Machado säger nej till Venezuela-samtalen – och oppositionens spricka växer

Kärnan i invändningen är att ett deltagande utan ”verkliga garantier” enligt Machado skulle kunna ge legitimitet åt en politisk övergång som inte erkänner oppositionens faktiska mandat .

Vad ska samtalen handla om?

Samtalen är upplagda som en dialog mellan Venezuelas två konkurrerande lagstiftande församlingar . Den ena är den regeringsvänliga nationalförsamlingen, som installerades efter valet 2020 – ett val som oppositionen bojkottade. Den andra är den parallella, oppositionsledda församling som växte fram efter parlamentsvalet 2015. Den leds av Dinorah Figuera, en oppositionspolitiker i exil som återvände till Caracas i juni 2026 efter åtta år utomlands .

Den uttalade ambitionen är att skapa en ”gemensam arbetsagenda” för att återupprätta demokratiska institutioner efter att Nicolás Maduro avlägsnades från makten i januari 2026 . Planerna offentliggjordes nästan samtidigt av Figuera och Jorge Rodríguez, ordförande för den regeringskontrollerade nationalförsamlingen och bror till interimsledaren Delcy Rodríguez .

USA valde bort Machado

Washingtons agerande är en central del av konflikten. Trumpadministrationen gick förbi Machado och valde i stället Figuera som oppositionens ledande förhandlare . Därmed flyttades fokus från Venezuelas mest profilerade regeringskritiker till en politiker som hade USA:s stöd och regeringens godkännande .

Detta var inte första gången som relationen mellan Machado och Vita huset hade försämrats. The New York Times har rapporterat att Donald Trump redan från början av USA:s operation i Venezuela vägrade stödja Machado, bland annat av rädsla för att hon skulle skapa ”kaos” och försvåra relationerna med interimsregeringen .

I juni och juli 2026 beskrev amerikanska tjänstemän dessutom Machados försök att återvända till det jordbävningsdrabbade Venezuela som ett ”groteskt politiskt jippo” . En talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet kallade försöken ”kontraproduktiva” i en kommentar till El País .

Målet: en färdplan mot demokrati

Atlantic Council beskrev i en analys den 22 juli samtalen som en ”möjlighet för USA att säkra en seger”. Enligt tankesmedjan ska representanter för interimsregeringen och oppositionen från den 1 augusti föra formella diskussioner med målet att stärka demokratiska institutioner efter Maduros avlägsnande. Samtalen ska också lägga grunden för en ”färdplan mot demokrati” .

Atlantic Council menar att USA har ett betydande inflytande över Caracas och bör använda det för att driva igenom konkreta institutionella reformer och en demokratisk övergång . Andra bedömare har beskrivit en amerikansk plan i tre steg: stabilisering, återhämtning och slutligen politisk övergång. Den venezuelanska regeringen har däremot ännu inte presenterat någon tidsplan för val .

En öppen spricka inom oppositionen

Machados nej har samtidigt blottlagt en djupare konflikt inom oppositionen. Den 16 juli samlade hon sin koalition för att diskutera en dialog som hon själv beskrev som något hon ”varken har kallat till eller kontrollerar”. Trots det fick hon inte rollen som huvudförhandlare .

Figuera och den oppositionsfraktion som stöds av USA har gått vidare med samtalen. Resultatet är en öppen brytning mellan Machados mer hårdföra falang – där bland andra Vente Venezuela och Unitary Platform ingår – och de förhandlare som Washington har valt .

The New Yorker beskrev Machados sex månader i Washington som ”en frustrerande kamp”, där hon fick se den amerikanska administration hon själv hade försökt vinna över vända sig mot henne . Hon ska även ha erbjudit sig att återvända till Venezuela för att hjälpa till att samordna jordbävningsbistånd, men administrationen sade nej .

Varför González Urrutia fortfarande är avgörande

Machado har inte ändrat ståndpunkt i frågan om det omstridda presidentvalet 2024. González Urrutia var oppositionens kandidat efter att Machado själv hindrats från att ställa upp .

De båda hävdar fortfarande att González Urrutia vann valet – ett resultat som den Maduro-allierade regeringen och senare interimsregeringen under Delcy Rodríguez har vägrat erkänna . Genom att underteckna uttalandet den 26 juli bekräftade Machado på nytt att hon ser González Urrutia som den legitime vinnaren och att varje politisk övergång måste ta hänsyn till det mandatet .

Det är därför bojkotten handlar om mer än vem som sitter vid förhandlingsbordet. För Machado gäller det också vilken opposition som får definiera Venezuelas framtid – och om en övergång kan kallas demokratisk utan att erkänna oppositionens anspråk på valresultatet från 2024.