om att transporterna genom Hormuzsundet kan normaliseras .

Brentoljan hade redan fallit omkring 7,5 procent på måndagen till nivåer kring mitten av 80-dollarstrecket, efter signaler om minskad geopolitisk upptrappning .

För Europa, som är beroende av importerad energi, innebär lägre oljepriser normalt en lättnad för företag och hushåll. De kan också förbättra marginalerna för konsumentbolag och dämpa inflationstrycket. Det gav marknaden en motvind mindre att hantera när teknikaktierna pressades .

Ränteoron slog olika hårt

Samtidigt ökade sannolikheten för att USA:s centralbank Federal Reserve skulle höja räntan redan under veckan. Det bidrog till ett mer försiktigt globalt börshumör och pressade särskilt tillväxtaktier, som är känsliga för högre räntor .

Effekten blev dock mer begränsad i Europa. Lägre oljepriser dämpade en del av inflationsoron, och europeiska marknader hade redan i högre grad räknat med en försiktig centralbankspolitik. Därför blev räntevinden tydligare i Asien än i Europa .

Investerare lämnade teknik för defensiva aktier

När tekniksektorn föll globalt flyttade europeiska investerare kapital till konsumentbolag, lyxvaror och mer defensiva aktier. STOXX 600 steg till 646,75 punkter vid lunchtid, vilket innebar den tredje uppgångsdagen i rad .

Utvecklingen visar varför samma globala orosvåg kan ge helt olika resultat på olika marknader. Asiens börser bar på en hög koncentration av halvledar- och AI-bolag och drabbades därför direkt av den nya konkurrensoron och tvivlen kring AI-investeringarnas finansiering. Europa hade en bredare sektormix och fick samtidigt stöd från starka bolagsrapporter och fallande energikostnader.

Slutsatsen

Europas lägre teknikvikt, Unilevers starka rapport och det fallande oljepriset skapade tillsammans en tillräcklig stötdämpare för att börserna skulle kunna stiga svagt. Asien fick däremot ta emot huvuddelen av smällen från halvledarraset och den växande oron kring AI-boomens hållbarhet.