Alphabet har låst in 811 miljarder dollar i AI-utgifter

Beloppet ska inte läsas som vanlig redovisad skuld. Det handlar om avtal och öppna beställningar som Alphabet redan har förbundit sig att betala i framtiden – framför allt för AI-beräkningskapacitet, grafikprocessorer, servrar och datacenter. Åtagandena redovisas separat från kapitalutgifterna och ligger därför utanför själva balansräkningen .

811 miljarder dollar i framtida inköp

Alphabet har inte offentliggjort att hela summan ska betalas på en gång. Den beskriver i stället en lång rad leverantörsavtal och inköpsorder som ännu inte har fullföljts. Omkring 200,7 miljarder dollar av åtagandena var kortfristiga, enligt bolagets uppgifter .

Ökningen på omkring 500 miljarder dollar under ett kvartal är den största som hittills har rapporterats för Alphabet. Den pekar på hur snabbt bolaget försöker säkra tillgången till den infrastruktur som krävs för att träna och köra AI-modeller .

Detta är dessutom något annat än Alphabets rapporterade intäktsbacklog. Den uppgick till 108,2 miljarder dollar och består främst av framtida intäkter från kundavtal inom Google Cloud . Inköpsåtagandena är alltså framtida kostnader, medan backloggen gäller intäkter som ännu inte har bokförts.

Alphabet använder hela finansieringsverktygslådan

AI-utbyggnaden finansieras inte enbart med löpande kassaflöden. I juni 2026 presenterade Alphabet en kapitalanskaffning på omkring 85 miljarder dollar – bolagets första aktieemission sedan 2005 . Paketet bestod bland annat av:

• en privat placering på 10 miljarder dollar till Berkshire Hathaway,
• en garanterad offentlig emission på omkring 30 miljarder dollar, som efter stark efterfrågan till slut prissattes till cirka 35 miljarder dollar,
• samt ett så kallat ATM-program på 40 miljarder dollar, där aktier kan säljas löpande på marknaden .

Samtidigt har skuldsidan förändrats kraftigt. Alphabets totala skuld har på ungefär 18 månader gått från cirka 12 miljarder dollar – en nivå som innebar att bolaget i praktiken var nästan obelånat – till över 100–102 miljarder dollar i sex olika valutor . Bland emissionerna finns även en brittisk-pundsobligation med 100 års löptid och förfall 2126 .

Finansdirektören Anat Ashkenazi har beskrivit strategin som en kombination av kassaflöde från verksamheten, nya lån och aktiekapital . Det innebär att Alphabet både lånar mer och accepterar en viss utspädning för att kunna hålla AI-investeringarna uppe.

Bolaget har dessutom höjt prognosen för kapitalutgifterna 2026 till 195–205 miljarder dollar . Som jämförelse uppgick kapitalutgifterna till omkring 31 miljarder dollar 2022, vilket innebär att årets nivå väntas bli ungefär sex gånger högre .

Ett branschfenomen – inte bara ett Alphabet-problem

Alphabets 811 miljarder dollar sticker ut, men utvecklingen ingår i ett bredare mönster bland de så kallade hyperskalarna: Alphabet, Microsoft, Amazon, Meta och Oracle.

En Nikkei-analys av amerikanska SEC-rapporter uppskattade de fem bolagens samlade framtida leasing- och inköpsåtaganden till 1,65 biljoner dollar i juli 2026 . Moody’s Ratings identifierade i sin tur 662 miljarder dollar i framtida datacenterhyror som ännu inte hade börjat löpa och därför inte fanns med i balansräkningarna. Vid utgången av 2025 uppgick de fem bolagens totala odiskonterade framtida leasingåtaganden till 969 miljarder dollar .

En del av finansieringen flyttas också till separata juridiska strukturer. Financial Times har uppskattat att mer än 120 miljarder dollar i AI-relaterade datacenterutgifter redan har flyttats utanför teknikbolagens egna balansräkningar genom särskilda bolag, så kallade SPV:er, och samriskbolag .

Upplägget fungerar ofta så här: ett separat bolag bygger eller köper datacentret och tar upp finansieringen. Teknikbolaget kan behålla en mindre ägarandel, men samtidigt teckna långsiktiga avtal om att hyra anläggningen eller köpa datacenterkapacitet. På så sätt hamnar inte all skuld direkt hos hyperskalaren .

En analys från IESE Business School uppskattade den identifierbara finansieringen utanför balansräkningarna till omkring 65 miljarder dollar vid mitten av 2026. Ett framträdande exempel är Metas samriskbolag på 27 miljarder dollar med Blue Owl för datacenterområdet Hyperion i Louisiana . Även privata kreditgivare och infrastrukturfonder står för en växande del av kapitalet.

Bank for International Settlements, BIS, har bekräftat att hyperskalare i allt större utsträckning kombinerar traditionella obligationer med sådana upplägg tillsammans med privata kreditinstitut .

Vad innebär det för investerare?

Att ett åtagande ligger utanför balansräkningen betyder inte att det saknar ekonomisk betydelse. Det kan tvärtom innebära att bolaget har bundit sig vid stora framtida betalningar innan intäkterna från den nya infrastrukturen är säkra.

Strukturerna kan skydda ett bolags redovisade skuldsättning och kreditprofil på kort sikt. Samtidigt koncentreras en större del av risken till långivare, fastighetsägare, privata kreditfonder och andra investerare som finansierar projekten. Om efterfrågan på AI-kapacitet blir svagare än väntat kan avtalen ändå finnas kvar, medan lönsamheten i datacenterinvesteringarna försämras .

Alphabet har alltså inte redovisat 811 miljarder dollar som vanlig skuld. Men siffran visar hur mycket framtida kapacitet bolaget redan har bundit upp – och hur snabbt AI-kapplöpningen förändrar de finansiella riskerna bakom Big Techs glänsande resultaträkningar.