Så mycket kostar det att bryta med Kina – 23,6 biljoner dollar

Inflationsrisker

Studien varnar för att själva frikopplingsprocessen kan driva upp inflationen med så mycket som 2,5 procentenheter i vissa centrala scenarier, drivet av betydligt högre tillverkningskostnader när produktionen flyttas från lågkostnadskedjor i Kina .

Full frikoppling jämfört med "de-risking"

EY-Parthenon-studien ställer uttryckligen de två strategierna mot varandra:

• Full frikoppling – siffran på 23,6 biljoner dollar representerar kostnaden för ett fullständigt, hårt brott med kinesiska leveranskedjor och kräver duplicering av infrastruktur, forskning och utveckling, mjukvara, tillverkning och logistik från grunden .
• "De-risking" – den strategi som föredras av europeiska ledare (och som återspeglas i EU:s officiella strategi). Den är mer riktad och syftar till att minska beroendet inom en snäv uppsättning strategiska sektorer snarare än att bryta alla ekonomiska band. Studien antyder att de-risking skulle medföra betydligt lägre kostnader, även om rapporten fokuserar på scenariot med full frikoppling för att kvantifiera den extrema änden av riskspektrumet .

Europeiska beslutsfattare har konsekvent argumenterat för "de-risking, inte frikoppling", vilket dokumenterats i en studie från Europaparlamentet från 2024 .

Mest påverkade sektorer

EY-Parthenon-analysen identifierar dessa fyra sektorer som bär de tyngsta kostnaderna för återskapande av leveranskedjor :

• Läkemedel – stort beroende av kinesiska aktiva farmaceutiska ingredienser (API)
• Halvledare – koncentrerad chiptillverkning och materialleverans i Kina/Taiwan
• Grön energi – solpaneler, batterier, vindkraftverkskomponenter (Kina dominerar global produktion)
• Kritiska mineraler – sällsynta jordartsmetaller, litium, koboltbearbetning (Kina kontrollerar cirka 60–90 procent av raffineringen)

En separat analys från USA:s handelskammare flaggar också för samma sektorer plus IKT/moln-teknik och försvarsrelaterad teknik som de mest sårbara .

Bredare sammanhang: befintliga åtgärder i väst

USA:s satsning på kritiska mineraler: USA har avsatt cirka 30 miljarder dollar genom Inflation Reduction Act och CHIPS Act för inhemsk bearbetning av kritiska mineraler, batterileveranskedjor och halvledartillverkning (källan hänvisar till den bredare amerikanska strategiska utgiftsramen).

EU:s antidumpningsutredning om kinesisk ankimport: I en separat men relaterad handelsåtgärd har EU inlett en ny antidumpningsutredning om import av kinesisk anka, vilket återspeglar det bredare mönstret där västekonomier använder handelspolitiska verktyg för att hantera importberoenden från Kina .

Kinas dominans i leveranskedjor förblir den underliggande drivkraften – Kina är världens största tillverkare, största exportör och dominerande processor av kritiska råvaror. ECB har separat noterat att antalet viktiga insatsvaror som omfattas av exportrestriktioner har femdubblats sedan 2009 .

Sammanfattning: EY-Parthenon-studien sätter en tydlig prislapp på full frikoppling (23,6 biljoner dollar över 25 år, varav 13,7 biljoner dollar för USA ensamt) och flaggar för en inflationsrisk på 2,5 procentenheter, medan europeiska ledare fortsätter att föredra en smalare "de-risking"-väg med fokus på läkemedel, halvledare, grön energi och kritiska mineraler – sektorer där USA och EU redan har börjat spendera och införa handelshinder.