Bulgarien öppnar Bezmer för amerikanska tankflyg trots iransk varning

Vad parlamentet beslutade

Omröstningen slutade 136–13, med två nedlagda röster, i den 240 mandat stora nationalförsamlingen . Förslaget hade först godkänts av parlamentets försvarsutskott den 21 juli, efter en amerikansk diplomatisk framställan enligt försvarssamarbetsavtalet mellan USA och Bulgarien från 2006 .

KC-135 är tankflygplan som används för lufttankning av andra militära flygplan. Bulgariens premiärminister Rumen Radev har betonat att planen endast ska användas för logistiska uppgifter och att militära operationer i Mellanöstern inte ska genomföras från bulgariskt territorium. Han har också sagt att planen ska tankas utanför Bulgariens luftrum .

President Iliana Iotova hävdade att flygplanens närvaro inte gör Bulgarien till part i den militära insatsen mot Iran . Regeringen har dessutom försäkrat att inga offensiva vapensystem ska placeras i landet .

En omröstning som blottlade den politiska splittringen

De 136 ja-rösterna kom från premiärminister Radev-anknutna Progressive Bulgaria-koalitionen, som stod för 121 röster, samt 15 ledamöter från MRF-partiet. Motståndet bestod av 12 ledamöter från det nationalistiska och ryssvänliga partiet Vazrazhdane samt en ledamot från Progressive Bulgaria. Två ledamöter från Progressive Bulgaria lade ned sina röster .

Vazrazhdane anklagade regeringen för att dra in Bulgarien i USA:s krig mot Iran. Även andra ledamöter uttryckte oro för att landet steg för steg ska bli en del av konflikten . Debatten handlade därför inte bara om flygplanens tekniska roll, utan också om hur långt Bulgarien bör gå i sitt stöd till USA och sina åtaganden som Nato- och EU-medlem.

Irans varning till Sofia

Den 21 juli varnade det iranska utrikesdepartementets talesperson Esmail Baghaei Bulgarien för att låta USA använda landets territorium i militära operationer mot Iran. Enligt Iran skulle varje aktivitet som underlättar amerikanska attacker kunna innebära medverkan till det som Tehran beskrev som ”aggression och krigsförbrytelser” .

Iran hade redan tidigare under 2026 skickat en diplomatisk not till Sofia. Där uppmanades Bulgarien att inte låta USA använda bulgariska flygplatser för militär verksamhet kopplad till Iran, samtidigt som Iran sade sig förbehålla rätten att ”svara” . Bulgariens tillförordnade vice utrikesminister Marin Raykov bekräftade att noten hade tagits emot, men sade att den inte var skäl för allmän oro .

Radev avfärdade Irans anklagelse som ”kategoriskt malplacerad” och framhöll att tankflygplanen har en icke-offensiv, logistisk funktion . Han har även medgett att tidigare amerikanska flygplansutplaceringar vid Sofias civila flygplats var kopplade till operationer i Mellanöstern. Det pekar på en fortsättning av Bulgariens roll som logistiskt stöd, snarare än ett helt nytt åtagande .

Nato lovar att försvara Bulgarien

Den 23 juli sade Nato-översten Martin O’Donnell till Euronews: ”Nato kommer att försvara Bulgarien mot varje handling från Iran.” Han hänvisade samtidigt till att alliansen redan hade försvarat turkiskt territorium efter iranska ballistiska robotattacker .

Uttalandet ligger i linje med Natos toppmötesdeklaration från Ankara den 8 juli 2026. Där bekräftade medlemsländerna sitt ”orubbliga åtagande” till kollektivt försvar enligt artikel 5 i Washingtonfördraget samt en försvarsstrategi som omfattar hot från alla riktningar .

Under våren hade Nato redan höjt beredskapen för luft- och robotförsvar på den östra flanken efter iranska robotattacker i regionen. En ballistisk robot som avfyrats mot Turkiet, som är Nato-medlem, hade enligt uppgifterna fångats upp av alliansens robotsystem . Grekland hade dessutom placerat ett Patriot-batteri och F-16-plan i norra delen av landet för att bidra till skyddet av Bulgarien, efter en formell begäran från Sofia i mars .

Den större bakgrunden: en upptrappad USA–Iran-konflikt

Beslutet om Bezmer fattades mot bakgrund av en USA-ledd militär kampanj mot Iran som enligt de tillgängliga uppgifterna hade breddats, samtidigt som USA:s president Donald Trump hotade med ytterligare upptrappning . Iran hade tidigare avfyrat ballistiska robotar mot Turkiet och Cypern. Bulgariens försvarsminister Atanas Zapryanov beskrev robotattacken mot Turkiet som en ”farlig upptrappning” .

Källorna beskriver därmed en försämrad säkerhetssituation och ökade militära spänningar, men de belägger inte separat och uttryckligen att ett specifikt tillfälligt eldupphör hade kollapsat. Den säkra slutsatsen är att Bulgarien nu tar ett nytt logistiskt steg i en konflikt som redan har fått följder för Natos östra försvar och för säkerhetsläget runt Svarta havet.