Paris-toppmötet 2026: Tio länder bildar robotförsvarskoalition – Bulgarien tackar nej

Den 13 juli 2026 samlades ledare från över 25 länder i Paris för ett toppmöte inom ramen för ”Koalitionen av villiga” (Coalition of the Willing), värdat av Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog också . Mötet resulterade i flera konkreta militära åtaganden – och en anmärkningsvärd vägran.

Tio länder bildar den integrerade anti-ballistiska missilkoalitionen

Toppmötets centrala beslut var bildandet av Integrated Anti-Ballistic Missile Coalition (ABC). Tio länder – Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige, Ukraina och Storbritannien – undertecknade en gemensam deklaration om att utveckla en gemensam robotförsvarskapacitet för Europa .

Grundarländerna angav att målet är att ”bygga en gemensam robotförsvarskapacitet för Europa” och att skapa ”en integrerad robotförsvarsarkitektur för att avskräcka och besegra framtida robotangrepp” . Koalitionen kommer att dra nytta av Ukrainas stridserfarenheter från över fyra års krig mot Rysslands fullskaliga invasion . Deklarationen håller ABC ”öppet för andra nationer som delar dess principer och mål” . Nato:s generalsekreterare Mark Rutte deltog i toppmötet .

Nya militärövningar i grannländer

President Macron meddelade att den multinationella styrka som planeras för Ukraina – Multinational Force for Ukraine (MNFU) – kommer att genomföra sina första gemensamma militärövningar i länder som gränsar till Ukraina under de kommande månaderna . Macron förklarade att övningarna är utformade för att ”validera våra utplaceringsplaner och visa att deltagande nationer är redo att agera” till lands, sjöss och i luften . Styrkan kommer att sättas in på ukrainsk mark först efter att en vapenvila nåtts . Macron hade förebådat dessa nya försvarsinitiativ och gemensamma militärövningar inför toppmötet .

Andra viktiga resultat

Utökad koalitionsmedlemskap

Koalitionen av villiga, som ursprungligen lanserades av Frankrike och Storbritannien, har vuxit till att omfatta minst 25 stats- och regeringschefer, och den totala koalitionen utökades till 37 medlemsstater efter Parismötet . Två nya medlemmar – Moldavien och Nordmakedonien – deltog för första gången .

Ökade vapenleveranser

Toppmötets medordföranden enades om att ”öka leveranserna av luftvärnssystem och robotar samt långräckviddiga vapen” till Ukraina . Uttalandet förband sig också till att öka trycket på Ryssland, bland annat genom ett planerat 21:a paket med EU-sanktioner .

Färdplan för Rafale-jaktplan

Macron meddelade en färdplan för Ukrainas anskaffning av 16 Rafale-jaktplan, där de första planen väntas vara operativa 2028–2029 . Han sade också att Ukraina kommer att få ”en första omgång nästa generations SAMP/T-batterier” .

Säkerhetsgarantier

Toppmötet breddade diskussionerna om säkerhetsgarantier för Ukraina och bildandet av den multinationella styrka som skulle kunna sättas in efter en vapenvila .

Vilket land bröt leden?

Bulgarien var den enda inbjudna EU- och Nato-medlemsstaten som tackade nej till deltagande. Premiärminister Rumen Radev sade offentligt att han personligen fått en inbjudan från president Macron för Bulgarien att ansluta sig till Koalitionen av villiga, men avböjde med motiveringen: ”Vi deltar inte i en koalition som driver på för fortsatt finansiellt och militärt stöd till Ukraina” . Detta gjorde Bulgarien till den enda inviterade nationen som ställde sig utanför den utvidgade koalitionen.