EU bötfäller Google med 890 miljoner euro för brott mot digitala regler

Boten fördelades på två olika beslut :

• 460 miljoner euro – Självgynnande i Google Sök: Kommissionen fann att Google olagligt gynnade sina egna tjänster – som shopping, hotellbokning, transport och sportresultat – framför konkurrenternas i sökresultaten .
• 430 miljoner euro – Styrningshinder i Google Play: Google hindrade apputvecklare från att informera användare om alternativa, ofta billigare, betalningskanaler utanför Google Plays ekosystem .

Kommissionen beordrade också Google att omedelbart upphöra med metoderna och att fullt ut följa den digitala marknadsakten framöver . EU:s konkurrensmyndigheter noterade att Google sedan en tid förde konstruktiva samtal och redan gjort framsteg med åtgärder för att rätta sig efter reglerna, vilket minskar risken för ytterligare böter inom kort .

Varför EU agerade

DMA trädde i kraft 2022 och blev fullt tillämplig i mars 2024. Lagen riktar sig mot så kallade grindvakter – stora digitala plattformar med dominerande ställning. Utredningarna mot Google inleddes redan i mars 2024 . Kommissionens motivering var att Googles agerande:

• Orättvist stängde ute konkurrerande prisjämförelsesajter, resetjänster och andra vertikala söktjänster genom att placera sina egna alternativ högst upp i sökresultaten .
• Skadade apputvecklare och i slutändan konsumenter genom att hindra dem från att få veta om billigare köpalternativ utanför Googles eget system, där bolaget tar ut provisioner på upp till 30 procent .

Kommissionen betonade att straffen syftade till att avskräcka och bestraffa brott mot DMA:s krav på rättvisa och öppenhet för grindvakter .

USA:s reaktioner och handelshot

Boten utlöste omedelbara spänningar i handelsrelationen mellan EU och USA och möttes av hårda reaktioner från Washington.

• Trumps hot om tullar: President Donald Trump hotade med nya strafftullar mot EU-produkter som vedergällning. I ett inlägg på sociala medier den 24 juli sade han att USA skulle inleda en handelsutredning om hur man ”RÖVAR” från amerikanska företag och varnade för att EU skulle få ”betala ett mycket högt pris” . Bloomberg rapporterade att hotet riktade sig mot nya handelstullar på europeiska varor .
• Handelsavtalet i riskzonen: USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer sade att böterna ”skapar osäkerhet” kring handelsavtalet mellan EU och USA och varnade för att sanktionen äventyrar hela den bilaterala handelsramen .
• EU-politiker förbereder sig: Ordföranden för Europaparlamentets handelsutskott, den tyske socialdemokraten Bernd Lange, sade till Euronews den 24 juli att EU måste vara berett på ytterligare åtgärder från USA efter bötesbeslutet .

Boten kom precis när Trump-administrationen förberedde en ny omgång handelstullar mot EU, vilket gjorde tajmingen särskilt känslig . Senare uttryckte EU lättnad över att de efterföljande tullåtgärderna från USA verkade respektera det befintliga handelsavtalet, vilket minskade de omedelbara farhågorna för en eskalering .

Historik: EU:s tidigare böter mot Google

DMA-boten på 890 miljoner euro läggs till en lång rad av EU:s konkurrensåtgärder mot Google, som nu uppgår till över 9 miljarder euro i sammanlagda böter:

Tajmingen var särskilt anmärkningsvärd: bara tre veckor före DMA-boten, den 2 juli 2026, fastställde EU:s högsta domstol (CJEU) Android-boten på 4,1 miljarder euro, vilket var ett tungt juridiskt nederlag för Google .

Ett skört transatlantiskt handelsklimat

Boten inträffade i ett redan ansträngt handelsförhållande mellan EU och USA:

• Trump-administrationen hade redan före Google-beslutet infört eller hotat med tullar på europeiska varor inom flera sektorer .
• USA-tjänstemän beskrev böterna som en direkt attack mot ett amerikanskt flaggskeppsbolag, medan EU insisterade på att beslutet var en ren rättslig åtgärd enligt regler som gäller lika för alla grindvakter .
• Europeiska företrädare hävdade att DMA är en icke-diskriminerande regleringsram, men Washington såg tidpunkten och omfattningen som en provokation mitt under pågående handelsförhandlingar .

Sammanfattningsvis markerar DMA-boten på 890 miljoner euro en ny era för EU:s regeltillsyn, men de omedelbara geopolitiska konsekvenserna – tullhot, osäkerhet kring handelsavtalet och en växande klyfta mellan Bryssel och Washington – kan visa sig bli minst lika betydelsefulla som själva bötesbeloppet.