VM 2026 skulle handla om fotboll – men FIFA fastnade i VAR-kaos och politisk inblandning

Det centrala fyndet är därför enkelt: det finns inga belägg för att FIFA har delat ut böter eller avstängningar till tränare eller spelare specifikt för kritik mot domare efter matcher under VM 2026.

VAR blev turneringens stora konfliktfråga

Domsluten har varit ett återkommande samtalsämne från gruppspelet till slutspelet. Kritiken har framför allt handlat om att VAR – videodomarsystemet – verkar ha tillämpats olika från match till match.

Tuchel: ”Domarna kan skicka ut vilket lag som helst”

Efter Englands seger mot Mexiko i åttondelsfinalen beskrev förbundskapten Thomas Tuchel domarnivån som ”nyckfull”, ”inkonsekvent” och ”undermålig”. Han sade också att domarna kunde slå ut vilket lag som helst när som helst .

Egypten–Argentina blev en symbolmatch

Egyptens fotbollsförbund lämnade in en formell protest efter den dramatiska 3–2-förlusten mot Argentina i åttondelsfinalen . Två situationer stod i centrum:

• Ett egyptiskt mål underkändes efter VAR-granskning på grund av en frispark som hade inträffat tidigare i anfallet. Egypten ansåg att situationen inte uppfyllde kravet på ett ”klart och uppenbart fel”.
• Egypten fick ingen straff trots vad förbundet beskrev som en kontaktnivå jämförbar med situationer som hade bestraffats i andra matcher .

Det egyptiska förbundet ville därefter att FIFA skulle plocka bort domarteamet, lett av fransmannen François Letexier, från resten av turneringen .

Collina avfärdade samtidigt anklagelser om ett systematiskt stöd för Argentina som ”grundlösa anklagelser”. Han varnade för att sådana påståenden kunde leda till hot mot domare och deras familjer .

FIFA ändrade VAR-arbetet mitt under VM

Efter den växande kritiken gjorde FIFA en ovanlig kursändring. Från och med den 9 juli flyttades VAR-domarna från det centrala kontrollrummet i Dallas, Texas, till arenorna för de återstående slutspelsmatcherna .

Det var en tydlig operativ helomvändning. Tidigare hade besluten hanterats på distans från FIFA:s videokontrollrum vid International Broadcast Centre i Dallas.

Fler omdiskuterade situationer

• I gruppspelsmatchen mellan USA och Paraguay användes FIFA:s nya VAR-protokoll för ”förväxlad identitet” för första gången i ett VM. Ett gult kort till USA:s Tim Ream ändrades till en varning för Paraguays Miguel Almirón, som i stället bedömdes ha filmat .
• I Irans 1–1-match mot Egypten underkändes Shoja Khalilzadehs mål på övertid efter en VAR-kontroll, vilket väckte stark kritik .
• Österrikes förbundskapten Ralf Rangnick ifrågasatte också varför en frispark inte dömdes och varför VAR inte ingrep i en situation i hans lags match .

Balogun-fallet: när ett rött kort plötsligt inte gällde

Den mest explosiva disciplinära frågan gällde USA:s anfallare Folarin Balogun. Fallet blev snabbt större än en vanlig fotbollsdisput – det utvecklades till en fråga om politisk påverkan och rättvisa mellan lagen.

Vad hände?

Balogun fick ett direkt rött kort i åttondelsfinalen mot Bosnien och Hercegovina. Enligt artikel 66.4 i FIFA:s disciplinregler och artikel 10.5 i VM-reglerna ska ett direkt rött kort automatiskt leda till avstängning i nästa match .

FIFA:s disciplinnämnd hänvisade emellertid till artikel 27 i disciplinreglerna och sköt upp verkställandet av den automatiska avstängningen under en prövotid på ett år. Därmed kunde Balogun spela mot Belgien i åttondelsfinalen .

Trumps telefonsamtal

USA:s president Donald Trump bekräftade att han personligen hade ringt FIFA-presidenten Gianni Infantino för att be om en granskning av Baloguns röda kort . Att samtalet blev offentligt och att FIFA kort därefter meddelade att avstängningen inte skulle verkställas skapade bilden av en ”presidentiell benådning” .

Kritiken mot FIFA blev omfattande. Organisationen beskrevs som särskilt sårbar, eftersom den i åratal har hävdat att politiken inte får styra fotbollen . The New York Times skrev att många betraktare såg beslutet som något som liknade en presidentiell benådning .

UEFA anklagade FIFA för att korsa en röd linje

UEFA kallade beslutet ”utan motstycke, obegripligt och oförsvarbart”. Det europeiska fotbollsförbundet menade att FIFA hade passerat en ”röd linje” och undergrävt tävlingens integritet .

FIFA:s försvar

FIFA hävdade att man inte hade ändrat domarens beslut eller hävt det röda kortet. Enligt organisationen hade disciplinnämnden bara skjutit upp verkställandet av avstängningen med stöd av en separat bestämmelse. FIFA menade att artikel 66.4 och artikel 10.5 inte hindrar nämnden från att använda prövningsmekanismen i artikel 27 .

Kritiker, däribland UEFA och flera juridiska bedömare, invände att avstängningen efter ett rött kort uttryckligen ska vara automatisk och inte bero på fritt skön .

Ett politiserat VM utan tydlig gräns mellan sport och makt

Balogun-fallet var inte den enda politiska kontroversen. VM 2026 har präglats av en ovanligt laddad omvärld, där värdlandet USA samtidigt befann sig i konflikt med en av de deltagande nationerna.

Relationen mellan Infantino och Trump

Infantino gav Donald Trump ett nyinstiftat ”FIFA Peace Prize” före turneringen. Det ledde till anklagelser om att FIFA försökte vinna den amerikanske presidentens gunst och närma sig politiska makthavare .

Beslutet blev särskilt känsligt eftersom FIFA samtidigt försvarar principen om fotbollens självständighet från politisk inblandning.

USA och Iran

För första gången i VM-historien deltog ett värdland – USA – i samma turnering som ett land som det var i aktiv konflikt med. Situationen uppstod efter att USA inlett militära operationer mot Iran den 28 februari .

Iran hotade först med att bojkotta turneringen men deltog till slut under en skör vapenvila .

Bojkottkrav och migrationspolitik

Inför turneringen kom också krav på bojkott från europeiska politiker och idrottsprofiler. Bakgrunden var bland annat USA:s hållning i frågan om Grönland och den bredare immigrationspolitiken under Trumps andra presidentperiod . Amnesty International beskrev samtidigt USA som ett land som stod inför en ”människorättskris” i samband med VM .

Nya regler – men inte för presskonferenser

FIFA har alltså inte infört någon ny regel som specifikt förbjuder tränare eller spelare att kritisera domare efter matcher. Däremot godkände International Football Association Board, IFAB – organet som beslutar om fotbollens spelregler – två förändringar inför VM. Båda godkändes i april 2026 .

• Rött kort för att täcka munnen: En spelare kan visas ut om han eller hon täcker munnen med händerna, tröjan eller något annat föremål under en konfrontation med en motståndare. Syftet är att förhindra att diskriminerande kommentarer döljs .
• Rött kort för protestuttåg: En spelare som medvetet lämnar planen i protest mot ett domslut kan visas ut. Även ledare som uppmuntrar spelare att lämna planen kan bestraffas .

Reglerna gäller beteende på planen och protester under match. De är inte en ny bestraffning för kritik i intervjuer eller på presskonferenser.

Vad FIFA gjorde – och inte gjorde

Det är därför FIFA:s trovärdighetsproblem består. Organisationen har inte infört ett nytt förbud mot att kritisera domare, men den har heller inte lyckats övertyga alla om att VAR-besluten och de disciplinära reglerna tillämpas konsekvent. När ett telefonsamtal från värdlandets president följs av en upphävd avstängning blir frågan till slut större än ett enda rött kort: vem bestämmer egentligen över fotbollen?