Gulfens energiinfrastruktur omformas: Så kringgås Hormuz

Här är en faktagranskad genomgång av de viktigaste utvecklingarna inom varje efterfrågat område.

Goldman Sachs prognos om pipelinekapacitet

Goldman Sachs förutspår att en kommande satsning på pipelineprojekt i Gulfen kommer att skydda över 45 % av den förkrigstida oljeexporten från Persiska viken från framtida Hormuz-störningar vid slutet av 2027, och mer än 60 % vid slutet av 2028 . Banken uppskattar att pipelinekapaciteten förbi Hormuz kommer att öka med 3,8 miljoner fat per dag vid slutet av 2027 och med 7,3 miljoner fat per dag kumulativt när projekten tas i drift . Totalt investeringsbelopp i Gulfstaterna uppskattas till 30–48 miljarder dollar .

Ett litet förtydligande om tidpunkten: tröskeln på "över 60 %" rapporteras av flera källor som ett 2028-mål snarare än 2027 . 2027 års milstolpe är nivån på "över 45 %" . Goldman förväntar sig också att de totala flödena genom Hormuz endast kommer att återhämta sig till cirka 70 % av förkrigsnivåerna (cirka 13 miljoner fat per dag av de förkrigstida 23 miljoner) när farleden är helt öppnad, eftersom en permanent omdirigering till pipelines minskar beroendet av flaskhalsen .

Specifika pipelineprojekt som är på gång

UAE – Abu Dhabi National Oil Co. (ADNOC) accelererar byggandet av en väst-öst-pipeline till hamnen Fujairah vid Omanbukten, med en kapacitet på 1,5 miljoner fat per dag. Den var nästan 50 % klar i maj 2026 och förväntas tas i drift i början av 2027 . Tillsammans med ADNOC:s befintliga 1,8 miljoner fat per dag Habshan-Fujairah-pipeline kommer detta att ungefär fördubbla UAE:s exportkapacitet förbi Hormuz . Under konflikten exporterade UAE redan cirka 1,8 miljoner fat per dag via Fujairah (ungefär hälften av dess förkrigsproduktion) trots iranska attacker mot terminalen .

Saudiarabien – Kungariket för inledande diskussioner om att utöka kapaciteten på sin East-West Petroline (råoljeledningen till Röda havets kust vid Yanbu), enligt fem Reuters-källor . Detta skulle göra det möjligt för Saudiarabien och potentiellt grannländer att transportera mer olja utan att passera Hormuzsundet .

Kuwait – Statligt ägda Kuwait Petroleum Corp. (KPC) för aktiva samtal med Saudiarabien och UAE för att säkra pipelinetillgång för sin råoljeexport genom deras befintliga och planerade nätverk . Kuwait har ingen direkt kustlinje utanför Persiska viken och är bland de stora Gulfproducenterna mest beroende av transitering genom Hormuz, vilket gör detta till en kritisk strategisk prioritering .

Irak har också godkänt åtgärder för att öka råoljeexporten via alternativa pipelinevägar, även om specifika kapacitetssiffror fortfarande är under framtagande .

Kinas minskade råoljeimport och dess dämpande effekt

Kinas sjöburna råoljeimport har sjunkit till de lägsta nivåerna på över ett decennium mitt i krisen. Kpler uppskattade ankomsterna i juni till 5,84 miljoner fat per dag (ungefär hälften av förkrigsnivåerna), och juli spåras ännu lägre, runt 5,31 miljoner fat per dag . Denna efterfrågeminskning – orsakad av Pekings exportförbud på bränsle, svaga raffineringsmarginaler och strategiska köppauser – skapade en tillfällig buffert på de globala marknaderna genom att absorbera mindre av den tillgång som fortfarande flödade .

JPMorgan har uttalat att mer än 50 % av nedgången i Kinas råoljeefterfrågan sedan kriget började är tillfällig och kommer att återhämta sig . Banken uppskattar att cirka 3 miljoner fat per dag av förlorad efterfrågan kommer att återvända när Kinas petrokemiska sektor startar om och landet börjar fylla på sina strategiska reserver .

JPMorgans prognos för augustiköp

JPMorgan förväntar sig att Kina återupptar stora oljeköp i augusti 2026, med råoljeimport som återhämtar sig avsevärt eftersom Peking redan har hävt sitt exportförbud på bränsle, vilket gör det möjligt för oberoende raffinaderier att återuppta global försäljning av bensin, diesel och jetbränsle . JPMorgans analytiker ser detta som en avgörande tidpunkt som kan strama åt marknaderna efter månader av lättnad på efterfrågesidan .

Icke-OPEC+-producenters roll i att mildra störningen

Sökresultaten gav inte specifika, citerbara datapunkter om rollen som USA:s, Kanadas och Brasiliens produktionsökningar spelat för att kompensera Hormuz-störningen. Denna lucka noteras eftersom frågan nämner dessa länder vid namn. Tillgängliga källor hänvisar till ett bredare marknadssammanhang:

• Goldman Sachs förutspår ett överskott på 3,2 miljoner fat per dag på oljemarknaden 2027, delvis hänförligt till icke-OPEC+-tillväxt, även om den regionala fördelningen inte är detaljerad i sökresultaten .
• Banken har sänkt sina oljeprisprognoser delvis för att den förväntade återöppningen av Hormuz, i kombination med befintlig icke-OPEC-produktion, kan påskynda utbudsåterhämtningen .

Slutsats: Det allmänna påståendet att icke-OPEC+-producenter som USA, Kanada och Brasilien har hjälpt till att mildra utbudsbristen är förenligt med marknadslogiken, men sökresultaten ger inga specifika, citerbara data om deras bidrag. Detta är det svagast underbyggda påståendet i frågeuppsättningen.

Strukturell skiftning: "Diversifiera till varje pris"

Konflikten har utlöst en permanent strukturell förändring av energinfrastrukturen i Gulfen. Financial Times rapporterade att Gulfnationerna omprövar tidigare olönsamma pipelineförslag, eftersom kriget exponerade "sårbarheten i regionens energiinfrastruktur" . Branschens tankesätt fångas av analytiker som observerar att krisen har tvingat fram ett "diversifiera till varje pris"-tillvägagångssätt, där pipelinekapacitet som en gång ansågs för dyr nu får brådskande investeringar . Viktiga resultat:

• Goldman Sachs förväntar sig att Hormuz-flödena kanske aldrig återhämtar sig helt till förkrigsnivåerna, och permanent landar på cirka 70 % .
• ADNOC har uttalat att fulla råoljeflöden genom Hormuz inte kommer att återvända förrän under första halvåret 2027 tidigast .
• UAE, Saudiarabien, Kuwait och Irak utvecklar alla nya eller utökade förbifartsvägar, vilket markerar den mest aggressiva diversifieringen av Gulfens exportinfrastruktur på decennier .