En grekisk rederikoncern blev flaskhalsen för EU:s nya Rysslandssanktioner

Grekland motsatte sig inte bara en enskild detalj i paketet. Eftersom EU:s sanktioner kräver enhällighet kunde landets invändning försena ett helt paket med åtgärder mot ryska banker, kryptoplattformar, energiexport och militär industri.

Kärnan i konflikten: transit av rysk LNG

Vid ett möte mellan EU-ambassadörer blockerade Grekland beslutet genom att inte stödja förslaget. Den centrala frågan var ett planerat förbud mot att transportera rysk LNG genom EU:s vatten till länder utanför unionen. Förbudet skulle börja gälla fullt ut 2027.

Aten krävde ett långvarigt undantag för den grekiska sjöfartsnäringen – särskilt för Dynagas. Den grekiska EU-ambassadören uppgav att de föreslagna reglerna skulle ”förstöra” företagets verksamhet.

Dynagas och George Prokopiou

Dynagas ägs av den grekiske miljardären George Prokopiou och är specialiserat på att transportera rysk LNG, bland annat från Novateks Yamal LNG-projekt i Arktis.

Företaget driver 27 gasfartyg, däribland specialbyggda Arc7-klassade isbrytande LNG-tankfartyg som kan navigera genom arktisk is. Fartygen byggdes för att kunna betjäna Yamal LNG året runt och har begränsade möjligheter att användas i annan trafik.

Det var grunden för Greklands ekonomiska argument: ett förbud mot transport av rysk LNG till tredje länder skulle kunna göra de dyra specialfartygen till så kallade strandade tillgångar – fartyg som fortfarande har ett högt värde men saknar en realistisk alternativ användning. Enligt Aten skulle det i praktiken slå ut Dynagas kärnverksamhet och orsaka ”ekonomisk förstörelse” för bolaget.

Dynagas betydelse för handeln framgår också av att fartyg kopplade till Dynagas och det brittiska bolaget Seapeak i februari 2026 transporterade 17 av 21 laster från Yamal LNG.

Vad innehöll det stoppade sanktionspaketet?

EU-kommissionen presenterade paketet den 9 juni 2026. LNG-transiten var bara en del av ett mycket bredare förslag. Paketet innehöll bland annat:

• Bankåtgärder: Transaktionsförbud mot omkring 35–90 ryska banker.
• Kryptoplattformar: Transaktionsförbud mot 11 kryptoplattformar som misstänktes kunna användas för att kringgå sanktionerna.
• Militärindustrin: Exportkontroller för legeringar och metaller till Rysslands flygindustri samt begränsningar av insatsvaror till drönartillverkning.
• Den ryska skuggflottan: Sanktioner mot 30 fartyg som används för att kringgå pristaket på rysk olja.
• Oljepristaket: Ett förslag om att frysa pristaket på 44,10 dollar per fat och därmed stoppa den automatiska uppjusteringen i den befintliga halvårsvisa översynen.
• Handel: Ett första EU-förbud mot import av rysk fisk samt förbud mot vissa bildelar.
• LNG: Förbud mot försäljning av LNG-tankfartyg till Ryssland och det omstridda förbudet mot transit av rysk LNG genom EU:s vatten till tredje länder.

Därför blev oljepristaket akut

Sanktionspaketet behövde i praktiken vara klart senast den 15 juli 2026. Då skulle EU:s befintliga pristak på rysk råolja genomgå sin obligatoriska halvårsöversyn.

Utan ett nytt beslut riskerade pristaket att justeras upp automatiskt. När Greklands invändning samtidigt blockerade hela sanktionspaketet tvingades EU därför förlänga det befintliga pristaket på 44,10 dollar per fat i en vecka, för att köpa tid till fortsatta förhandlingar.

Hård kritik från andra EU-länder

Greklands agerande väckte stark irritation i Bryssel. En EU-diplomat kallade beslutet ”skamlöst”. En annan beskrev dödläget som en fråga om ”ett enda rederi och en enda miljardäroligark”.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas uttryckte också besvikelse. Vid en presskonferens den 13 juli sade hon: ”Ja, jag beklagar också att vi inte har någon överenskommelse om det 21:a paketet.”

Kallas hade tidigare kritiserat förseningar i sanktionsarbetet och kallat det 20:e paketet ”sedan länge försenat”. Hon har samtidigt varnat för att blockeringar skickar ”ett budskap vi inte ville skicka”.

En återkommande konflikt om den grekiska sjöfarten

Tvisten speglar ett större mönster. Grekland har världens största handelsflotta och har flera gånger motsatt sig EU-åtgärder som kan slå mot grekiskägda tankfartyg, bland annat hårdare tillämpning av pristaket på rysk olja och sanktioner mot skuggflottan.

George Prokopiou har själv offentligt uttryckt skepsis mot sanktioner. Vid ett maritimt evenemang i juni 2025 sade han: ”Sanktioner har aldrig fungerat.”

Precis som Ungern har Grekland därmed blivit en återkommande bromskloss i EU:s sanktionspolitik. Kraven på undantag, undantagsregler eller extra förhandlingar visar hur svårt det är att hålla ihop en gemensam linje när sanktionerna samtidigt påverkar en medlemsstats centrala näringsgren.

Den 17 juli 2026 var konflikten fortfarande olöst. EU fortsatte att förlänga oljepristaket vecka för vecka medan medlemsländernas ambassadörer försökte nå en kompromiss.