Gaspriserna rasade på måndagen – de verkliga riskerna kvarstår

Bakom fallet låg signaler om avspänning mellan USA och Iran. USA pausade sina flyganfall mot Iran under helgen, samtidigt som Teheran signalerade att vedergällningsattackerna i Mellanöstern skulle upphöra . Marknaden tolkade detta som en möjlig återgång till ramen för vapenvilan den 17 juni – en vapenvila som kollapsade den 8 juli – och som ett tecken på att energitransporterna genom Hormuzsundet kan normaliseras .

Det främsta TTF-kontraktet föll vid öppningen till under 58 euro per megawattimme, efter att ha handlats över 60 euro veckan innan. Tidigare i juli nådde priset en fyramånadershögsta nivå när striderna i regionen trappades upp .

Men lättnaden på måndagen var framför allt marknadsdriven – inte ett tecken på att den fysiska gasförsörjningen har återhämtat sig.

Därför föll priserna

Tre faktorer förstärkte varandra:

1. Signaler om avspänning mellan USA och Iran. När USA pausade attackerna och Iran signalerade ett stopp för vedergällningen minskade den riskpremie som byggts upp under de föregående två veckorna . Det var den viktigaste utlösande faktorn.

2. Gaspriset följde oljepriset nedåt. Brentoljan föll kraftigt när marknaden började räkna med mindre risk för störningar i Mellanösterns energikorridorer .

3. Hopp om säkrare transporter genom Hormuzsundet. Sundet hade delvis öppnats efter vapenvilan den 17 juni, men trafiken stördes på nytt efter den 8 juli. Varje signal om att transporterna kan återupptas minskar risken för att LNG-leveranser till Europa försenas eller stoppas . Marknaden hoppas bland annat på diplomatiska framsteg som kan få ut Qatars LNG från Persiska viken .

Det som försvann på måndagen var alltså en del av den så kallade fredspremien i priset. Den underliggande skadan på gasförsörjningen finns däremot kvar.

EU:s gaslager är lägre än normalt

Europas gaslager ligger på ovanligt låga nivåer för den här delen av påfyllnadssäsongen:

• Lagren var omkring 49–53 procent fyllda i mitten till slutet av juli 2026, jämfört med ungefär 60 procent vid samma tid förra året .
• Det motsvarar cirka 14–15 procentenheter under femårsgenomsnittet . Tioårsgenomsnittet är ännu högre: omkring 66 procent vid denna tid på året .
• I början av juli innehöll lagren cirka 53,8 miljarder kubikmeter gas, omkring 11 miljarder kubikmeter mindre än ett år tidigare .
• EU har ett regelverk med målet att lagren ska vara 90 procent fyllda senast den 1 november, men den nuvarande injektionstakten ligger under vad som krävs för att nå målet . Enligt en prognos behöver Europa fylla på ungefär 39 procentenheter under de cirka 114 dagar som återstod den 7 juli .

Europeiska kommissionens samordningsgrupp för gasförsörjning slog den 1 juli fast att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen under vintern 2026/27. Gruppen bedömde också att en fyllnadsgrad på 80 procent skulle räcka för att säkra försörjningen, men medgav att nivåerna ligger under genomsnittet före energikrisen .

Det betyder att situationen inte bedöms som akut – men att Europas säkerhetsmarginal är mindre än normalt.

De långsiktiga riskerna är fortfarande kvar

Qatar har förlorat LNG-kapacitet i flera år

Iranska robotattacker mot Qatars anläggning Ras Laffan i mars 2026 slog ut två produktionslinjer och omkring 17 procent av landets LNG-exportkapacitet. Det motsvarar cirka 12,8 miljoner ton per år, och reparationerna väntas ta tre till fem år .

QatarEnergy har åberopat force majeure – ett avtalsrättsligt undantag vid extraordinära händelser – och förbereder en förlängning till mitten av oktober 2026 . Det här är en strukturell förlust av utbud som en kortvarig vapenvila inte kan reparera. Den minskar dessutom mängden LNG som kan säljas till europeiska köpare, som konkurrerar med asiatiska importörer om de återstående lasterna .

Störningarna har redan påverkat europeiska leveranser. Det italienska energibolaget Edison uppgav att QatarEnergy hållit inne ytterligare fyra LNG-laster avsedda för Italiens Adriatic LNG-terminal fram till början av september. Totalt berörs nu 21 laster, motsvarande omkring 2,7 miljarder kubikmeter naturgas .

Hormuzsundet är fortfarande sårbart

Vapenvilan som öppnade sundet på nytt den 17 juni kollapsade den 8 juli, när nya amerikanska och iranska attacker inleddes . Tankertrafiken hade tillfälligt återhämtat sig till omkring 30 fartyg per dag, men minskade sedan igen .

En LNG-tanker från QatarEnergy attackerades i sundet i början av juli. Efter attacken pausade Qatar planerna på att snabbt öka LNG-produktionen . Om sundet stängs på nytt skulle nästan 20 procent av de globala LNG-flödena som passerar vattenvägen påverkas .

Vapenvilan mellan USA och Iran har redan kollapsat en gång

Mönstret hittills har varit tydligt: vapenvila, delvis öppnade transporter, sammanbrott och nya attacker. Överenskommelsen från den 17 juni höll i endast tre veckor innan den föll samman .

Helgens paus beskrivs dessutom som ett stopp i attackerna, inte som en formell förlängning av vapenvilan. Därför ser marknaden den som en skör tillfällig lättnad snarare än en varaktig lösning .

Houthiernas attacker är ytterligare ett hot

Iranallierade Houthistyrkor har under 2026 upprepade gånger attackerat saudisk energiinfrastruktur . Om vapenvilan mellan USA och Iran åter faller samman kan attacker mot Aramco-anläggningar fortsätta att utgöra ett aktivt hot mot energimarknaden och samtidigt driva upp både olje- och gaspriser .

Slutsats: en lättnad på skärmen, men ingen lösning

Måndagens prisfall är goda nyheter för europeiska hushåll och företag – åtminstone på kort sikt. Men det förändrar inte den underliggande energibilden.

Europa går mot vintern 2026/27 med gaslager omkring 14 procentenheter under säsongsgenomsnittet, en flerårig förlust av 17 procent av Qatars LNG-kapacitet, ett instabilt Hormuzsund och fortsatta hot mot energianläggningar i Gulfen. En enda dag med fallande priser kan minska marknadens oro, men den kan inte reparera dessa strukturella sår.