USA-Iran-konflikten trappas upp: Israel hotar med tredje attacken, vapenvilan har kollapsat – 170 iranska mål bombade på 48 timmar

Den militära konflikten mellan USA och Iran har intensifierats kraftigt under de första tio dagarna av juli 2026. Israel hotar med en tredje självständig attack, USA har bombat 170 iranska mål under två nätter, Iran har svarat med attacker mot amerikanska baser i Persiska viken, och den bräckliga vapenvilan från april har helt kollapsat. Här är en faktagranskad sammanställning av de senaste händelserna, baserad på rapportering från NPR, Reuters, New York Post, CNN, Wall Street Journal och flera andra trovärdiga källor.

Israel deklarerar beredskap för en tredje attack mot Iran

Israels ledare har upprepade gånger signalerat att de är redo att attackera Iran igen, och denna gång på egen hand. Den 9 juli sade Israels försvarsminister Israel Katz att landet är redo att återuppta sin militära kampanj mot Iran med "ännu större kraft" än de två tidigare omgångarna . Premiärminister Benjamin Netanyahu sade till Israels Channel 14 den 4 juli att ID försvarsmakten är fullt förberedd för en tredje attack och väntar bara på regeringens godkännande . Samtidigt uppgav källor i Jerusalem för New York Post den 9 juli att Israel är villigt att delta i framtida amerikanska attacker om Washington ber om hjälp, även om Israel hittills inte direkt har deltagit i de pågående amerikanska operationerna .

Intensifierade amerikanska flyganfall: 170 iranska mål på 48 timmar

USA har genomfört flera vågor av tunga flyganfall som svar på Irans attacker mot handelsfartyg i Hormuzsundet. Den 7 juli slog USA:s centralkommando (CENTCOM) till mot över 80 platser inne i Iran efter att Teheran träffat minst tre handelsfartyg i sundet . USA återkallade också Irans licens för oljeförsäljning . Natten därpå, 8–9 juli, träffade en andra våg av amerikanska anfall cirka 90 militära mål, inklusive platser i Bushehr, Chabahar och Iranshahrs flygplats . Under två nätter bombade USA totalt 170 iranska platser, enligt CENTCOM . USA har tydligt uttalat att målet är att "ytterligare minska Irans förmåga att attackera handelsfartyg" och att hålla Hormuzsundet öppet för internationell sjöfart .

Irans vedergällningsattacker mot amerikanska baser i Bahrain och Kuwait

Iran har svarat med robot- och drönarattacker mot amerikanska militära tillgångar i båda Gulfstaterna. Den 27–28 juni hävdade Irans revolutionsgarde (IRGC) att man träffat åtta amerikanska militäranläggningar, inklusive Ali Al Salem-flygbasen i Kuwait och den amerikanska femte flottans bas vid Port Salman i Bahrain . Den 7–8 juli inledde Iran en andra omgång attacker mot Bahrain och Kuwait efter den nya vågen av amerikanska flyganfall . Flyglarm ljöd i Bahrain, och Kuwait rapporterade att man avvärjde drönarattacker . IRGC sade sig ha riktat in sig på fyra amerikanska baser – Camp Arifjan och Ali Al Salem i Kuwait samt anläggningar i Juffair och på Sheikh Isa Air Base i Bahrain .

Israelsk underrättelsetjänst: Ny påstådd iransk mordplan mot Trump

Flera medier rapporterade den 9–10 juli att Israel delat ny underrättelseinformation med USA om en specifik iransk plan att mörda president Donald Trump. Wall Street Journal, CNN och andra medier uppgav att israelisk underrättelsetjänst indikerade att Iran utarbetat en ny plan för att döda Trump . CNN rapporterade att Washington övervakat "en stadig ström" av underrättelser om möjliga planer på att mörda Trump, men att varningen från Israel var ny och gällde en specifik plan . Två amerikanska tjänstemän sade dock till Israels Channel 12 att informationen rörde allmänna diskussioner mellan iranska tjänstemän om att potentiellt mörda presidenten, snarare än en specifik plan, vilket skapar viss osäkerhet kring påståendet . Detta är inte första gången sådana anklagelser framförs: i mars 2026 hävdade USA:s försvarsminister Pete Hegseth att USA hade dödat den iranska ledaren för en tidigare mordplan mot Trump .

Vapenvilan kollapsar efter mindre än tre veckor

Den bräckliga vapenvilan, som hade stoppat striderna i mindre än tre veckor efter att den nåddes i april, har i praktiken kollapsat. President Trump förklarade vapenvilan vara "över" efter Irans attacker den 7 juli mot handelsfartyg i Hormuzsundet . De förnyade amerikanska och iranska attackerna har gjort det interimistiska avtalet verkningslöst, och båda sidor har återupptagit storskaliga stridsaktiviteter .

Störningar i Hormuzsundet och regional instabilitet

Konflikten fortsätter att kretsa kring Hormuzsundet, världens mest kritiska oljepunkt. USA:s centralkommando (CENTCOM) uttalade uttryckligen att Iran "inte kontrollerar" sundet och att USA skulle hålla det öppet . Flera rapporter noterar att 6 000 sjömän blev strandsatta i Persiska viken när sjöfarten genom sundet stördes . USA återkallade Irans licens för oljeförsäljning, vilket direkt riktade sig mot Teherans råoljeexport . Den eskalerande konfrontationen har utlöst farhågor om ett bredare regionalt krig, där USA Today beskriver hur "världen tittar på" efter två raka nätter av utväxlingar mellan USA och Iran . Gulf News och Reuters rapporterade att de globala oljepriserna steg till följd av störningarna och de ökade säkerhetsriskerna .