Enligt israeliska uppgifter greps personerna under kriget och hade inte dömts för brott begångna före kriget. Den israeliska armén sade också att de inte betraktades som ”terrorister” .
Under kriget och den efterföljande vapenvileperioden har Israel med jämna mellanrum släppt frihetsberövade från Gaza i mindre grupper, vanligtvis omkring 10–20 personer med några veckors mellanrum. Frigivningen den 28 juli var betydligt större än dessa återkommande överföringar .
Flera källor rapporterade att de frigivna anlände till sjukhuset i ett ”svagt och skadat” tillstånd . Några satt i rullstol, medan journalister på plats beskrev synliga skador och tecken på fysisk utmattning .
Personer som frigavs berättade om misshandel, svält och isolering under tiden i israeliskt förvar . Anklagelserna ingår i ett bredare mönster av uppgifter som har rapporterats under kriget och vapenvileperioden:
Det finns däremot ingen oberoende redogörelse i det tillgängliga materialet som fastslår exakt vad som hänt varje person i gruppen som frigavs den 28 juli. Den synliga fysiska konditionen och de nya vittnesmålen har dock väckt uppmärksamhet mot de mer omfattande anklagelserna om behandlingen av palestinska frihetsberövade.
ICRC har inte kunnat besöka några palestinska frihetsberövade på israeliska förvaringsplatser sedan den 7 oktober 2023. Israels högsta domstol har upprätthållit förbudet mot sådana fängelsebesök och hänvisat till säkerhetsläget kopplat till gisslansituationen .
Det innebär att ICRC i huvudsak har haft rollen att ta emot personer som Israel ensidigt släpper till Gaza och att hjälpa till med själva överföringen och den första kontakten efter frigivningen.
Något detaljerat officiellt israeliskt svar på anklagelserna som specifikt gäller frigivningen den 28 juli har inte framkommit i den tillgängliga rapporteringen.
Den israeliska kriminalvården har tidigare generellt förnekat uppgifter om systematiska övergrepp. Som svar på Wall Street Journals rapportering i juli 2026 kallade myndigheten anklagelserna ”falska, återanvända och helt utan faktagrund” . Israeliska myndigheter har samtidigt vidhållit att frihetsberövade behandlas i enlighet med lagen.
Vapenvileavtalet från oktober 2025, som förmedlades av USA, avslutade två års krig mellan Israel och Hamas. I avtalets första fas släppte Hamas alla levande israeliska gisslan i utbyte mot ett stort antal palestinska fångar och frihetsberövade .
Israel släppte då omkring 1 700–2 000 palestinska frihetsberövade. De flesta var Gazabor som hade gripits under kriget . Mindre frigivningar fortsatte därefter under 2025 och 2026:
Enligt Palestinian Prisoner’s Society satt mer än 1 000 palestinier fortfarande i israeliskt administrativt förvar i juli 2026, många utan åtal . Administrativt förvar innebär att en person kan hållas frihetsberövad utan att åtal väcks, ofta genom beslut som kan förlängas.
Hamas har upprepade gånger sagt att fortsatta förhandlingar om vapenvilans nästa faser förutsätter att Israel uppfyller sina åtaganden om att släppa palestinska fångar. Rörelsen har också anklagat Israel för att fördröja frigivningarna .
Frigivningen av 60 personer är därmed både en stor enskild överföring och en del av en större, olöst fråga om palestinskt förvar. Den sker samtidigt som samtalen om vapenvilans fortsättning har gått trögt .