Besparingarna kommer av att solel ersätter gasproduktion när priserna är höga. Det nederländska TTF-gaspriset (riktmärket för europeisk gas) steg med cirka 20 euro per MWh efter krigsutbrottet .
Osäkerhet framåt: Om gaspriserna stiger ytterligare uppskattar SolarPower Europa att den totala besparingen för 2026 kan nå 67 miljarder euro, och de ackumulerade besparingarna till 2030 kan uppgå till 170 miljarder euro under deras medelscenario . Dessa prognoser är beroende av volatila gasmarknader och kommer från en branschorganisation.
Redan före kriget slog EU:s solkraft rekord. Tre milstolpar markerar det strukturella skiftet:
Solkraften stod för 11 procent av EU:s elproduktion 2024 och passerade därmed kolet (under 10 procent) för första gången, enligt Embers European Electricity Review . Detta var en del av en decennielång omvandling: förnybart ökade från 34 procent av EU:s el 2019 till 47 procent 2024, medan fossila bränslen sjönk till en historisk låg nivå på 29 procent
.
I juni 2025 stod solkraften för 22,1 procent av EU:s el (45,4 TWh) och var därmed den enskilt största elkällan under en månad för första gången någonsin . Solen passerade kärnkraft (21,6 procent), vind (15,8 procent), vattenkraft (14,1 procent) och gas (13,8 procent)
. Europeiska kommissionen konstaterade: ”Juni 2025 var den första månaden i historien då solenergi var den huvudsakliga källan till el som producerades i EU, med 22 procent”
. Minst 13 EU-länder noterade sin högsta månatliga solproduktion någonsin. Nederländerna ledde med 40,5 procent solel följt av Grekland med 35,1 procent
.
För helåret 2025 producerade vind och sol 30,1 procent av EU:s el (841 TWh), medan alla fossila källor stod för 29,0 procent (809 TWh) – första gången förnybart översteg fossilt . Enbart solkraft producerade rekordhöga 369 TWh, en ökning med 62 TWh från 2024, och nådde en årsandel på 13 procent – vilket innebar att solen passerade både kol och vattenkraft
. EU:s solkapacitet uppskattas till 406 GW 2025, vilket överträffade målet på 380 GW i EU:s solenergistrategi
.
Under andra kvartalet 2025 kom 54 procent av EU:s nettoel från förnybara källor, och solkraften passerade kärnkraften för första gången . EU:s mål är minst 600 GW solkapacitet till 2030
.
Besparingarna från solkraft under Mellanösternkriget visar en central fördel: varje terawattimme solel ersätter gas till volatila priser och skyddar europeiska ekonomier från fossilbränslechocker. SolarPower Europa har påpekat att de 20 miljarder euro som sparats fram till mitten av juli 2026 är kapital som i stället skulle kunna finansiera ny förnybar infrastruktur – cirka 8 GW ytterligare solkapacitet .
Viktigt att notera: Alla besparingssiffror är modellerade skattningar från SolarPower Europa baserade på gasprisscenarier. Faktiska besparingar beror på spotpriser för gas, som har fluktuerat kraftigt. Siffran 20 miljarder euro är den senast rapporterade totalsiffran , men besparingarna kan stiga eller sjunka med gasmarknaderna.
Europas solkraft har förvandlat en geopolitiskt kris till en ekonomiskt demonstration för förnybar energi. Kriget drev upp energikostnaderna – men solkraften mildrade slaget, och den bredare trenden pekar mot en allt viktigare roll framöver.