Kuehne+Nagel höjer vinstprognosen – Mellanösterns sjöfartskris fortsätter att skaka världshandeln

Här är en faktagranskad sammanfattning av de viktigaste händelserna per den 23 juli 2026.

1. Kuehne+Nagel höjer vinstprognosen för 2026

Den 23 juli 2026 höjde Kuehne+Nagel sin helårsprognos för rörelseresultatet (recurring EBIT) för tredje gången under 2026. Bakgrunden är en stark efterfrågan inom flyglogistik och framgångsrika effektiviseringsåtgärder . Den nya prognosen ligger på 1,35–1,55 miljarder CHF (cirka 1,51–1,73 miljarder USD), upp från tidigare 1,25–1,4 miljarder CHF .

• Varför det är viktigt: Flygfrakten blomstrar delvis på grund av att sjöfarten är störd, vilket driver högvärdigt/tidskänsligt gods över till flyg. Kuehne+Nagels vd Stefan Paul säger att andra halvåret 2026 förväntas bli minst lika starkt som det första .
• Viktig varning: Paul påpekade också att bolaget inte ser någon bred återgång till normal sjöfart i Mellanöstern inom överskådlig tid, vilket speglar de ihållande regionala riskerna .

2. Återgången till Suezkanalen/Röda havet – vacklande och osäker

Läget är fortsatt mycket instabilt, med flera bakslag:

• Mars 2026 – Bakslag: Maersk och Hapag-Lloyd pausade alla transporter genom Röda havet/Suezkanalen efter en eskalering av konflikten i Mellanöstern, inklusive fientligheter i Hormuzsundet. Maersk hade inlett en stegvis återgång i början av 2026 men ändrade snabbt kurs .
• 6 juli 2026 – Ännu ett försök till återgång: Maersk och Hapag-Lloyd meddelade att de skulle återuppta vissa seglatser genom Suezkanalen inom sitt gemensamma Gemini-nätverk – men aktierna i båda bolagen föll då marknaden befarade press nedåt på fraktraterna .
• 22–23 juli 2026 – Nya bakslag: Sjöfartsdata visar att allt fler fartyg ändrar kurs bort från Röda havet efter nya hot från Huthirebeller . Kuehne+Nagels vd avfärdade offentligt tanken på en bred, stabil återgång till det normala .

Slutsats: Suezkanalen är inte tillförlitligt öppen för kommersiell trafik. Det försiktiga återupptagandet av trafik den 6 juli från Maersk/Hapag-Lloyd verkar vara begränsat till specifika tjänster och inte en allmän återöppning.

3. Nya surcharges från CMA CGM

CMA CGM har infört en rad nya avgifter på flera handelsrutter under juli–augusti 2026:

Avgiftstyp	Belopp	Ikraftträdande	Handelsrutt	Källa
Akut bränsleavgift (spänningar i Hormuzsundet)	65–165 USD per container	1 aug 2026	Globalt (utlöst av Hormuz-krisen)
Peak season-avgift (PSS), uppdatering	~1 000 USD/container	1 aug 2026	Nordeuropa → Mellanöstern & Röda havet
PSS från indiska subkontinenten till Röda havet	1 000 USD/container	18 juli 2026	Indiska subkontinenten → Röda havet
Gemensam nöd-bunker- och säkerhetsavgift (Maersk/CMA CGM)	1 200 USD/TEU	1 juli 2026	Mellanöstern & Indien

Dessa avgifter speglar skenande bunkerkostnader, längre omvägar och förhöjda försäkrings- och säkerhetspremier.

4. Bredare global påverkan

Krisen har eskalerat från Röda havet/Huthi-attacker till en allvarligare konflikt i Hormuzsundet som involverar Iran, vilket har stört cirka 20 % av de globala olje- och LNG-flödena .

• Energimarknader: Råolje- och LNG-priserna har skjutit i höjden då cirka 90 % av trafiken i Hormuzsundet vid en tidpunkt var begränsad – cirka 10 miljoner fat olja per dag påverkades .
• Livsmedelssäkerhet: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har varnat för att stängningen av Hormuzsundet inte är en tillfällig störning utan början på en systemisk jordbruks- och livsmedelschock som kan utlösa en allvarlig global livsmedelspriskris inom 6–12 månader . Även gödselförsörjningskedjorna är kritiskt hotade .
• Råvarumarknader: Aluminium, gödselmedel och helium har drabbats av störningar och prisuppgångar . IMF konstaterar att stora energiimportörer i Asien och Europa drabbas hårdast av högre bränslekostnader .
• Handelsrutter: De flesta container- och tankerfartyg fortsätter att omdirigeras via Godahoppsudden, vilket innebär 10–14 dagars längre seglingstid. Världsbanken och FN bekräftar att högre sjöfartskostnader nu börjar slå igenom i importberoende sektorer globalt .

Central osäkerhet: Världsbanken (juli 2026) konstaterade att konsumentpriserna ännu inte har visat breda spridningseffekter, delvis för att oljesektorns påverkan varit något begränsad – men varnade för att risken för att en långvarig störning driver upp inflationen globalt ökar .