Notering om exakt citat: Frasen ”skitigt grannskap” har inte kunnat bekräftas i någon av Bloomberg, CNBC eller annan direkt rapportering om Ekholms uttalanden. Han har kallat Europas marknad för ”den svagaste i världen” och regleringsansatsen för ”farlig” . Själva substansen i kritiken är väl dokumenterad.

USA:s handelsrepresentant Greer pressar EU

Jamieson Greer har gjort EU:s digitala reglering till en hjärtefråga. I december 2025 sade han sig vara ”besviken” över EU:s behandling av amerikanska techbolag och menade att DMA-utredningen mot amerikanska företag stred mot ett handelsavtal mellan länderna . Consumer Technology Association uppmanade Greer formellt att agera mot DMA, som man kallar en diskriminerande regim riktad mot amerikanska företag .

Section 301-utredningar

Trump-administrationen har inlett en aldrig tidigare skådad våg av Section 301-utredningar. Den 12 maj 2026 inleddes utredningar mot 60 ekonomier . Även om de flesta riktar sig mot tvångsarbete och industripolitik, har hotet om en Section 301-utredning specifikt mot EU:s digitala reglering varit ett återkommande verktyg i Greers tryckkampanj.

Visumförbud mot EU-tjänstemän

I en betydande upptrappning införde USA:s utrikesdepartement i januari 2026 visumrestriktioner mot fem europeiska tjänstemän som deltagit i utformningen och implementeringen av DMA och DSA . Wall Street Journal rapporterade att USA införde inreseförbud för en tidigare EU-tjänsteman specifikt för hans roll i att ta fram den digitala innehållslagen . Center for Strategic and International Studies (CSIS) beskrev detta som ”de mest direkta åtgärder som hittills riktats mot europeisk digital reglering” .

EU håller stånd – domstolen avslår Apples överklagande

Den 8 juli 2026 avslog EU:s tribunal i Luxemburg samtliga Apple-överklaganden av företagets utpekande som ”gatekeeper” under DMA, avseende App Store och iOS (mål T-1079/23, T-1080/23 och T-214/24) . Domstolen slog fast att Apple måste följa DMA:s krav – inklusive att tillåta alternativa appbutiker och sideloading – och att många av Apples invändningar var för tidiga och endast kunde tas upp mot specifika verkställighetsåtgärder . Detta var det första stora juridiska testet av DMA och EU vann klart.

Bredare kontext: försämrade handelsrelationer och inbyggda anti-regleringsklausuler

Tvisten om digital reglering är del av en bredare försämring av de transatlantiska handelsrelationerna. Greer har arbetat in klausuler mot digital reglering i bilaterala handelsavtal. Enligt en detaljerad CSIS-analys från mars 2026 driver USA en ”ny inneslutningsdoktrin” – där handelsavtal används för att stoppa digital reglering utomlands . Enligt analysen infogar USA klausuler i bilaterala avtal som begränsar signatärernas möjlighet att införa krav på datalokalisering, digitala tjänsteskatter och plattformsreglering som träffar amerikanska teknikföretag oproportionerligt hårt.

Notering om ”minst nio länder”: Befintliga källor (CSIS och handelsrättsanalyser) beskriver en systematisk amerikansk ansträngning att bädda in anti-regleringsklausuler i bilaterala avtal och identifierar flera mål-länder, men en exakt siffra på ”nio länder” har inte kunnat bekräftas i sökresultaten. CSIS-rapporten och andra källor beskriver en bred, flerfrontskampanj utan att specificera exakt nio bilaterala avtal. Strategins existens och omfattning är välbelagd; den exakta siffran kräver ytterligare verifiering.

Sammanfattning

Slutsats: De transatlantiska spänningarna kring digital reglering är nu de högsta på årtionden. USA använder handels-, visum- och avtalsverktyg för att försöka rulla tillbaka EU:s teknikreglering, medan EU – stärkt av domen i juli 2026 – håller stånd. Siffran på ”minst nio länder” är sannolikt korrekt givet den beskrivna omfattningen av USA-kampanjen, men exakt siffra kan inte bekräftas i de källor som finns tillgängliga.

Notering om exakt citat: Frasen ”skitigt grannskap” har inte kunnat bekräftas i någon av Bloomberg, CNBC eller annan direkt rapportering om Ekholms uttalanden. Han har kallat Europas marknad för ”den svagaste i världen” och regleringsansatsen för ”farlig” . Själva substansen i kritiken är väl dokumenterad.

USA:s handelsrepresentant Greer pressar EU

Jamieson Greer har gjort EU:s digitala reglering till en hjärtefråga. I december 2025 sade han sig vara ”besviken” över EU:s behandling av amerikanska techbolag och menade att DMA-utredningen mot amerikanska företag stred mot ett handelsavtal mellan länderna . Consumer Technology Association uppmanade Greer formellt att agera mot DMA, som man kallar en diskriminerande regim riktad mot amerikanska företag .

Section 301-utredningar

Trump-administrationen har inlett en aldrig tidigare skådad våg av Section 301-utredningar. Den 12 maj 2026 inleddes utredningar mot 60 ekonomier . Även om de flesta riktar sig mot tvångsarbete och industripolitik, har hotet om en Section 301-utredning specifikt mot EU:s digitala reglering varit ett återkommande verktyg i Greers tryckkampanj.

Visumförbud mot EU-tjänstemän

I en betydande upptrappning införde USA:s utrikesdepartement i januari 2026 visumrestriktioner mot fem europeiska tjänstemän som deltagit i utformningen och implementeringen av DMA och DSA . Wall Street Journal rapporterade att USA införde inreseförbud för en tidigare EU-tjänsteman specifikt för hans roll i att ta fram den digitala innehållslagen . Center for Strategic and International Studies (CSIS) beskrev detta som ”de mest direkta åtgärder som hittills riktats mot europeisk digital reglering” .

EU håller stånd – domstolen avslår Apples överklagande

Den 8 juli 2026 avslog EU:s tribunal i Luxemburg samtliga Apple-överklaganden av företagets utpekande som ”gatekeeper” under DMA, avseende App Store och iOS (mål T-1079/23, T-1080/23 och T-214/24) . Domstolen slog fast att Apple måste följa DMA:s krav – inklusive att tillåta alternativa appbutiker och sideloading – och att många av Apples invändningar var för tidiga och endast kunde tas upp mot specifika verkställighetsåtgärder . Detta var det första stora juridiska testet av DMA och EU vann klart.

Bredare kontext: försämrade handelsrelationer och inbyggda anti-regleringsklausuler

Tvisten om digital reglering är del av en bredare försämring av de transatlantiska handelsrelationerna. Greer har arbetat in klausuler mot digital reglering i bilaterala handelsavtal. Enligt en detaljerad CSIS-analys från mars 2026 driver USA en ”ny inneslutningsdoktrin” – där handelsavtal används för att stoppa digital reglering utomlands . Enligt analysen infogar USA klausuler i bilaterala avtal som begränsar signatärernas möjlighet att införa krav på datalokalisering, digitala tjänsteskatter och plattformsreglering som träffar amerikanska teknikföretag oproportionerligt hårt.

Notering om ”minst nio länder”: Befintliga källor (CSIS och handelsrättsanalyser) beskriver en systematisk amerikansk ansträngning att bädda in anti-regleringsklausuler i bilaterala avtal och identifierar flera mål-länder, men en exakt siffra på ”nio länder” har inte kunnat bekräftas i sökresultaten. CSIS-rapporten och andra källor beskriver en bred, flerfrontskampanj utan att specificera exakt nio bilaterala avtal. Strategins existens och omfattning är välbelagd; den exakta siffran kräver ytterligare verifiering.

Sammanfattning

Slutsats: De transatlantiska spänningarna kring digital reglering är nu de högsta på årtionden. USA använder handels-, visum- och avtalsverktyg för att försöka rulla tillbaka EU:s teknikreglering, medan EU – stärkt av domen i juli 2026 – håller stånd. Siffran på ”minst nio länder” är sannolikt korrekt givet den beskrivna omfattningen av USA-kampanjen, men exakt siffra kan inte bekräftas i de källor som finns tillgängliga.