UniCredit tar de facto-kontroll över Commerzbank – Tyskland släpper motståndet

Merz vändning: från "oacceptabelt" till "vi förhindrar inte"

Förbundskansler Merz uttalande den 15 juli markerade slutet på den tyska regeringens aktiva motstånd mot UniCredits bud. "Vi har alltid bara sagt att sättet som Commerzbank utsattes för inte faller oss i smaken," sade Merz till reportrar och drog en tydlig skiljelinje mellan missnöje med UniCredits taktik och faktiska blockeringar .

Detta var en markant förändring från tidigare positioner:

• 16 mars 2026: Merz kallade UniCredits bud på 35 miljarder euro för "oacceptabelt" och sade att Commerzbank borde förbli en självständig enhet .
• 20 april 2026: Han fördömde UniCredits "fientliga och aggressiva taktik" vid ett möte med den tyska bankföreningen i Berlin .
• Juni 2025: Merz skickade ett brev till Commerzbanks personal där han explicit motsatte sig UniCredits agerande, och kallade det oacceptabelt för en "systemviktig" bank .

Regeringen hade till och med undersökt sista utvägar i maj 2026, inklusive att öka statens 12-procentiga ägarandel i Commerzbank för att blockera affären – en plan som mötte betydande finansiella hinder .

UniCredits ägarandel: de facto-kontroll, men inget vänligt mandat

Efter att budet löpte ut den 3 juli 2026 säkrade UniCredit ytterligare 17,6 procent av Commerzbanks aktier, vilket gav banken totalt 47,6 procent av utestående kapital . När man exkluderar Commerzbanks egna aktier i eget förvar – som saknar rösträtt – innehar UniCredit 49,65 procent av rösterna, långt över tröskeln på cirka 40 procent som enligt tyska bolagsregler vanligtvis innebär en kontrollposition .

Men mindre än 2 procent av oberoende aktieägare lämnade in sina aktier. Huvuddelen av den ytterligare andelen kom från budgivarens egna finansiella instrument och befintliga innehav, vilket väcker tvivel om den verkliga marknadsmässiga acceptansen . Commerzbanks aktie sjönk med 3,74 procent när resultatet offentliggjordes, till 36,77 euro från 38,20 euro .

Formellt motstånd från Berlin och Commerzbank

Trots Merz vändning i juli hade den tyska regeringen och Commerzbanks ledning kämpat emot affären i månader:

• 16 juni 2026: Tyskland avvisade formellt UniCredits bud med motiveringen att budet inte erbjöd en tillräcklig premie och att regeringen stöder Commerzbanks självständiga strategi, särskilt bankens roll i att betjäna Tysklands Mittelstand (små och medelstora företag) . Samma dag inledde Frankfurtåklagaren en förundersökning om misstänkt marknadsmanipulation kopplad till budet .
• 20 april 2026: Commerzbanks styrelse avvisade formellt uppköpsbudet .
• 8 maj 2026: VD Bettina Orlopp sade i CNBC:s "Squawk Box Europe" att Commerzbank skulle försvara aktieägarnas intressen, men att banken var "helt öppen" för ytterligare diskussioner om UniCredit erkände styrkan i den självständiga strategin .

Även Commerzbanks företagsråd och fackförbund har motsatt sig uppköpet från början .

Vad händer härnäst: ECB-godkännande och integrationsutmaningar

Europeiska centralbankens godkännande av UniCredits fulla kontroll väntas fortfarande. Besked väntas tidigast under tredje kvartalet 2026. Budet var strukturerat som 0,485 UniCredit-aktier per Commerzbank-aktie.

De främsta återstående hindren är ECB-godkännande, den pågående utredningen om marknadsmanipulation samt utmaningen att integrera ett målbolag som motsatt sig affären i varje skede. Sammanslagningen skulle skapa vad flera källor beskriver som "Europas största bankfusion på nästan två decennier" och en affär värd cirka 35 miljarder euro .

Slutsats

UniCredit har uppnått de facto-röstkontroll över Commerzbank trots ihållande motstånd från den tyska regeringen, Commerzbanks styrelse och anställda. Merz uttalande den 15 juli är en avgörande politisk kursändring som i praktiken rensar vägen för regulatorisk granskning av ECB. De främsta återstående hindren är ECB-godkännande (väntas tredje kvartalet 2026), den pågående utredningen om marknadsmanipulation och utmaningen att integrera ett målbolag som motsatt sig affären i varje skede.