USA:s sjätte natt i rad av attacker mot Iran: detta har hänt

Iran svarade med robot- och drönarattacker mot amerikanska militära anläggningar i Kuwait, Bahrain och Jordanien. Parallellt blossade striderna mellan Saudiarabien och Jemens Houthirörelse upp igen efter flera år av relativt lugn . Utvecklingen har därmed breddat konflikten från ett direkt USA–Iran-utbyte till en regional kris med konsekvenser för både militärbaser och kommersiell sjöfart.

Den sjätte attacknatten: vilka mål träffades?

USA:s centralkommando, CENTCOM, uppgav att amerikanska styrkor angrep iranska militäranläggningar längs landets södra kust och i närheten av Hormuzsundet. Bland målen fanns lager för robotar och drönare, kustbaserade radarinstallationer och annan militär infrastruktur .

Under den gångna veckan ska USA ha genomfört hundratals flyganfall mot mål i Iran. Iranska hälsomyndigheter uppgav att minst 35 personer hade dödats och 300 skadats . Tidigare under veckan rapporterade CENTCOM att mer än 80 iranska mål hade träffats under en enda natt. CNN uppgav i sin tur att omkring 140 iranska militäranläggningar hade angripits i en annan våg .

Enligt ett senare uttalande från CENTCOM omfattade en av attackvågorna även iranska ledningscentraler, luftvärn, robot- och drönarkapacitet samt kustövervakning .

Trump hotar med kraftverk och broar

I en intervju med Fox News den 15 juli sade president Donald Trump att USA kunde utvidga attackerna till civil infrastruktur om Iran inte återupptog förhandlingarna:

”Nästa vecka blir det riktigt illa för dem, för då kommer kraftverken. Sedan kommer broarna. Vi kommer att slå ut alla deras kraftverk … om de inte sätter sig vid förhandlingsbordet.”

Uttalandet signalerade en möjlig utvidgning av målvalet från militär infrastruktur till anläggningar som är centrala för civilbefolkningens elförsörjning och transporter. Irans militära ledning varnade för att infrastruktur i hela regionen kunde angripas om hotet genomfördes .

Hormuzsundet och den återinförda blockaden

Den omedelbara bakgrunden till den amerikanska offensiven var en serie attacker mot handelsfartyg i Hormuzsundet. Den 7 juli träffades tre tankfartyg av projektiler när de passerade sundet . En tidigare amerikansk attackvåg utlöstes efter att en iransk drönare den 26 juni träffat ett lastfartyg .

USA drog därefter tillbaka Irans tillstånd att sälja olja och återinförde en marin blockad mot iransk sjöfart kring Hormuzsundet . Syftet som angavs var att stoppa iransk oljeexport och begränsa nya attacker mot kommersiella fartyg.

Den exakta effekten på antalet fartyg som faktiskt passerade sundet framgår inte av det underlag som finns. Däremot deklarerade Iran vid flera tillfällen att sundet var stängt för all sjöfart och avlossade varningsskott mot fartyg som försökte passera . Upprepade attacker mot tankfartyg, hot mot sjöfarten och den amerikanska blockaden har tillsammans skapat kraftiga störningar i trafiken genom sundet – en strategisk flaskhals som står för omkring 20 procent av världens oljeleveranser.

Irans vedergällning mot amerikanska anläggningar

Iran genomförde vedergällningsattacker under flera dagar. Den 8–9 juli uppgav iranska styrkor att de hade angripit amerikansk militär infrastruktur i Kuwait, Bahrain och Qatar. De mål som pekades ut var bland annat Patriot-luftvärn i Kuwait, system för tidig varning i Qatar och bränsledepåer i Bahrain .

Den 14 juli sade Islamiska revolutionsgardet, IRGC, att robot- och drönarattacker hade riktats mot amerikanska baser i Bahrain, Jordanien och Kuwait som svar på nya amerikanska angrepp . Iranska företrädare uppgav också att flygbasen Al-Azraq i Jordanien hade träffats av tolv ballistiska robotar .

Iran slog dessutom mot två emiratiska oljetankfartyg i Hormuzsundet och utlöste nya robotlarm i Bahrain . Uppgifterna om träffar och skador kommer i flera fall från iranska myndigheter eller medier och ska därför förstås som partsuppgifter.

Houthiattacker bryter fyra år av lugn

Den 13 juli avfyrade Jemens Houthirörelse robotar mot Saudiarabien efter att ha anklagat landet för att ha bombat Sanaa internationella flygplats . Angreppet bröt en fyra år lång informell vapenvila som hade hållit sedan mars 2022 .

Saudiarabiska stridsflygplan angrep därefter flygplatsen i Sanaa. Houthirörelsen svarade med robotar och drönare mot Abha internationella flygplats i Saudiarabien . Mohammed al-Bukhaiti, en framträdande Houthiföreträdare, hotade med en ”belägring” av Saudiarabien .

Houthierna förklarade samtidigt att den tidigare ”nedtrappningsfasen” i Jemens inbördeskrig var över. Tunga strider nära Hodeidah rapporterades ha krävt dussintals dödsoffer . Upptrappningen sammanföll med den nya USA–Iran-konflikten och ökade oron för att flera fronter i regionen skulle flätas samman .

Irans varningar och villkoren för nya samtal

Irans utrikesdepartement anklagade USA för att bryta mot vapenvileöverenskommelsen. Den iranska militärledningen varnade samtidigt för attacker mot infrastruktur i hela regionen om Trump gick vidare med hoten mot kraftverk .

Irans ledning sade att inga samtal skulle hållas så länge USA:s attacker fortsatte . Teherans svar omfattade dessutom inte bara direkta amerikanska mål, utan även amerikanska partnerländer i Persiska viken. Angreppen mot emiratiska tankfartyg och hoten mot sjöfarten visar hur konflikten har flyttats ut från Irans territorium till hela det regionala säkerhetssystemet .

Vad händer härnäst?

De närmaste stegen kretsar kring tre frågor: om USA genomför hoten mot Irans kraftverk och broar, om Iran försöker stänga Hormuzsundet helt och om attackerna mot amerikanska baser fortsätter. Samtidigt riskerar den nya Saudiarabien–Houthi-konflikten att öppna ytterligare en front.

Vita huset har enligt rapporteringen fortsatt att säga att diplomati är möjlig, medan Iran kräver att USA först stoppar attackerna . Så länge båda sidor kopplar förhandlingar till militära eftergifter är risken stor att den sköra vapenvilan fortsätter att falla sönder.