Förvärvet markerar en medveten övergång till en tvåspårig kvantdatorstrategi. IBM kommer nu att parallellt utveckla sina befintliga supraledande transmonkvantbitar och kisel-spinnkvantbitar genom HRL:s expertis . Detta tvåspåriga angreppssätt är en långsiktig satsning som syftar till framtida feltoleranta och skalbara kvantsystem – inte till att lansera en produkt på kort sikt . Reuters beskrev det som att IBM lägger till ”en andra pelare” i sina kvantsatsningar .
HRL:s teknik med kisel-spinnkvantbitar kan på sikt vara mer lämpad för storskalig tillverkning med befintliga halvledarprocesser, vilket kompletterar IBM:s färdplan mot storskaliga feltoleranta maskiner . När affären är slutförd kommer Boeing och GM att fortsätta som partners till IBM inom kvanttillämpningar .
Den 2 juni 2026 meddelade IBM att man planerar att investera mer än 10 miljarder dollar i kvantdatorer under fem år – ett av de största privat initiativen inom kvantområdet hittills . Satsningen omfattar forskning och utveckling, kapitalinvesteringar, uppskalning av tillverkning, ekosystempartnerskap samt fusioner och förvärv (M&A) .
HRL-förvärvet ingår direkt i denna 10-miljardersplan. Investeringen stöder IBM:s färdplan mot två flaggskeppssystem:
| System | Målår | Beskrivning |
|---|---|---|
| IBM Quantum Starling | 2029 | Första storskaliga, feltoleranta kvantdatorn som klarar cirka 100 miljoner kvantoperationer |
| IBM Quantum Blue Jay | 2033–2035 | Ett nästa generations system med betydligt högre beräkningskapacitet; vissa källor anger 2033 , andra anger ”omkring 2035” |
Att ta kisel-spinnkvantbitar inhouse påskyndar IBM:s väg mot de feltoleranta milstolpar som Starling och Blue Jay representerar.
Köpeskillingen är inte offentliggjord i någon av de officiella källorna, och det exakta målåret för Blue Jay varierar något mellan olika rapporter (2033 respektive cirka 2035). I övrigt är uppgifterna samstämmiga mellan Reuters, IBM:s officiella pressmeddelande och flera branschmedier.