Enligt den armeniska regeringens beskrivning handlade samtalet om ”problem som uppstår i de bilaterala ekonomiska relationerna”. Pasjinjan framhöll samtidigt att begränsningarna strider mot det rättsliga ramverket mellan länderna och mot reglerna i den Ryssland-ledda Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, där både Armenien och Ryssland ingår .

Två helt olika synsätt på en folkomröstning

Putins linje: Moskva har pressat Jerevan att hålla en nationell folkomröstning där armenierna skulle behöva välja mellan EU-integration och fortsatt medlemskap i EAEU. Putin har tidigare varnat för att Armenien inte kan vara medlem i båda blocken samtidigt . Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade efter samtalet att Pasjinjan inte hade angett någon tidsplan, även om Moskva betonade att en folkomröstning bör hållas så snart som möjligt .

Pasjinjans svar: Pasjinjan sade att en folkomröstning om EU-medlemskap i praktiken bara kan bli aktuell efter att Armenien formellt har lämnat in en ansökan om medlemskap i EU – inte före .

Han avvisade också Putins beskrivning av utvecklingen som en ”skilsmässa” från Ryssland och talade i stället om att relationerna befinner sig i en ”omvandlingsfas” . Enligt Pasjinjan har Armeniens europeiska integrationsprocess ännu inte nått den punkt där väljarna behöver ställas inför ett definitivt val mellan de två unionerna .

Rysslands importrestriktioner har breddats steg för steg

Ryssland har under 2026 infört en rad restriktioner mot armeniska varor. Moskva hänvisar till växtskydds- och livsmedelssäkerhetsproblem, medan åtgärderna i omvärlden i stor utsträckning har tolkats som politisk vedergällning för Armeniens närmande till väst .

Utvecklingen har sett ut så här:

• Slutet av april: Restriktioner mot armeniskt mineralvatten, särskilt varumärket Jermuk .
• Slutet av maj: Begränsningarna utvidgades till blommor, alkoholhaltiga drycker och ytterligare mineralvattenprodukter .
• 30 maj: Ett tillfälligt importstopp infördes för vissa frukter och grönsaker med hänvisning till växtskyddsöverträdelser .
• 11 juni: Ryssland införde ett bredare stopp för armeniska produkter som omfattas av karantänskontroller. Det gällde bland annat grönsaker, frukt, bär, nötter och kaffe. Även transit genom ryskt territorium till andra EAEU-länder begränsades .
• 27 juli: Ett nytt förbud mot alla armeniska mejeriprodukter började gälla, samma dag som Pasjinjan och Putin talade i telefon. Ryska myndigheter hänvisade till att man under inspektioner hade upptäckt ”mjölk från smittad boskap” .

Världsbanken har varnat för att ett långvarigt stopp kan slå mot Armeniens ekonomiska tillväxt, inflation och sociala situation .

EU försöker öppna en alternativ marknad

EU har svarat med både pengar och handelsåtgärder för att hjälpa armeniska företag som drabbas av de ryska begränsningarna.

• Den 19 juni 2026 betalade EU ut 34 miljoner euro i omedelbart budgetstöd. Det var den första delen av ett större stödpaket för att stärka den privata sektorn och hjälpa företag som påverkats av Rysslands importstopp .
• Under ett besök i Jerevan den 2 juli meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU föreslår så kallade autonoma handelsåtgärder. De skulle avskaffa tullar på omkring 80 procent av Armeniens export till EU .
• Samma dag utlovades ytterligare 18 miljoner euro i ekonomiskt stöd .
• Det samlade EU-paketet uppgår till 52 miljoner euro och omfattar även handelsfrämjande insatser och åtgärder för bättre förbindelser .

Åtgärderna ska ge armeniska producenter fler möjligheter att sälja sina varor på EU-marknaden i stället för att vara beroende av Ryssland. De föreslagna tullförändringarna måste dock godkännas av Europaparlamentet och EU-rådet innan de kan börja gälla .

EU-rådet har samtidigt konstaterat att Rysslands restriktioner omfattar bland annat konjak, vin, mineralvatten och jordbruksprodukter samt att de försvårar transit genom Ryssland .

Armenien har ännu inte lämnat in en formell EU-ansökan

Armeniens EU-spår tog ett viktigt politiskt steg under 2025, men landet har ännu inte lämnat in den formella medlemsansökan som krävs för att inleda en fullständig anslutningsprocess.

• 26 mars 2025: Armeniens nationalförsamling antog en lag om att inleda processen mot EU-medlemskap. Förslaget hade lagts fram genom ett medborgarinitiativ .
• 4 april 2025: President Vahagn Chatjaturjan undertecknade lagen .
• Lagen är viktig, men den är inte samma sak som en formell ansökan om EU-medlemskap. Den slår fast EU-medlemskap som ett strategiskt mål och skapar en rättslig ram för att arbeta mot det målet .
• 11 mars 2026: Pasjinjan talade inför Europaparlamentet i Strasbourg, vilket signalerade en stark politisk vilja att närma sig EU .
• 27 juli 2026: Pasjinjan upprepade för Putin att en folkomröstning endast kan bli aktuell efter en formell medlemsansökan. Någon sådan ansökan har ännu inte lämnats in, och det finns ingen offentlig tidsplan för nästa steg .

En konflikt med ekonomiska följder

Telefonsamtalet visar varför relationen mellan Jerevan och Moskva är så svår att hantera. Armenien är fortfarande ekonomiskt knutet till Ryssland genom EAEU, men regeringen vill samtidigt fördjupa samarbetet med EU och diversifiera landets handel.

Moskva försöker pressa fram ett tydligt vägval och en snabb folkomröstning. Pasjinjan vill i stället hålla processen stegvis: först en formell EU-ansökan, därefter – om det blir aktuellt – en folkomröstning. Under tiden fördjupas de ekonomiska banden till EU, medan ryska importrestriktioner sätter press på armeniska producenter och exportörer.

Enligt den armeniska regeringens beskrivning handlade samtalet om ”problem som uppstår i de bilaterala ekonomiska relationerna”. Pasjinjan framhöll samtidigt att begränsningarna strider mot det rättsliga ramverket mellan länderna och mot reglerna i den Ryssland-ledda Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, där både Armenien och Ryssland ingår .

Två helt olika synsätt på en folkomröstning

Putins linje: Moskva har pressat Jerevan att hålla en nationell folkomröstning där armenierna skulle behöva välja mellan EU-integration och fortsatt medlemskap i EAEU. Putin har tidigare varnat för att Armenien inte kan vara medlem i båda blocken samtidigt . Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade efter samtalet att Pasjinjan inte hade angett någon tidsplan, även om Moskva betonade att en folkomröstning bör hållas så snart som möjligt .

Pasjinjans svar: Pasjinjan sade att en folkomröstning om EU-medlemskap i praktiken bara kan bli aktuell efter att Armenien formellt har lämnat in en ansökan om medlemskap i EU – inte före .

Han avvisade också Putins beskrivning av utvecklingen som en ”skilsmässa” från Ryssland och talade i stället om att relationerna befinner sig i en ”omvandlingsfas” . Enligt Pasjinjan har Armeniens europeiska integrationsprocess ännu inte nått den punkt där väljarna behöver ställas inför ett definitivt val mellan de två unionerna .

Rysslands importrestriktioner har breddats steg för steg

Ryssland har under 2026 infört en rad restriktioner mot armeniska varor. Moskva hänvisar till växtskydds- och livsmedelssäkerhetsproblem, medan åtgärderna i omvärlden i stor utsträckning har tolkats som politisk vedergällning för Armeniens närmande till väst .

Utvecklingen har sett ut så här:

• Slutet av april: Restriktioner mot armeniskt mineralvatten, särskilt varumärket Jermuk .
• Slutet av maj: Begränsningarna utvidgades till blommor, alkoholhaltiga drycker och ytterligare mineralvattenprodukter .
• 30 maj: Ett tillfälligt importstopp infördes för vissa frukter och grönsaker med hänvisning till växtskyddsöverträdelser .
• 11 juni: Ryssland införde ett bredare stopp för armeniska produkter som omfattas av karantänskontroller. Det gällde bland annat grönsaker, frukt, bär, nötter och kaffe. Även transit genom ryskt territorium till andra EAEU-länder begränsades .
• 27 juli: Ett nytt förbud mot alla armeniska mejeriprodukter började gälla, samma dag som Pasjinjan och Putin talade i telefon. Ryska myndigheter hänvisade till att man under inspektioner hade upptäckt ”mjölk från smittad boskap” .

Världsbanken har varnat för att ett långvarigt stopp kan slå mot Armeniens ekonomiska tillväxt, inflation och sociala situation .

EU försöker öppna en alternativ marknad

EU har svarat med både pengar och handelsåtgärder för att hjälpa armeniska företag som drabbas av de ryska begränsningarna.

• Den 19 juni 2026 betalade EU ut 34 miljoner euro i omedelbart budgetstöd. Det var den första delen av ett större stödpaket för att stärka den privata sektorn och hjälpa företag som påverkats av Rysslands importstopp .
• Under ett besök i Jerevan den 2 juli meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU föreslår så kallade autonoma handelsåtgärder. De skulle avskaffa tullar på omkring 80 procent av Armeniens export till EU .
• Samma dag utlovades ytterligare 18 miljoner euro i ekonomiskt stöd .
• Det samlade EU-paketet uppgår till 52 miljoner euro och omfattar även handelsfrämjande insatser och åtgärder för bättre förbindelser .

Åtgärderna ska ge armeniska producenter fler möjligheter att sälja sina varor på EU-marknaden i stället för att vara beroende av Ryssland. De föreslagna tullförändringarna måste dock godkännas av Europaparlamentet och EU-rådet innan de kan börja gälla .

EU-rådet har samtidigt konstaterat att Rysslands restriktioner omfattar bland annat konjak, vin, mineralvatten och jordbruksprodukter samt att de försvårar transit genom Ryssland .

Armenien har ännu inte lämnat in en formell EU-ansökan

Armeniens EU-spår tog ett viktigt politiskt steg under 2025, men landet har ännu inte lämnat in den formella medlemsansökan som krävs för att inleda en fullständig anslutningsprocess.

• 26 mars 2025: Armeniens nationalförsamling antog en lag om att inleda processen mot EU-medlemskap. Förslaget hade lagts fram genom ett medborgarinitiativ .
• 4 april 2025: President Vahagn Chatjaturjan undertecknade lagen .
• Lagen är viktig, men den är inte samma sak som en formell ansökan om EU-medlemskap. Den slår fast EU-medlemskap som ett strategiskt mål och skapar en rättslig ram för att arbeta mot det målet .
• 11 mars 2026: Pasjinjan talade inför Europaparlamentet i Strasbourg, vilket signalerade en stark politisk vilja att närma sig EU .
• 27 juli 2026: Pasjinjan upprepade för Putin att en folkomröstning endast kan bli aktuell efter en formell medlemsansökan. Någon sådan ansökan har ännu inte lämnats in, och det finns ingen offentlig tidsplan för nästa steg .

En konflikt med ekonomiska följder

Telefonsamtalet visar varför relationen mellan Jerevan och Moskva är så svår att hantera. Armenien är fortfarande ekonomiskt knutet till Ryssland genom EAEU, men regeringen vill samtidigt fördjupa samarbetet med EU och diversifiera landets handel.

Moskva försöker pressa fram ett tydligt vägval och en snabb folkomröstning. Pasjinjan vill i stället hålla processen stegvis: först en formell EU-ansökan, därefter – om det blir aktuellt – en folkomröstning. Under tiden fördjupas de ekonomiska banden till EU, medan ryska importrestriktioner sätter press på armeniska producenter och exportörer.