Irans robot- och drönarattack mot sex Gulfstater – detta hände

Här följer en faktagranskad redogörelse baserad på tillgängliga källor. Där detaljer saknas i det aktuella källmaterialet noteras detta tydligt.

---

Vad hände lördagen den 11–12 juli? Irans robot- och drönarattack

Vilka länder attackerades?

På lördagen den 11 juli 2026 – timmar efter att USA slagit till mot Iran – svarade Iran med robot- och drönarattacker mot sex länder: Jordanien, Bahrain, Qatar, Oman, Förenade Arabemiraten (UAE) och Kuwait.

Hur svarade ländernas luftvärn?

Enligt rapporter aktiverades och svarade luftvärnssystemen i Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Bahrain och Oman på de inkommande projektilerna . Specifika nedskjutningar som rapporterats:

• Förenade Arabemiraten (UAE): I en tidigare våg (den 9 april) uppgav UAE:s försvarsdepartement att man skjutit ned 17 ballistiska robotar och 35 drönare . Det är rimligt att anta liknande eller tyngre insatser den 11–12 juli med tanke på attackens omfattning, även om exakta siffror per land för lördagens attack inte finns i tillgängliga rapporter.
• Kuwait, Qatar och Bahrain: Irans militär bekräftade att man i en separat men närbesläktad våg av vedergällning (torsdagen den 9 juli) slagit till mot mål i dessa tre stater med engångsdrönare . Lördagens attack utökades till att omfatta alla sex länderna.

Skador och offer

• En besättningsmedlem saknas från ett containerfartyg i Hormuzsundet som sattes i brand av en iransk attack – den händelse som utlöste USA:s svar .
• Bredare civila och energiinfrastruktur i Gulfstaterna rapporterades ha träffats i tidigare faser av konflikten , men specifika siffror för döda eller skadade samt skadebedömningar för just attackvågen den 11–12 juli mot de sex Gulfstaterna finns inte i det aktuella källmaterialet. Källorna visar att Iran riktade sig mot både amerikanska militära installationer på Gulfstaternas territorium och mot civil/energiinfrastruktur .

Diplomatiska reaktioner från Gulfstaterna

De aktuella sökresultaten innehåller inga explicita citat eller gemensamma uttalanden från Gulfstaterna som fördömer just denna lördagsattack. Men eftersom de angripna staterna aktiverade sitt luftvärn – vilket i sig innebär att de betraktade projektilerna som fientliga – och med tanke på tidigare rapporter om att Gulfstaterna beskrev sig som "fångade i mitten" av USA-Iran-kriget med "alla röda linjer passerade" , är det rimligt att anta att de såg attacken som en oacceptabel upptrappning. För exakt diplomatisk formulering från just den 11–12 juli krävs ytterligare sökningar.

---

Bakgrund: Hur eskaleringen gick till

1. USA:s flyganfall mot omkring 140 iranska mål (11 juli)

Den direkta utlösaren för Irans lördagsattack var en massiv amerikansk militäroperation. Den 11 juli meddelade USA:s Central Command (CENTCOM) att man slutfört den tredje vågen av flyganfall den veckan mot Iran och träffat cirka 140 iranska militära mål . Målen omfattade robotbaser, drönarpositioner, sjöstridskrafter och radar-/övervakningsinstallationer . USA uppgav att anfallen var ett svar på en iransk attack mot ett kommersiellt containerfartyg i Hormuzsundet, som satte fartyget i brand och lämnade en besättningsmedlem saknad .

2. Stängningen av Hormuzsundet

Hormuzsundet har varit en central orosfaktor sedan kriget började:

• 28 februari 2026: IRGC (Irans revolutionsgarde) började sända VHF-varningar om att "inget fartyg har tillstånd att passera genom Hormuzsundet" .
• 2 mars 2026: En hög IRGC-tjänsteman förklarade sundet stängt och varnade för att Iran skulle attackera alla fartyg som försökte passera .
• 4 mars 2026: Trafiken genom sundet hade nästan helt avstannat, vilket störde cirka 20 % av världens flöde av råolja och naturgas .
• 10–11 juni 2026: Iran tillkännagav formellt en fullständig stängning, som nu även omfattade alla oljetankers och kommersiella fartyg .
• 20 juni 2026: Iran upprepade stängningen, medan USA bestred den och hävdade att farleden fortfarande var tillgänglig .

Stängningen av sundet har varit en central del av Irans påtryckningsstrategi under hela 2026 .

3. Islamabadavtalet (Qatar-Pakistan-medlad vapenvila)

Den diplomatiska ram som var tänkt att avsluta kriget var Islamabad Memorandum of Understanding (MoU) , som huvudsakligen medlades av Pakistan med Qatar som medmedlare . Viktiga punkter:

• Undertecknat: Juni 2026, med syfte att avsluta USA-Israel-kriget mot Iran .
• Uppföljande samtal (22 juni 2026): Det första högnivåmötet enligt MOu ägde rum i Bürgenstock, Schweiz, med Qatar och Pakistan som värdar och delegater från både USA och Iran .
• Resultat: Iran gick med på att släppa tillbaka FN:s kärnkraftsinspektörer; USA gick med på att lätta på sanktionerna mot Irans oljeexport och återöppna Hormuzsundet .
• 1 juli 2026: Iran gick med på att öppna en "kommunikationskanal" med Washington för att rapportera brott mot MoU .

Trots denna diplomatiska ram visade sig vapenvilan vara bräcklig. USA:s anfall den 11 juli och Irans vedergällning mot de sex Gulfstaterna utgör en allvarlig sammanbrott av Islamabadprocessen, utlöst av den iranska attacken mot ett kommersiellt fartyg i Hormuzsundet .

---

Sammanfattning av eskaleringen

Händelse	Datum	Beskrivning
Kriget inleds	28 feb 2026	USA-Israel inleder flygkrig; Iran stänger Hormuzsundet
Islamabad MoU undertecknas	13–15 juni 2026	Pakistan-Qatar-medlad vapenvileram
Schweiz-samtalen	22 juni 2026	Högnivåsamtal om genomförande enligt MoU
Iransk attack mot fartyg	~10–11 juli 2026	Iran anfaller containerfartyg i Hormuzsundet; 1 besättningsmedlem saknas
USA anfaller ~140 mål	11 juli 2026	Tredje vågen av USA:s flyganfall mot iranska militära mål
Iran slår tillbaka mot 6 Gulfstater	11–12 juli 2026	Robot- och drönarattacker mot Jordanien, Bahrain, Qatar, Oman, UAE, Kuwait