Solenergi slog nytt rekord i EU i juni 2026 – stod för 25 procent av elen

Drivkrafterna bakom solkraftens tillväxt

Flera faktorer samverkade:

• Politisk styrning och EU-mål – REPowerEU-planen och EU:s solstrategi har satt upp ambitiösa mål på över 320 GW installerad kapacitet till 2025 och nästan 600 GW till 2030 ^EE. Europeiska kommissionens reviderade återhämtningsplaner från juni 2026 fortsätter att kanalisera medel till solkraft, särskilt i socioekonomiskt utsatta kommuner, samtidigt som tillståndsprocesserna för landbaserad vindkraft förenklas ^E.
• Kostnadskonkurrens – Solceller har blivit den billigaste elkällan i stora delar av EU tack vare kraftigt sjunkande priser på moduler och installation ^E.
• Rekordstor kapacitetsutbyggnad – EU installerade 56 GW ny solkraft enbart under 2025, merparten av all ny förnybar kapacitet ^E. Solkraftsproduktionen växte med över 20 % för fjärde året i rad 2025 och nådde 369 TWh (13 % av EU:s el) ^V.
• Gynnsamt väder – Soligt väder i flera nyckelmarknader bidrog till den höga produktionen i juni 2026 ^E.

Not: Vissa branschanalytiker pekar på en viss avmattning i nyinstallationerna 2026 (ner cirka 2 % till cirka 68,5 GW) i takt med att marknaden skiftar fokus från ren kapacitetsutbyggnad till lönsamhet och nätintegration ^R.

Utmaningar för elnät och energilagring

Den snabba solkraftsutbyggnaden har skapat akuta påfrestningar på EU:s elsystem:

• Nätstockning och avstängning – Nätinfrastrukturen har inte hunnit med. Nätoperatörer tvingas allt oftare stänga av solkraft mitt på dagen eftersom nätet inte kan ta emot elen ^EE. Europa riskerar i år ett rekord i bortkastad solel ^R.
• Negativa elpriser – Det stora tillskottet av solel mitt på dagen har tryckt ned elpriserna till nära noll eller negativa nivåer under många timmar. Under första halvåret 2026 var det många timmar med priser runt 0 €/MWh ^RI. Negativa prishändelser under lunchtopparna har ökat exponentiellt ^E.
• Sjunkande intäkter för producenter – Priscannibaliseringen urholkar intäkterna för förnybara projekt, vilket gör det svårare för fristående solparker att gå med vinst utan energilagring eller elköpsavtal ^EE.
• Eftersläpning i energilagring – EU har idag 55 GW lagringskapacitet men behöver 200 GW till 2030 ^R. Den 26 juni 2026 undertecknade EU:s energiministrar ett historiskt trepartsavtal om att öka lagringen, där 22 medlemsländer lovade att bygga ut med 30–35 GW till 2028 ^R. Men tillståndsprocesser, beroende av kinesiska batterileverantörer och marknadsdesignfrågor bromsar utbyggnaden ^RR.
• Brist på nätkapacitet och flexibilitet – Europeiska observationsorganet för klimatneutralitet (ECNO) rapporterar att nätutbyggnad, lagring och efterfrågeflexibilitet inte håller jämna steg med tillväxten av förnybar energi ^EE. Stora transmissionsprojekt tar ofta tio år eller mer från planering till drift ^BE.

Hur vind och sol har förändrat EU:s elmix sedan 2025

• Historisk omställning – Under 2025 producerade vind och sol för första gången mer el än fossila bränslen i EU ^RR. Tillsammans stod de för rekordhöga 30 % av elen 2025, vilket trängde undan kol och naturgas ^RR.
• Sol över kol och vattenkraft – 2025 stod solkraften ensam för 13 % av EU:s el, mer än både kol och vattenkraft ^V. Produktionen ökade med 62 TWh (+20,1 %) jämfört med 2024 – en rekordstor absolut ökning på ett år ^V.
• Förnybart närmar sig hälften – Under första kvartalet 2026 stod förnybar energi för 45,5 % av EU:s elproduktion, upp från 42,7 % under samma period 2025, med vindkraft som den största förnybara källan ^B.
• Strukturell förändring – Både Europeiska kommissionen och analysinstitutet Ember betonar att milstolparna 2025–2026 är varaktiga: solkraftstillväxten har legat över 20 % fyra år i rad, och vind och sol har strukturellt passerat fossil elproduktion för hela året, inte bara under sommarmånaderna ^VR.