Beräknad topp för antalet språk: Studien uppskattar att den globala språkliga mångfalden nådde sin topp på ungefär 20 000 till 75 000 språk för omkring 2 000 år sedan (ungefär 1000 f.Kr. till 1000 e.Kr.) . Detta skulle ha varit upp till tio gånger fler än de cirka 7 500 språk som talas eller tecknas idag .
När nedgången började: Nedgången började långt före den europeiska kolonialismen. Den språkliga "guldåldern" tog slut för mellan 3 000 och 1 000 år sedan, främst drivet av jordbrukets expansion och uppkomsten av större, mer centraliserade befolkningar som absorberade eller ersatte mindre språkgrupper .
Tidigare holocen-nivå: I början av holocen (för cirka 12 000 år sedan) uppskattar forskarna att endast omkring 4 500 till 6 200 språk fanns – färre än idag – eftersom människans befolkning var mycket mindre .
Nuvarande och framtida förlust: Idag talas eller tecknas cirka 7 500 språk . Tidigare forskning (inte den specifika Science-studien, men kompletterande arbete publicerat i Nature Ecology & Evolution) visar att utan åtgärder kan språkförlusten tredubblas inom 40 år, med minst ett språk som förloras per månad och över 1 500 språk som riskerar att försvinna innan seklets slut .
Science-studien i sig fokuserar på historisk rekonstruktion och modellerar inte direkt AI:s påverkan. Men det bredare forskningssammanhang som citeras i rapporteringen visar tydligt att AI och stora språkmodeller (LLM) fördjupar den digitala språklyftan:
Slutsats: Science-studien visar att mänsklighetens språkliga mångfald en gång var långt rikare än idag – med en topp på tiotusentals språk för omkring 2 000 år sedan – och att nedgången började med jordbrukets framväxt, inte med modern kolonialism. De nuvarande utrotningstakterna är allvarliga, och AI-system riskerar att påskynda marginaliseringen genom att utesluta de flesta små språk från det digitala ekosystemet.