Googleboten som trappade upp handelskonflikten mellan USA och EU

• 460 miljoner euro för så kallad självgynnande behandling. Kommissionen ansåg att Google gav sina egna tjänster – bland annat inom shopping, hotell och transporter – bättre placering i sökresultaten än konkurrerande tjänster.
• 430 miljoner euro för begränsningar av så kallad anti-styrning. Google hindrade apputvecklare på Google Play från att hänvisa konsumenter till andra, ofta billigare, köpkanaler utanför appbutiken.

Det är den största boten som hittills har utfärdats enligt DMA . Kommissionen har dessutom krävt att Google upphör med båda metoderna inom 60 dagar. Annars kan företaget drabbas av återkommande och stigande viten .

Trump svarade dagen efter

Den 24 juli – bara en dag efter EU-kommissionens beslut – meddelade Trump att USA:s handelsrepresentant skulle inleda en utredning enligt Section 301 i Trade Act från 1974. Bestämmelsen ger USA möjlighet att granska vad landet anser vara orättvisa eller diskriminerande handelsåtgärder och i vissa fall införa motåtgärder .

I ett inlägg på Truth Social beskrev Trump Googleboten som "olaglig och starkt diskriminerande". Han anklagade EU för att "råna" amerikanska företag och framställde böterna mot Google, Apple och Meta som delar av ett bredare angrepp på USA:s tekniksektor .

Hot om en "betydande" ny tull

Trump stannade inte vid utredningen. Han hotade också med en "betydande" ny tull på EU-varor och skrev att EU skulle få "betala ett mycket högt pris" för det han kallade ett olagligt och diskriminerande agerande .

Enligt Politico skrev presidenten att böterna skulle återtas och att USA räknade med att införa en "betydande TULL" mot EU så snart som möjligt . USA:s handelsrepresentants kansli varnade samtidigt för att Googleboten skapar osäkerhet kring handelsavtalet mellan USA och EU .

Det innebär dock inte att en ny tull infördes omedelbart. Först ska Section 301-processen drivas vidare, och Trump har hittills talat om ett hot om framtida åtgärder.

EU varnar: handelsavtalet kan pausas

Bernd Lange, tysk socialdemokratisk ledamot av Europaparlamentet och ordförande för parlamentets utskott för internationell handel, uppmanade EU att förbereda sig på ytterligare amerikanska motåtgärder. I en intervju med Euronews sade han att nya amerikanska tullar kan leda till att handelsavtalet mellan EU och USA suspenderas .

Avtalet bygger på en politisk överenskommelse som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Trump nådde i Turnberry i Skottland i juli 2025 . Europaparlamentet gav ett villkorat godkännande i mars 2026 .

Ledamöterna hade då skärpt en särskild suspensionsklausul. Den gör det möjligt att dra tillbaka tullförmåner om USA inför ytterligare tullar som överstiger det överenskomna taket på 15 procent – eller nya tullar på EU-varor över huvud taget . Langes varning innebär att en amerikansk tullreaktion på Googleboten kan aktivera den mekanismen.

Lange betonade också att DMA och EU:s digitala tjänsteförordning, Digital Services Act (DSA), är "icke-förhandlingsbara" för EU. Bryssel signalerar därmed att man inte tänker backa från reglerna för stora teknikbolag på grund av amerikanska tullhot .

Ett handelsavtal som redan varit nära att falla

Konflikten om Google kommer efter flera tidigare kriser kring avtalet:

• I januari 2026 stoppade Europaparlamentet ratificeringen efter Trumps tullhot kopplade till Grönland .
• I februari 2026 pausade EU-politiker återigen avtalet efter att USA:s högsta domstol underkänt delar av 2025 års tullar och Trump därefter meddelat nya tullar på 15 procent .
• Senare samma månad sade Lange att USA vid flera tillfällen hade brutit mot avtalet i betydande grad .

Googleboten landade alltså i en redan skör relation. Den nya tvisten handlar därför inte bara om ett enskilt teknikföretag, utan också om huruvida USA accepterar EU:s rätt att reglera digitala marknader.

Vad händer nu?

De omedelbara handelskonsekvenserna är tre: en amerikansk Section 301-utredning, ett hot om en "betydande" tull mot EU och risken att handelsavtalet mellan parterna suspenderas.

USA:s regering beskriver EU:s teknikböter som ett slags kostnad eller skatt riktad mot amerikanska företag. EU hävdar i stället att reglerna gäller lika för stora digitala plattformar och är nödvändiga för konkurrensen på den europeiska marknaden.

Nästa steg beror på om Trumpadministrationen går från hot till faktisk tull och hur EU i så fall väljer att använda suspensionsklausulen. En sådan utveckling skulle kunna riva upp de tullförmåner som parterna förhandlade fram 2025 – med en Googlebot på 890 miljoner euro som utlösande gnista.