Trump backar från 20-procentig avgift i Hormuzsundet – ersätter med handelsavtal efter hård kritik

Måndagen den 13 juli 2026 meddelade USA:s president Donald Trump att USA skulle införa en avgift på 20 procent på all last som passerar Hormuzsundet och återinföra en marin blockad mot iranska fartyg. Eldupphöret med Iran förklarade han vara "över" ^AE. Mindre än ett dygn senare gjorde han en helomvändning – avgiften ersattes med löften om "handels- och investeringsavtal som de olika Gulfstaterna kommer att göra i USA" ^B. Här är vad som hände, varför kritiken tvingade fram en snabb reträtt och hur episoden passar in i den volatila konflikten mellan USA och Iran.

Förslaget och den snabba reträtten

Trumps tillkännagivande den 13 juli innebar en dramatiskt skiftning. Han hade tidigare sagt att sundet borde vara "permanent avgiftsfritt" (den 15 juni), därefter att bara USA kunde ta ut avgifter (den 21 juni), och slutligen landat på en amerikansk 20-procentig avgift ^CR. Orsaken var att den tillfälliga vapenvilan från juni helt brutit samman, och Trump anklagade Iran för attacker mot kommersiella fartyg och sade att samförståndsavtalet "är över" ^TW.

På tisdagsmorgonen den 14 juli skrev Trump på Truth Social: "Jag har beslutat att ersätta den 20-procentiga amerikanska ersättningsavgiften med handels- och investeringsavtal som de olika Gulfstaterna kommer att göra i USA" ^B. CBS News bekräftade vändningen ^C. Den omedelbara orsaken tycks vara den massiva internationella kritik som bröt ut inom några timmar efter det första tillkännagivandet.

Kritikens omfattning och snabbhet

Förslaget mötte motstånd från flera håll nästan omedelbart:

• IMO säger nej: Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), FN:s sjöfartsorgan, motsatte sig formellt införandet av avgifter på fartyg som passerar ett sund som används för internationell sjöfart, med hänvisning till internationell rätt som garanterar rätten till transitpassage. IMO krävde detaljer om Trumps förslag måndagen den 13 juli ^S.
• Rättsliga frågetecken: Analytiker ifrågasatte om USA ensidigt kunde införa en 20-procentig transitavgift enligt FN:s havsrättskonvention (UNCLOS), som garanterar "transitpassage" genom sund som används för internationell sjöfart och förbjuder avstängning eller betungande avgifter ^CE.
• Kritik från branschen: Stora rederier och oljehandelsföretag kallade avgiften för i praktiken "beskyddarpengar" och varnade för att den skulle höja försäkringspremier, omdirigera fartyg och driva upp konsumentpriserna ^IS. Oljepriserna steg kraftigt på beskedet – den största endagsuppgången sedan april – i takt med att marknaderna prissatte risken för nya leveransstörningar ^W.
• EU säger nej: Europeiska kommissionen hade redan i april avvisat en tidigare version av denna idé och konstaterat att både USA:s och Irans förslag bröt mot UNCLOS, och att "internationell rätt garanterar navigeringsfrihet... ingen betalning eller avgift är tillåten" ^EE.

Bredare kontext: USA–Iran-konflikten

Junivapenvilans sammanbrott

Ett 60-dagars interimistiskt avtal undertecknades den 17 juni 2026, där USA hävde blockaden av iranska hamnar i utbyte mot att Iran garanterade säker passage genom sundet ^BN. Vapenvilan höll aldrig helt. Båda sidor anklagade varandra för överträdelser – Iran slog mot amerikanska anläggningar i Kuwait och Bahrain den 28 juni, och USA svarade ^RT. Den 8 juli förklarade Trump vapenvilan "över" efter amerikanska attacker mot iranska positioner nära sundet ^TW. Den 12 juli sade Trump att samförståndsavtalet var avslutat ^N, och den 13 juli beordrade han nya attacker och 20-procentstransitavgiften ^ET.

Återupptagna attacker och störningar i sjöfarten

Från slutet av juni till mitten av juli växlade USA och Iran dussintals attacker – USA bombade iranska militära och marina anläggningar, medan Iran attackerade amerikanska baser och slog mot kommersiella fartyg i sundet ^CCA. Eskaleringen tog fart efter en iransk attack mot ett containerfartyg från Cypern ^E. Sjöfarten i sundet minskade dramatiskt. I början av juli var trafiken "betydligt lägre" än före konflikten ^N. Under första och andra kvartalet 2026 föll oljeflödena genom Hormuz med nästan 30 procent bara under det senaste kvartalet, enligt USA:s energidepartement (EIA) ^B. Bloomberg beskrev störningen som "den största oljechocken i historien" ^B.

Volatila oljepriser

Oljepriserna sköt i höjden under konflikten. I slutet av juni hade WTI fallit under 70 dollar per fat under en kort vapenvila ^R, men priserna steg igen efter att vapenvilan kollapsade och 20-procentavgiften tillkännagavs den 13 juli – den största endagsuppgången sedan april ^W. Analytiker varnade för att priserna återspeglade en alltför optimistisk syn och att nya leveransrisker kunde driva dem mycket högre ^C.

Ett mönster av politiska skiftningar

Trumps position om avgifter i Hormuz ändrades fyra gånger på bara tre månader: från idén i april att "USA borde samla in den", till "vi vill inte ha en avgift", till "USA skulle kunna vara ett undantag", och slutligen 20-procentavgiften – följd av en reträtt ^C. Den snabba vändningen understryker hur snabbt kombinationen av juridiskt motstånd, påtryckningar från industrin och marknadsreaktioner kan tvinga även en högt prioriterad politik att rullas tillbaka.

Från och med den 14 juli 2026 är 20-procentavgiften inte längre politik – den har ersatts av ett löfte om att sträva efter handels- och investeringsavtal med Gulfstaterna. Om dessa avtal blir verklighet, och om de kan stabilisera en farled som såg en nästan 30-procentig minskning av oljeflödena under ett enda kvartal, återstår att se.