Det bredare Topix-indexet föll samtidigt 2,52 procent till 3 963,59 . Andra marknadsrapporter angav nedgången till omkring 2,3 procent och en nivå nära 3 973 punkter . Skillnaden mellan indexen är viktig: Nikkei 225 viktas efter aktiekurser, inte bolagens totala börsvärde. När några av de dyraste chipaktierna faller kraftigt slår det därför oproportionerligt hårt mot Nikkei.
Vid tisdagseftermiddagen hade Nikkei fallit 14,5 procent från junirekordet. Den svagare yenen, som normalt kan gynna japanska exportbolag, räckte inte för att vända utvecklingen eftersom försäljningen var koncentrerad till de högvärderade halvledarbolagen .
Försäljningarna var särskilt omfattande i de halvledarbolag som väger tungt i Nikkei 225 . Advantest föll mer än 8 procent och Tokyo Electron mer än 9 procent . Kioxia rasade omkring 18 procent, medan SoftBank föll över 6 procent .
Det visar varför nedgången i Nikkei blev större än i Topix. Marknaden sålde inte bara teknikaktier generellt, utan framför allt de bolag som tidigare hade gynnats mest av AI- och chipboomen.
Under helgen den 25–26 juli rapporterade The Wall Street Journal att Nvidia förhandlade om att ge OpenAI en finansieringsgaranti på omkring 250 miljarder dollar. Garantin skulle hjälpa ChatGPT-bolaget att hyra ett datacenterprojekt på 10 gigawatt som utvecklas av SoftBanks energidivision .
Nvidia uppgavs samtidigt vara separat involverat i finansiering av OpenAI:s planerade chipköp för omkring 350 miljarder dollar. Tillsammans ingår affärerna i ett bredare paket som uppges vara värt mer än 750 miljarder dollar . Förhandlingarna var enligt rapporterna fortfarande pågående, och uppgifterna innebar inte att Nvidia redan hade betalat ut beloppet.
Det som oroade investerare var strukturen. Med ”cirkulär AI” menas i det här sammanhanget risken att en chiptillverkare finansierar sin kund, som sedan använder pengarna för att köpa just tillverkarens produkter. Då kan efterfrågan se starkare ut än de verkliga intäkterna från slutanvändare motiverar . Bloomberg hade tidigare under 2026 pekat ut sådana affärsupplägg som en risk under AI-boomen .
Nvidia-aktien föll omkring 5 procent på Wall Street den 27 juli . Dagen därpå spred sig oron till de asiatiska marknaderna.
Den 27 juli rapporterade The Information att ett statsstödd bolag i Shanghai hade börjat serietillverka inhemska maskiner för immersionslitografi med djupt ultraviolett ljus, så kallad DUV-litografi . DUV-maskiner är centrala verktyg i tillverkningen av halvledare och har länge dominerats av den nederländska leverantören ASML.
De kinesiska maskinerna väntades enligt rapporterna levereras under året till bland andra SMIC, Hua Hong och minneschiptillverkaren CXMT . Uppgifterna väckte inte nödvändigtvis frågan om ett omedelbart tekniksprång för Kina. Däremot började investerare omvärdera hur snabbt landet kan minska sitt beroende av utländsk chiputrustning.
ASML-aktien föll omkring 6,8 procent, och amerikanska utrustningstillverkare som Applied Materials, Lam Research och KLA pressades också kraftigt . För japanska bolag som Tokyo Electron och Advantest ökade rapporten samtidigt oron för framtida konkurrens och press på priser och marginaler .
Minnessegmentet var redan svagt före tisdagens handel. SanDisk föll 11 procent på måndagen, medan Micron också backade kraftigt. Philadelphia Semiconductor Index föll 4,2 procent .
I Sydkorea fortsatte raset i de stora minnesbolagen. SK Hynix föll omkring 11 procent och Samsung Electronics mer än 8 procent . En del av förklaringen var oro för att CXMT ökar produktionen samtidigt som ett redan befintligt överutbud på NAND-minnen pressar priserna .
När utbudet växer snabbare än efterfrågan riskerar minnestillverkarnas försäljning och lönsamhet att försämras. För investerare blev det ytterligare ett tecken på att AI-relaterad efterfrågan kanske inte är tillräckligt stark för att absorbera alla planerade fabriker, servrar och chip.
Ett Bloomberg-index över asiatiska halvledaraktier föll som mest 7,5 procent på tisdagen . Nasdaq 100-terminerna var samtidigt ned omkring 1 procent inför USA-handeln .
Bakom den breda utförsäljningen låg en växande fråga om avkastningen på de enorma investeringarna i AI-datacenter. Teknikbolag och molnleverantörer lägger stora summor på datorkraft, men marknaden vill se tydliga intäkter som försvarar kostnaderna.
De olika nyheterna förstärkte varandra:
Det var alltså inte en enda nyhet som utlöste raset. Snarare blev den 28 juli dagen då investerare samtidigt började ifrågasätta finansieringen, konkurrenskraften och lönsamheten i AI:s snabbt växande infrastruktur.