Iran sålde olja för 18 miljarder dollar under kriget och vapenvilan

Uppgifterna kommer från iranska myndigheter och har återgetts av internationella medier. De centrala intäktssiffrorna har inte kunnat verifieras oberoende . Ändå ger de en bild av hur Teheran lyckades fortsätta sälja råolja trots sanktioner, en amerikansk marinblockad och en kortvarig lättnad i reglerna.

Så fördelades försäljningen

Enligt Paknejad såg försäljningen ut så här:

• 11,5 miljarder dollar under kriget
• 6,5 miljarder dollar under vapenvilan

Den lägre risken för tankfartyg under vapenvilan gjorde det lättare att öka exporterna. Iran kunde dessutom sälja en del av ett lager på omkring 100 miljoner fat råolja och gaskondensat . När blockaden hävdes kunde betydande volymer transporteras utanför blockadlinjen och nå köpare som varit svårare att komma åt under de aktiva striderna .

Irans parlaments talman Mohammad Bagher Ghalibaf sade samtidigt att landet exporterade mer än 40 miljoner fat råolja efter att USA tagit bort sin marina blockad. Enligt honom såldes oljan till priser som låg omkring 20 procent över nivåerna före kriget . Wall Street Journal uppskattade senare att Iran under den ungefär månadslånga pausen i blockaden exporterade cirka 70 miljoner fat, värda omkring 5–6 miljarder dollar .

Hur står 18 miljarder dollar mot Irans budget?

Paknejad sade att försäljningen motsvarade mer än 60 procent av de oljeintäkter som räknats med i statsbudgeten . En oberoende budgetgenomgång från slutet av 2025 uppskattade Irans totala mål för råoljeintäkter under det iranska budgetåret 1405, som började i mars 2026, till ungefär 21 miljarder dollar. Beräkningen byggde på en försäljning på cirka 1 miljon fat per dag till ett pris på 57 dollar per fat .

Siffrorna bör därför jämföras med viss försiktighet: det iranska uttalandet gäller försäljning under krigs- och vapenvileperioden, medan budgetunderlaget avser ett helt budgetår och kan använda en annan redovisning av oljeinkomster. Irans parlamentariska forskningscentrum hade dessutom tidigare varnat för att budgetens oljeprognoser kunde vara omkring 20 procent för optimistiska .

Det som sticker ut är alltså inte nödvändigtvis att Iran överträffade hela årsbudgeten, utan att landet enligt egna uppgifter kunde nå en stor del av det budgeterade oljeintäktsmålet under exceptionellt svåra omständigheter.

Den amerikanska dispensen blev kortvarig

Den ökade försäljningen under vapenvilan sammanföll med en tillfällig förändring av USA:s sanktionspolitik:

• 23 juni 2026: USA utfärdade en 60-dagars dispens, kallad ”General License X”, som tillät handel med iransk råolja, petrokemikalier och oljeprodukter i dollar. Det var första gången på över 40 år som dollarbaserade transaktioner för iransk olja tilläts enligt uppgifterna .
• Cirka två veckor senare: Den amerikanska administrationen drog tillbaka dispensen, vilket gav Iran ett mycket kort legalt försäljningsfönster .
• 7 juli 2026: Beslutet fattades efter att Irans revolutionsgarde, enligt uppgifterna, attackerat tre tankfartyg i Hormuzsundet. USA ersatte ”General License X” med en snävare dispens, ”General License X1”, som inte tillät nya iranska oljeförsäljningar efter den 7 juli .

Den 14 juli sade Paknejad att exporten ändå fortsatte som vanligt. Han hävdade att oljeministeriet under många år byggt upp system för att kringgå och neutralisera amerikanska sanktioner och att dessa system hade behållits även när den tillfälliga dispensen infördes .

Paknejad sade också att Iran hade låtit sina tidigare exportmekanismer vara kvar från det att den tillfälliga lättnaden trädde i kraft enligt artikel 10 i samförståndsavtalet. ”Tiden visade, efter 15 dagar, att fienden i linje med sitt mönster bröt mot denna klausul”, sade han enligt iranska medier .

Produktionen föll – men exporterna återhämtade sig

Irans råoljeproduktion låg under 2025 och början av 2026 på omkring 3,2–3,3 miljoner fat per dag . I mars 2026 sjönk produktionen till cirka 3,06 miljoner fat per dag . Den amerikanska marinblockaden inleddes i mitten av april 2026 och begränsade därefter möjligheterna att exportera oljan kraftigt .

Under vapenvilan och den tillfälliga sanktionslättnaden återhämtade sig flödena snabbt. Det visar att Irans exportkapacitet inte försvann helt, även när transporterna utsattes för stora risker. Landets långvariga användning av alternativa handels- och transportlösningar bidrog enligt iranska företrädare till att exporterna kunde fortsätta .

Över 60 miljarder dollar vid full normalisering?

Om ett varaktigt fredsavtal skulle leda till att sanktionerna hävs permanent och Irans produktion återställs till omkring 3,5–4 miljoner fat råolja och kondensat per dag, har bedömare uppskattat att landet skulle kunna få in över 60 miljarder dollar per år från oljan .

De 18 miljarder dollar som Iran uppger att landet sålde för under kriget och vapenvilan motsvarar därmed ungefär 30 procent eller mindre av den möjliga årliga intäkten i ett fullt normaliserat läge . Paknejad har tidigare sagt att Iran, om USA:s sanktioner hävs, skulle kunna öka råoljeproduktionen till nära 2015 års nivåer – omkring 3,8 miljoner fat per dag – inom ett år .

Högre export betyder inte automatiskt högre inkomster

Iran gick in i krisen efter ett år då oljeexporten hade stigit till de högsta nivåerna på flera år, framför allt genom dolda leveranser till Kina. Trots större volymer minskade statens intäkter, bland annat på grund av stora rabatter och kostnaderna för att kringgå sanktionerna .

Krigsperiodens 18 miljarder dollar fick dessutom stöd av att de globala oljepriserna steg kraftigt till följd av konflikten. Det gav Iran en ovanlig medvind som inte nödvändigtvis finns kvar under mer normala marknadsförhållanden. Den stora frågan framåt är därför inte bara hur mycket olja Iran kan sälja, utan hur mycket landet faktiskt får behålla per fat.