Därför steg de europeiska marknaderna på måndagen

Bolaget uppgav dessutom att helårsresultatet väntas hamna i den övre delen av prognosintervallet, delvis tack vare att Safaricom nu konsolideras i koncernen . Beskedet tolkades som ett tecken på att telekomsektorn kan kombinera tillväxt med förbättrade marginaler, vilket bidrog till det positiva börshumöret .

AstraZeneca dämpade oron kring läkemedelsportföljen

AstraZeneca rapporterade ett justerat resultat per aktie på 2,63 dollar för andra kvartalet. Det överträffade analytikernas konsensus på 2,48 dollar. Kvartalsintäkterna uppgick till 15,38 miljarder dollar, en ökning med 6 procent räknat till konstanta valutakurser .

Under årets första sex månader nådde intäkterna 30,67 miljarder dollar, upp 6 procent enligt samma mått. Det justerade resultatet per aktie ökade 11 procent jämfört med året före till 5,21 dollar. Onkologiverksamheten var den främsta tillväxtmotorn och omsatte 14,12 miljarder dollar, en ökning med 18 procent .

Läkemedelsbolaget upprepade sin prognos för 2026 och målet om 80 miljarder dollar i intäkter 2030. Det bidrog till att lugna marknaden efter oro kring ett nyligen misslyckat kliniskt test och gav hela den europeiska läkemedelssektorn stöd .

Vapenvilan mellan USA och Iran blev den viktigaste makrofaktorn

Den tydligaste drivkraften kom från geopolitiken. USA och Iran pausade sina attacker under helgen, samtidigt som president Donald Trump enligt rapporter var öppen för att återuppta fredsförhandlingar . En iransk högt uppsatt företrädare sade till Reuters att Iran skulle stoppa sina attacker om USA gjorde detsamma .

Brentoljan föll omkring 4 procent till cirka 92,80 dollar per fat. För europeiska importörer och konsumenter innebär ett lägre oljepris en minskad kostnadspress, särskilt i ett läge där energipriserna påverkar inflation och räntor .

Flygbolag, transportföretag och industribolag gynnades direkt av oljeprisfallet. Den bredare så kallade risk-on-stämningen, där investerare söker sig mot mer konjunkturkänsliga tillgångar, lyfte även banker och andra cykliska aktier .

Teknikrapporterna gjorde veckan extra viktig

Investerarna positionerade sig samtidigt inför en intensiv rapportvecka från flera stora amerikanska teknikbolag. Nasdaq-terminerna steg omkring 1 procent inför rapporterna . Det bidrog till att kapital åter sökte sig till teknikaktier, och europeiska teknikbolag följde de positiva signalerna från USA:s förhandel .

SAP steg exempelvis 9,26 procent efter en stark rapport och bidrog till att dra DAX uppåt . Samtidigt återstår en viktig osäkerhet: marknaden vill se om de stora investeringarna i artificiell intelligens faktiskt börjar ge tillräcklig avkastning.

Fed-beskedet: högre räntor sågs inte som ett hot

Marknaden prisade in omkring 35 procents sannolikhet för en räntehöjning från Federal Reserve vid mötet i den amerikanska centralbankens penningpolitiska kommitté, FOMC, den 28–29 juli. Förväntningarna följde på starkare inköpschefsindex än väntat och fortsatt motståndskraftiga signaler från arbetsmarknaden .

Trots utsikterna för en stramare amerikansk penningpolitik räckte detta inte för att stoppa börsuppgången. Investerarna valde i stället att se den starka ekonomiska statistiken som ett tillväxttecken snarare än som ett omedelbart hot .

Europeiska centralbanken hade veckan innan lämnat styrräntan oförändrad på 2,25 procent, vilket gav marknaden en mer stabil europeisk räntebakgrund .

Slutsatsen: flera positiva signaler på samma gång

Måndagens uppgång var ett tydligt exempel på hur flera katalysatorer kan förstärka varandra. Bolagsrapporterna överträffade förväntningarna och stärkte prognoserna, den geopolitiska avspänningen pressade ned energikostnaderna och marknaden tolkade utsikterna för högre räntor som ett tecken på en motståndskraftig ekonomi.

STOXX 600:s uppgång på 0,8 procent speglade därför ett ovanligt samstämmigt läge: både bolagens resultat och det makroekonomiska nyhetsflödet pekade tillfälligt i en mer optimistisk riktning .