USA börjar importera irakisk olja genom Syrien – nödvändig handelsväg efter stängningen av Hormuzsundet

Det syriska petroleumbolaget började lasta den första Aframax-tankern i Baniyas den 14 april 2026 , och i slutet av juli 2026 bekräftade fraktdata från underrättelseföretaget Kpler, tillsammans med två källor med insyn i verksamheten, att tre Aframax-tankers hade lastat irakisk eldningsolja i Baniyas och levererat den till USA:s Gulfkust – de första importen någonsin av irakisk olja som skeppats via Syrien till USA .

Orsaken: Stängningen av Hormuzsundet

Den nya rutten är en direkt följd av Hormuzkrisen. Den 28 februari 2026 inledde USA och Israel en flygoffensiv mot Iran, och Iran stängde i praktiken Hormuzsundet – en flaskhals genom vilken cirka 20 procent av världens olja och gas normalt passerar .

Irak är beroende av den södra hamnen Basra för den absoluta merparten av sin export. Med sundet blockerat rasade Iraks oljeproduktion från de viktigaste sydliga fälten med cirka 70 procent till omkring 1,3 miljoner fat per dag i början av mars 2026 . Lagringsanläggningarna fylldes snabbt, och tankfartygen kunde inte operera . I juni 2026 var Iraks totala oljeproduktion fortfarande mer än 50 procent lägre än före konflikten, då den låg på 4,2 miljoner fat per dag i februari . Oljeexporten genom Hormuzsundet rasade från cirka 93 miljoner fat per månad till omkring 10 miljoner fat i april 2026 . För ett land som får cirka 90 procent av sina intäkter från oljeexport var detta en existentiell kris.

Vad detta innebär för Iraks exportstrategi

Krisen har tvingat Irak att snabbt ställa om till landbaserade alternativ, med långtgående konsekvenser.

Syrien har blivit Iraks nödexportkorridor. På bara några månader gick Syrien från att inte exportera någon av Iraks eldningsolja till att stå för mer än en fjärdedel av alla Mellanösterns eldningsoljevolymer . I början av juni 2026 exporterade Baniyas eldningsolja i en takt av 140 000 fat per dag, upp från 122 000 fat per dag i maj . Lastbilarna tar ungefär fyra dagar att nå Syriens medelhamnar, vilket understryker den logistiska improvisationen .

Irak utökar bortom eldningsolja. Den 19 juni 2026 meddelade irakiska och syriska energitjänstemän planer på att även skicka råolja och nafta genom syriska hamnar, med målet att exportera 50 000 fat råolja per dag via Syrien från och med juli 2026 . Detta breddar rutten bortom enbart eldningsolja och signalerar en fördjupning av energikorridoren.

En långsiktig pipeline återupplivas. USA:s utrikesdepartement har aktivt stöttat ansträngningarna att återställa pipelinen Kirkuk–Syrien–Medelhavet för råolja, som har en nominell kapacitet på 700 000 fat per dag och varit stängd sedan den skadades under USA:s invasion av Irak 2003 . I juli 2026 undertecknade Irak och Syrien ett avtal om att renovera och återuppbygga pipelinen, och utrikesdepartementet kallade det ett projekt av ”bilateralt och regionalt strategiskt intresse” . En USA-ledd internationell konsortium förväntas utföra det tekniska och finansiella arbetet .

En juridisk väg rensades i förväg. USA avskaffade oljesanktionerna mot Syrien från och med den 1 juli 2025, vilket undanröjde ett stort juridiskt hinder för dessa flöden .

Strategisk betydelse och begränsningar. Den nya rutten minskar Iraks totala beroende av flaskhalsen Hormuzsundet och ger USA och dess allierade en försörjningsled utanför Gulfen. Lastbilsrutternas volymer är dock – även om de är betydande i en krissituation – blygsamma jämfört med Iraks exportkapacitet före krisen på cirka 3,4 miljoner fat per dag . Återställandet av pipelinen är avgörande för att på allvar kunna ersätta kapaciteten på lång sikt . Även efter att Irankriget är över och Hormuz öppnats igen har irakiska tjänstemän sagt att diversifieringsarbetet kommer att fortsätta .

Sammanfattning

USA importerar irakisk eldningsolja via en lastbils- och tankfartygsrutt genom Syrien för första gången i historien – en improviserad nödlösning som föddes ur stängningen av Hormuzsundet och som Irak nu försöker omvandla till en permanent, pipelinebaserad exportkorridor. Huruvida pipelinevisionen förverkligas kommer att avgöra om detta blir en bestående omvandling av Mellanösterns energiflöden eller bara en tillfällig krisåtgärd.