Alphabet-obligationen på 100 år tappade 10 procent på fem månader

Det starka intresset förbyttes snabbt i ett kraftigt prisfall. Den 23 juli 2026 noterades obligationen för första gången under 90 pence per pund, närmare bestämt 89,978 pence. Det innebar en värdeminskning på mer än 10 procent från nominellt värde på bara fem månader . Riskpremien, eller kreditspreaden, mot riskfria brittiska statsobligationer steg samtidigt till rekordhöga 139,8 baspunkter .

Fallet berodde inte på en enskild dramatisk händelse. Obligationen hamnade i stället i en dubbel motvind: stigande statsräntor pressade priset genom dess extrema räntekänslighet, samtidigt som en historisk mängd AI-relaterade företagsobligationer fyllde kreditmarknaden.

Två krafter bakom prisfallet

1. Stigande statsräntor slog hårt mot löptiden

När marknadsräntorna stiger faller normalt priserna på redan utgivna obligationer. Effekten blir särskilt stor för obligationer med mycket lång löptid, eftersom deras framtida räntebetalningar diskonteras över en längre period.

Alphabet-obligationen har den längsta återstående löptiden bland företagsobligationer med så kallad benchmarkstorlek och hög kreditkvalitet. Bloomberg uppger att priset teoretiskt kan falla omkring 15 pence för varje procentenhets uppgång i räntan .

Brittiska statsräntor steg under mitten av 2026 när oron för inflation och Storbritanniens budgetunderskott ökade . Även amerikanska statsobligationer pressades. Räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationen steg till 4,71 procent i slutet av juli, den högsta nivån sedan januari 2025, medan den trettioåriga räntan nådde 5,19 procent .

En viktig utlösande faktor var den fördjupade konflikten i Mellanöstern. Stigande oljepriser – där Brentoljan åter nådde 100 dollar fatet – ökade inflationsoron. Marknaden började dessutom prisa in omkring två räntehöjningar från Federal Reserve före årets slut .

2. AI-boomen fyllde marknaden med nya skulder

Teknikbolagen har i snabb takt vänt sig till obligationsmarknaden för att finansiera investeringar i datacenter och AI-infrastruktur. Bara i februari 2026 sålde Alphabet obligationer för omkring 32 miljarder dollar i flera valutor, medan Oracle emitterade skulder för 25 miljarder dollar. Fem stora teknikbolag gav tillsammans ut obligationer för 159 miljarder dollar .

Den stora tillgången på nya obligationer pressade priserna på andrahandsmarknaden och bidrog till bredare kreditspreadar för de så kallade hyperscalers – de största moln- och teknikföretagen . Strategiker tolkade också Alphabets hundraåriga obligation som ett tecken på "exuberance", alltså överdriven optimism, på kreditmarknaden i en AI-kapplöpning som i allt högre grad finansieras med lån .

Teknikobligationer kläms från två håll

Tekniksektorns obligationsmarknad möter nu två motverkande krafter:

• Högre riskfria räntor: När räntorna på amerikanska statsobligationer och brittiska gilts stiger minskar nuvärdet av långfristiga obligationsbetalningar. Hundraåriga obligationer drabbas hårdast.
• Överutbud av AI-skulder: När många företag försöker låna stora belopp samtidigt blir investerarna mer selektiva. Nya emissioner måste ofta erbjuda högre ränta för att locka köpare, vilket pressar befintliga obligationer.

Ett tydligt tecken på att marknaden började få svårt att absorbera utbudet kom den 24 juli. BlackRock började då marknadsföra en obligationsemission på 12,3 miljarder dollar för ett datacenterprojekt kopplat till Meta i El Paso, Texas. Efter månader av intensiv upplåning för AI-infrastruktur rapporterades efterfrågan som "soft", alltså svag eller dämpad .

Vad betyder det för marknaden?

Alphabets obligation visar hur snabbt en investering med stark efterfrågan vid emission kan falla i värde när ränteläget förändras. Det betyder inte nödvändigtvis att Alphabet har fått sämre betalningsförmåga eller att obligationen kommer att återbetalas med mindre än nominellt värde vid förfall. Prisfallet på andrahandsmarknaden speglar framför allt den långa löptidens ränterisk och den högre avkastning som investerare kräver i det nya marknadsläget.

Samtidigt fungerar obligationen som en temperaturmätare för AI-ekonomin. Så länge teknikbolagen fortsätter att bygga datacenter i hög takt och finansiera investeringarna med lån ökar mängden skuld som marknaden måste absorbera. Om räntorna dessutom fortsätter uppåt förstärks trycket ytterligare.

Slutsats

Alphabets hundraåriga obligation föll under 90 pence på grund av den brutala matematiken i en extremt lång räntebindningstid. Stigande brittiska och amerikanska statsräntor sänkte värdet på de framtida betalningarna, medan den massiva vågen av AI-finansiering ökade utbudet av teknikobligationer och pressade kreditspreadarna.

Resultatet blev en dubbel press: högre diskonteringsräntor sänkte obligationspriset mekaniskt, och ett överutbud av AI-relaterad skuld försvagade marknadens efterfrågan strukturellt.