En CDS fungerar som ett slags försäkring mot att en låntagare inte kan betala sina skulder. När spreaden stiger blir det dyrare att skydda sig mot en betalningsinställelse – ett tecken på att investerare kräver större riskpremie.
Bloomberg rapporterade att kostnaden för att försäkra Nvidias skuld steg rekordartat efter uppgifter om att chiptillverkaren förhandlar om AI-infrastrukturavtal värda mer än 750 miljarder dollar . Marknadens oro handlar inte nödvändigtvis om ett nära förestående fallissemang, utan om vilka finansierings- och garantiförpliktelser Nvidia kan komma att ta på sig för att stödja kundernas AI-utbyggnad .
Trycket syns också på marknaden för företagsobligationer med hög kreditvärdighet. Spreaden för hyperscalers – de mycket stora moln- och datacenterbolagen – nådde 0,78 procentenheter under slutet av 2025, den högsta nivån sedan tulloron i april .
Amazons senaste stora obligationsemission fick en redan utgiven 30-årig obligation att falla i pris, vilket gjorde att spreaden vidgades med 20 baspunkter när investerare krävde bättre villkor för att ta emot det nya utbudet .
Även efterfrågan på nya emissioner har mattats. Täckningsgraden, alltså förhållandet mellan inkomna köporder och obligationsbeloppet som ska säljas, sjönk enligt Apollo Global Management från cirka fem gånger i början av 2025 till omkring två gånger i mitten av 2026 . Det innebär att bolagen sannolikt måste erbjuda högre ränta för att locka köpare.
Till och med bolag med mycket starka varumärken, som Alphabet och Meta, behöver betala premier för att få emissionerna sålda. Oracles CDS-spread steg till 215 baspunkter efter att S&P Global Ratings sänkt bolagets betyg till BBB- . Wall Street skickar därmed ett allt tydligare budskap till tekniksektorn: låna inte obegränsat för att bygga ut AI-kapaciteten .
De fem stora hyperscalers – Amazon, Alphabet, Meta, Microsoft och Oracle – emitterade sammanlagt mer än 121 miljarder dollar i företagsobligationer under 2025. Det var mer än fyra gånger genomsnittet på 28 miljarder dollar per år under perioden 2020–2024 .
AI-relaterade skulder står nu för omkring 30 procent av den nya nettotillgången av obligationer med hög kreditvärdighet på den amerikanska dollarmarknaden . Sedan början av 2025 har Alphabet, Meta, Amazon och Oracle ensamma gett ut mer än 300 miljarder dollar i obligationer . Bloomberg uppskattar samtidigt att Big Techs totala AI-relaterade skuldsättning har fördubblats till 350 miljarder dollar .
Bank of America höjde sin prognos för hyperscalers upplåning under 2026 till 175 miljarder dollar efter Amazons obligationsemission på 54 miljarder dollar . Investerare som tidigare skyndade sig att köpa teknikbolagens skuldebrev börjar alltså visa betydligt mindre aptit .
I en analys från juli 2026 varnade Moody's för att AI-infrastrukturens kostnader urholkar det fria kassaflödet och ökar balansräkningsrisken hos Amazon, Meta, Alphabet, Oracle, Microsoft och CoreWeave .
Kreditvärderingsinstitutet beskriver utvecklingen som ett skifte från en ”asset-light”-modell till en ”asset-heavy”-modell – på svenska ungefär från en kapitallätt verksamhet med fokus på mjukvara, immateriella rättigheter och skalbara molntjänster till en verksamhet som kräver enorma investeringar i fysisk infrastruktur .
De sex bolagens samlade AI-relaterade investeringar kan närma sig 1 biljon dollar 2027 . Moody's har dessutom pekat på 662 miljarder dollar i framtida datacenterhyror hos de fem största amerikanska hyperscalers. Förpliktelserna gäller ännu inte påbörjade hyresavtal och syns därför inte fullt ut som skulder i balansräkningarna, men innebär ändå en reell framtida ekonomisk exponering .
Vid slutet av 2025 uppgick teknikjättarnas odiskonterade framtida hyresåtaganden till omkring 969 miljarder dollar. Den del på 662 miljarder dollar avser åtaganden för avtal som ännu inte har börjat löpa . Moody's har tidigare även pekat på risker i Oracles AI-kontrakt värda 300 miljarder dollar .
Det strukturella problemet är att affärsmodellen förändras. När företag som länge förknippats med höga marginaler och begränsade fysiska tillgångar i stället måste finansiera kraftverk, datacenter och specialiserade chip förändras också deras kreditprofil.
Bank of Americas ramverk ”FCI > EPS” sammanfattar en annan viktig del av utvecklingen. FCI står för financial conditions index, ett sammansatt mått på bland annat kreditspreadar, aktievärderingar och finansieringsvillkor. EPS är vinst per aktie.
Poängen är att de övergripande finansieringsvillkoren kan få större betydelse för teknikaktiernas utveckling än den enskilda kvartalsvinsten. När räntor och kreditspreadar stiger kan även stark vinsttillväxt få svårt att kompensera för lägre värderingsmultiplar, dyrare refinansiering och högre avkastningskrav.
Det ramverket passar väl in på dagens marknad, där hyperscalers obligationsspreadar vidgas, CDS-kontrakten blir dyrare och det stora nya obligationsutbudet pressar efterfrågan . Kreditmarknaden kan därmed bli den begränsande faktorn för AI-relaterade aktier – snarare än bolagens förmåga att rapportera stigande resultat.
Bakom flera av varningssignalerna finns en oro för så kallad cirkulär finansiering. Det syftar på upplägg där Nvidia i praktiken kan bidra till att finansiera kunder som OpenAI och SK Group, vilka sedan använder kapitalet för att köpa Nvidias chip. Pengarna rör sig då genom systemet och återkommer som efterfrågan på leverantörens produkter .
Samtidigt är intäkterna från AI fortfarande små i förhållande till investeringarna. Under 2025 uppgick AI-relaterade intäkter till omkring 60 miljarder dollar, jämfört med cirka 400 miljarder dollar i investeringar . Alphabet rapporterade dessutom negativt fritt kassaflöde för första gången sedan börsnoteringen .
Det är just avståndet mellan dagens utgifter och framtidens möjliga intäkter som kreditmarknaden nu försöker prissätta. Så länge AI-intäkterna växer snabbare än skulderna kan investeringsvågen fortsätta. Om intäkterna däremot inte hinner ikapp blir de högre räntorna, hyresåtagandena och refinansieringsbehoven allt svårare att bära.