Första bekräftade atmosfären på en stenig exoplanet i beboelig zon: LHS 1140b har heliumrik luft

För första gången har astronomer bekräftat att en stenig, jordlik planet i en annan stjärnas beboeliga zon har en atmosfär. Exoplaneten LHS 1140b (även katalogiserad som LHS 1140 b) är en "superjord" som befinner sig bara 48 ljusår bort i stjärnbilden Valfisken, och nya observationer visar att den har en heliumrik atmosfär – ett monumentalt genombrott i sökandet efter liv bortom vårt solsystem .

Vad forskarna bekräftade

Ett team under ledning av planetforskaren Collin Cherubim (Harvard University / University of Chicago) upptäckte helium som läckte ut från LHS 1140b med hjälp av Magellan Clay-teleskopet i Chile . Resultaten, publicerade i tidskriften Science, visar att planeten aktivt fyller på sitt helium, vilket innebär att den har en stabil atmosfär snarare än att vara en karg, luftlös klippa .

"Detta är den första faktiskt observationellt bekräftade atmosfären på en stenig planet i den beboeliga zonen utanför vårt solsystem," sade Cherubim .

Planetens viktigaste egenskaper

• Typ: Superjord (stenig, jordlik)
• Avstånd: Cirka 48 ljusår från jorden
• Storlek: Cirka 1,7 gånger jordens diameter och 5,6 gånger jordens massa
• Stjärna: Kretsar kring en röd dvärgstjärna (LHS 1140) som är cirka 5 miljarder år gammal och har bara 15 % av solens massa
• Omloppsbana: Passerar framför sin stjärna en gång var 24,7:e dygn
• Läge: Inom den beboeliga zonen – det område där temperaturerna tillåter flytande vatten att finnas på ytan

Varför upptäckten är banbrytande

Först i sitt slag: Fram tills nu hade astronomer bara upptäckt atmosfärer på stora gasjättar eller planeter utanför den beboeliga zonen. LHS 1140b är den första steniga (jordlika) planeten i den beboeliga zonen med en bekräftad atmosfär .

De tre grundläggande ingredienserna: För liv som vi känner det behöver en planet vara stenig, ha rätt temperatur för flytande vatten och ha en atmosfär. LHS 1140b är nu den enda kända exoplaneten som har alla tre . Som Cherubim uttryckte det: "I detta skede har vi inga bevis för liv på denna planet. Men vi tror att alla avgörande och grundläggande komponenter finns på plats" .

Främsta mål för att hitta liv: Denna kombination gör LHS 1140b till det enskilt bästa kända målet för astrobiologi. Framtida observationer med James Webb Space Telescope (JWST) kan söka efter biosignaturgaser – som syre, metan eller vattenånga – i den atmosfären .

Betydelse för andra världar: Att en närbelägen stenig värld i den beboeliga zonen kan behålla sin atmosfär "stärker idén om att det finns en population av världar som liknar vår egen med de egenskaper som krävs för att upprätthålla liv" .

Vägen till upptäckten

LHS 1140b upptäcktes första gången 2017 med transitmetoden av MEarth-projektet, som övervakar närbelägna röda dvärgstjärnor efter periodiska dip i ljusstyrkan som orsakas av kretsande planeter . Tidiga observationer antydde att planeten kunde ha behållit sin atmosfär , men heliumupptäckten 2026 gav den första direkta, observationella bekräftelsen .

Tidigare arbete med JWST 2024 hade redan uteslutit en väterik atmosfär för LHS 1140b och pekade istället på en tätare atmosfär som möjligen består av kväve, vattenånga och koldioxid . Den nya heliumupptäckten bekräftar förekomsten av en atmosfär och visar att den är stabil över tid .

Vad händer härnäst

Bekräftelsen av en atmosfär på LHS 1140b öppnar ett nytt kapitel inom exoplanetforskningen. Med James Webb Space Telescope kan astronomer nu försöka identifiera de specifika gaserna – och potentiellt upptäcka kemiska signaturer som förknippas med biologisk aktivitet . LHS 1140b uppvisar också unika egenskaper: vissa forskare har föreslagit att det kan vara en "ögonplanet" – en värld med en permanent flytande ocean på ena sidan och is på den andra .

Oavsett om LHS 1140b hyser liv eller inte, bevisar dess bekräftade atmosfär att steniga planeter i den beboeliga zonen kan behålla de förutsättningar som krävs för liv – en upptäckt som förändrar vår förståelse för hur vanliga jordlika världar kan vara i galaxen.