Så slog stängningen av Hormuzsundet mot världens gödselhandel

En analys uppskattar att stängningen i praktiken blockerade omkring 21 miljoner ton årlig ureakapacitet från Iran, Qatar och Saudiarabien, samt ytterligare ungefär 4 miljoner ton kapacitet för DAP, diammoniumfosfat .

IFA:s prognos på medellång sikt från juli 2026 bekräftar att den maritima trafiken "nästan helt har upphört" sedan den 28 februari. AIS-data, alltså automatisk fartygsspårning, visar att endast fyra svavelfartyg och två urea­fartyg tog sig ut ur Gulfen via Hormuz mellan slutet av februari och slutet av april .

Ureapriserna steg till över 850 dollar per ton

Kvävegödseln urea kostade över 850 dollar per ton i april 2026, vilket var 80 procent mer än i februari och den högsta nivån sedan april 2022, enligt Världsbanken . Banken kopplade prisuppgången direkt till exportstörningarna efter stängningen av sundet .

En WTO-relaterad publicering uppgav dessutom att den samlade effekten av Hormuzstängningen, Rysslands exportstopp och Kinas restriktioner i praktiken hade fördubblat ureapriserna . AMIS marknadsrapport från juli 2026 uppgav samtidigt att lokala ureapriser steg med mer än 35 procent under de två första veckorna efter störningen .

Världsbanken rapporterade också en månatlig uppgång på 46 procent för urea och en ökning på 8 procent i jordbruksprisindex. Det ökade risken för en överkomlighetskris, särskilt på marknader där lantbrukare och konsumenter redan är känsliga för prisökningar .

Tankertrafiken föll nästan helt bort

Council on Foreign Relations uppskattade att stängningen minskade tankertrafiken med mer än 95 procent . Reuters bekräftade att den nästan totala avstängningen kraftigt reducerade gödseltransporterna .

Global Trade Alert beskrev hur blockaden stängde av omkring en tredjedel av den globalt handlade urean, 45 procent av svavelexporten och 30 procent av ammoniakexporten . En annan bedömning talade om ett trafikbortfall på mer än 90 procent .

Det handlar inte bara om fartyg som försenas. När gödsel inte når fram i tid under sådd- och gödslingssäsongen kan lantbrukare tvingas minska användningen, byta grödor eller acceptera lägre skördepotential.

Exportrestriktioner förstärkte störningen

FAO:s sammanställning av livsmedels- och jordbrukspolitik i maj 2026 visar att exportländer aktivt begränsade utflödet för att säkra tillgången på hemmaplan .

Kina förlängde sina exportrestriktioner för urea till augusti 2026 och införde en kvot på 700 000 ton för svavelsyra. Åtgärderna minskade den utländska tillgången med 45 procent innan exporterna stoppades från och med maj . Ryssland förlängde samtidigt sina exportkvoter för gödsel .

Global Trade Alert pekade i sin månadsöversikt för mars 2026 ut energi- och gödselexportrestriktioner som en central följd av Hormuzkrisen . En separat analys uppgav att regeringar världen över hade vidtagit 286 politiska åtgärder kopplade till Gulfkonflikten fram till april 2026 .

Problemet är att länder som försöker skydda den egna marknaden samtidigt kan förvärra bristen på den globala marknaden – särskilt för importberoende jordbruksekonomier.

Brasilien är särskilt utsatt

Brasilien är världens största jordbruksexportör, men importerar mer än 80 procent av sitt gödselbehov. Landet är därför känsligt för både transportstörningar och exportbegränsningar.

Källorna visar att Brasilien normalt får omkring 40 procent av sitt kvävebehov från urea med ursprung i Gulfen . Ungefär 41 procent av Brasiliens ureaimport passerade Hormuzsundet innan stängningen .

Brasiliens jordbruksministerium klassificerade utsikterna för gödselförsörjningen inför skörden 2026/27 som "extremt hög risk" . Ministeriet uppskattade dessutom ett möjligt underskott på 1–3 miljoner ton fosfatgödsel under 2026 .

En analys från IEEE varnade för att Brasilien, tillsammans med Indien och Västafrika, kan drabbas av brist om störningarna blir långvariga . För Brasilien innebär det en direkt risk för grödor som soja och majs inför den kommande odlingscykeln.

Världsbanken och FAO varnar för livsmedelssäkerheten

Världsbankens globala marknadsöversikt från den 22 maj 2026 konstaterade att konflikten i Mellanöstern ökade riskerna för den globala livsmedelssäkerheten . Högre kostnader för energi, gödsel, frakt, bränsle och försäkringar kan till slut slå igenom i livsmedelspriserna, även om effekten inte syns omedelbart i butik eller på råvarumarknaderna .

FAO:s generaldirektör varnade för att den globala gödselbristen kan leda till lägre skördar och ett stramare livsmedelsutbud under andra halvan av 2026 och in i 2027 . FAO:s chefsekonom hade tidigare varnat för allvarliga risker för den globala livsmedelssäkerheten om transportkorridoren genom Hormuz störs .

Det finns dock tecken på en viss lättnad. FAO:s marknadsrapport från juni 2026 noterade att gödselmarknaden börjat stabiliseras något efter att flödena genom sundet förbättrats . AMIS bedömde samtidigt att normaliseringen kunde dröja och att riskerna i ett pessimistiskt scenario kunde kvarstå ända till 2028 .

Ingen samordnad internationell reserv

Frågan om strategiska gödselreserver kräver en viktig reservation. Det finns ingen enskild WTO-rapport eller ett WTO-uttalande i materialet som uttryckligen slår fast att sådana reserver saknas.

Den samlade bilden från analyserna är ändå tydlig: det finns ingen samordnad internationell buffertlager­mekanism för gödsel . CFR beskrev situationen som att en tredjedel av den globalt handlade gödseln hade stängts av precis när den norra hemisfärens odlingssäsong började – utan strategisk reserv och utan något snabbt substitut .

Det gör marknaden sårbar för störningar som annars kanske hade kunnat hanteras med lager, alternativa transportvägar eller samordnade inköp.

Viktiga förbehåll om WTO-uppgifterna

Det är viktigt att skilja mellan vad som faktiskt finns belagt och vad som har tillskrivits en specifik rapport:

• Ingen fristående "WTO-rapport från juli 2026" med samtliga uppgifter har identifierats. WTO:s handelsövervakning och analyser från perioden är fördelade över flera produkter.
• Den belagda storleksordningen för den berörda gödselhandeln är 20–30 procent, inte den exakta siffran 15 procent.
• Formuleringen "extremt hög risk" för Brasiliens skörd förekommer i nyhetsrapportering , men har inte bekräftats i något specifikt WTO-dokument.
• Vissa källor, exempelvis InformedClearly.com, är sammanställningssidor och bör inte likställas med primärkällor.

Den övergripande slutsatsen står däremot fast: Hormuzstängningen skapade en samtidig transport-, pris- och handelspolitisk chock på gödselmarknaden. Om störningarna blir långvariga kan effekten flytta sig från gödselpriser och leveranser till skördar, livsmedelspriser och livsmedelssäkerhet.