Vetepriserna steg till tvåårshögsta – föll sedan brant

Vändningen, 24–27 juli: Från toppen föll vetepriset omkring 5 procent och handlades kring 6,70 dollar på måndagen . Den utlösande faktorn var att USA och Iran tillfälligt trappade ned konflikten. Det fick råoljepriserna att falla kraftigt och pressade samtidigt majs, soja och vete.

Därför steg vetepriset

1. Stoppad sjöfart i Azovska sjön

Ukraina inledde den 8 juli en serie drönarattacker mot ryska handelsfartyg i Azovska sjön. Efter nya angrepp stoppade Ryssland den 10 juli tillfälligt all trafik genom Don–Azov-kanalen, en vattenväg mellan Donfloden och Azovska sjön. Rutten hanterar omkring en fjärdedel av Rysslands spannmålsexport .

Ukrainas militär uppgav senare att sex ryska tankfartyg och två andra fartyg hade träffats den 16 juli . Sjöfarten i Azovska sjön förblev begränsad, vilket skapade oro för att betydande mängder spannmål skulle bli kvar i lager i södra Ryssland under skördesäsongen .

2. Rysslands exportflöden minskade

Analytiker bedömde att attackerna hade minskat Rysslands spannmålsexport kraftigt i början av det nya jordbruksåret. Ryska myndigheter slutade ta emot ansökningar om fartyg på de berörda rutterna . Ryssland försökte samtidigt styra om leveranserna till andra hamnar i Svarta havet och Östersjön .

Även Ukrainas exportkapacitet var under press. Ryska attacker mot ukrainska hamnar hade enligt branschuppgifter minskat kapaciteten i Svarta havet med omkring en tredjedel – från cirka 6 miljoner ton i månaden till ungefär 4 miljoner .

3. Lägre amerikanska skördeprognoser

Prisuppgången fick dessutom stöd av att USA:s jordbruksdepartement, USDA, sänkte sina prognoser för den amerikanska veteskörden 2026/27 . Det gav marknaden ytterligare en inhemsk utbudsoro, ovanpå den geopolitiska riskpremien.

Därför föll priserna igen

4. USA–Iran-deeskalering pressade ner oljan

Under helgen den 25–26 juli pausade USA:s president Donald Trump attackerna mot Iran efter två veckors angrepp. Det ökade förhoppningarna om en diplomatisk lösning och om att trafiken genom Hormuzsundet skulle kunna återupptas .

Brentoljan föll 3,96 dollar, motsvarande 4,1 procent, på måndagen. WTI-oljan backade samtidigt mer än 7 procent till omkring 82 dollar per fat . Därmed försvann en stor del av den så kallade krigspremien ur oljepriset.

Vetepriset föll i samma riktning. Lägre oljepriser minskar kostnaderna för jordbrukets insatsvaror och försvagar dessutom efterfrågan på biodrivmedel. Samtidigt drabbades spannmålsmarknaden av en bredare riskminskning, där investerare sålde råvaror efter att den akuta konflikten såg ut att lätta .

5. Gott majsutbud i Brasilien begränsar uppgången

Brasiliens stora safrinha-skörd av majs är en annan faktor. Safrinha, landets andra majsskörd, står normalt för omkring 70–80 procent av Brasiliens totala majsproduktion . Stora volymer på väg ut på marknaden pressar majspriserna och påverkar hela spannmålskomplexet.

Majs och vete kan delvis ersätta varandra i foder. När billig brasiliansk majs finns tillgänglig minskar incitamentet att använda dyrare vete som foderspannmål. Det skapar ett tak för hur långt vetepriset kan stiga, även när den geopolitiska oron ökar .

6. Värmen i USA är fortfarande en joker

Den amerikanska produktionsprognosen har redan sänkts, vilket ger stöd åt priserna . Men fortsatt värmestress i viktiga amerikanska odlingsområden är en osäkerhetsfaktor. Om vädret försämras ytterligare kan nya farhågor om utbudet snabbt ge marknaden stöd igen.

Vad betyder det för utsikterna?

Vetepriset befinner sig mellan två motstridiga krafter:

• Uppåt: störningar i Svarta havet, minskad exportkapacitet från Ryssland och Ukraina samt lägre amerikanska skördeprognoser .
• Nedåt: försök att styra om ryska leveranser, stora brasilianska majsvolymer och ett fallande oljepris efter den amerikansk-iranska deeskaleringen .

Om Ryssland lyckas flytta exporten från Azovska sjön till andra hamnar, eller om vapenvilan mellan USA och Iran håller, kan en del av den geopolitiska riskpremien försvinna. Men nya attacker i Svarta havet eller en upptrappning i Mellanöstern kan snabbt vända utvecklingen igen.

Det är därför vetehandeln förblir ovanligt känslig: marknaden reagerar samtidigt på exportlogistik, väder, oljepris och geopolitik – faktorer som kan ändras från en handelsdag till nästa.