Ryssland kan ha skjutit ner sitt eget stridsflygplan Su-57 nära Moskva

Rysslands flotta av Su-57-plan är mycket liten. Uppskattningarna från mitten av 2026 varierar mellan cirka 20–32 operativa flygplan, med totalt 40–54 byggda inklusive prototyper . För att sätta det i perspektiv: hela den ryska Su-57-flottan är mindre än flygstyrkan på ett enda amerikanskt hangarfartyg . Moskva planerade ursprungligen att ha 76 Su-57-plan till 2027–2028, men har hamnat långt efter på grund av produktionsproblem och sanktioner . Förlusten av ens ett enda plan innebär en märkbar procentuell minskning av Rysslands smygflygkapacitet.

Teorin om vådabeskjutning: Den kom från Rysslands egna bloggare, inte från Ukraina

Teorin om vådabeskjutning kom inte först från ukrainska källor. Den väcktes av Rysslands egna prokrigs-Telegram-kanaler och militärbloggare . Kanaler med kopplingar till ryska säkerhetstjänstemän – däribland "112" och "Mash" – framkastade möjligheten att Su-57:an sköts ner av ryska luftvärnssystem som misslyckades med att identifiera det som ett vänligt plan .

Flera rapporter förklarar varför detta scenario anses troligt :

• Förhöjd beredskap: Ryskt luftvärn runt Moskva är i hög beredskap på grund av Ukrainas intensifierade långdistansdrönarkampanj, vilket gör feltolkningar mer sannolika .
• Smygteknikens komplexitet: Su-57:ans smygdesign kan ha gjort det svårare för markbaserade IFF-system (Identification Friend or Foe) att positivt identifiera planet .
• Tätt försvarsbälte: Kraschen inträffade under en träningsflygning i ett område som är tätt bevakat med luftvärnsbatterier för att skydda huvudstaden .

Ukrainska källor och västerländska medier som rapporterar om de ryska Telegram-påståendena har förstärkt berättelsen om vådabeskjutning, men det ursprungliga antagandet kom från den ryska sidan .

Rysslands officiella förklaring: 'Tekniskt fel'

Rysslands försvarsministerium bekräftade inte flygplanstypen direkt . Officiellt meddelade man att ett "stridsträningsflygplan" kraschade under en rutinmässig träningsflygning på grund av ett "tekniskt fel" . Statliga nyhetsbyrån TASS förmedlade denna uppgift och sade att det obeväpnade planet störtade och att en utredning pågick . Ministeriet har inte offentligt kommenterat påståendena om vådabeskjutning .

Att förlora en Su-57 till vådabeskjutning skulle vara särskilt pinsamt. Det skulle belysa både sårbarheten hos Rysslands mest avancerade flygplan och potentiella luckor i samordningen mellan flygvapnet och luftvärnsförbanden runt huvudstaden .

Större bild: Ukrainas drönarkampanj satte luftvärnet i beredskap

Kraschen passar in i ett tydligt mönster. Vid mitten av 2026 hade Ukraina dramatiskt eskalerat sina långdistansdrönarangrepp djupt inne på ryskt territorium :

• Ukrainas djupangrepp inne i Ryssland ökade med 1 150 % sedan början av 2026, enligt Ukrainas förband för obemannade system .
• Bara i juni 2026 genomförde ukrainska drönarförband 2 359 djupangrepp mot mål 500–2 000 km bakom frontlinjen .
• Ukrainska styrkor slog till mot Omsk oljeraffinaderi – över 2 500 km från den ukrainska gränsen – deras djupaste anfall under kriget .
• Ukraina inrättade en särskild ledningsfunktion för "långdistanspåverkan" inom sina väpnade styrkor för att samordna dessa operationer .
• Anfallen har riktats mot ryska oljeraffinaderier, militära flygbaser, logistiknav och bränsledepåer, vilket tvingat Ryssland att förbjuda dieselexport och begränsa sjöfarten i Azovska sjön .

Denna ihållande kampanj har tvingat Ryssland att hålla luftvärnssystem i hög beredskap över hela västra Ryssland, inklusive runt Moskva. Den höjda beredskapsnivån verkar ha direkt bidragit till de förhållanden under vilka en vådabeskjutning – om den bekräftas – skulle kunna inträffa, då luftvärnsbesättningar misstog ett återvändande ryskt smygplan för en inkommande ukrainsk drönare eller robot .