FN svartlistar Israel efter anklagelser om sexuellt våld i konflikten

Rapporten dokumenterar 31 fall av sexuellt våld som tillskrivs israeliska styrkor mot palestinier, däribland sexuella övergrepp mot frihetsberövade. Tretton av fallen ska ha inträffat under 2025, medan de övriga 18 dokumenterades under 2023 och 2024. De identifierade offren omfattade 14 män, sju kvinnor, nio pojkar och en flicka från Gaza och Västbanken .

De israeliska institutioner som nämns är bland andra Israel Defense Forces, Israels kriminalvårdsmyndighet – inklusive Nachshon-enheten och Keter-specialstyrkorna – säkerhetstjänsten Shin Bet samt polisens antiterrorenhet . Rapporten beskriver även uppgifter om upprepade gruppvåldtäkter och om sexuellt våld som en form av tortyr .

En kraftig global ökning

FN-rapporten placerar utvecklingen i ett större internationellt sammanhang. Under 2025 mer än fördubblades antalet verifierade fall av konfliktrelaterat sexuellt våld jämfört med året innan, till nästan 10 000 fall globalt. Pramila Patten, FN:s särskilda representant för sexuellt våld i konflikter, beskrev fallen som präglade av ”extrem brutalitet” och konstaterade att kvinnor och flickor var de klart vanligaste offren .

Totalt innehåller rapportens bilaga 77 parter, både stater och icke-statliga aktörer .

Mansour: ”Säkerhetsrådet kan inte förbli tyst”

Under säkerhetsrådets möte om konfliktrelaterat sexuellt våld den 9 juli krävde Palestinas permanenta observatör vid FN, Riyad Mansour, att rådet ska hålla Israel ansvarigt för övergrepp mot palestinier. Han krävde också obegränsad tillgång för internationella utredare till de ockuperade palestinska områdena .

”Säkerhetsrådet kan inte förbli tyst. Det måste agera”, sade Mansour. Han framträdde tillsammans med ambassadörer från arabgruppen och Organisationen för islamiskt samarbete, OIC . Mansour betonade att de ansvariga för sexuellt våld måste ställas inför rätta och att straffrihet inte längre kan accepteras .

Israels svar: anklagelser om partiskhet

Israel reagerade kraftigt på listningen. Landets FN-ambassadör Danny Danon anklagade organisationen för att orättvist peka ut Israel och hävdade att generalsekreterare António Guterres utsattes för starkt politiskt tryck att inkludera Israel, efter att Hamas redan hade placerats på samma lista .

Danon meddelade att Israel bryter kontakten med Guterres. Han krävde också att FN offentliggör interna mejl och annan kommunikation om beslutet samt att Pramila Patten avgår . Israels utrikesdepartement beskrev listningen som ett ”uppenbart partiskt och politiserat beslut” .

Kritik mot verifieringen

Debatten skärptes ytterligare efter uttalanden som tillskrivits Patten. Hon uppgav att hon inte själv hade granskat bevismaterialet och sade: ”Jag gjorde klart för Israel att jag inte skulle besöka någon förvarsenhet, även om jag erbjöds det. Det är inte mitt kontors ansvar att göra någon verifiering” .

Uttalandet väckte stark kritik från israeliska företrädare och vissa kommentatorer . Samtidigt är FN-listningen inte i sig en domstolsprövning, vilket har betydelse för hur uppgifterna ska tolkas.

OIC och EU kräver konkreta konsekvenser

Saudiarabien, genom Organisationen för islamiskt samarbete, välkomnade att Israel inkluderats i FN:s rapport och krävde att listningen ”följs av åtgärder” mot Israel . OIC beskrev beslutet som en juridisk och humanitär seger för palestinska offer och uppmanade omvärlden att hålla Israel ansvarigt .

Även Europeiska unionen efterlyste fullt ansvarsutkrävande och obehindrad tillgång för internationella utredare till de ockuperade palestinska områdena. EU framhöll att FN:s slutsatser måste leda till konkreta konsekvenser och att alla parter, inklusive Israel, måste följa internationell humanitär rätt . Enligt EU får listningen inte stanna vid en symbolisk markering utan måste omsättas i meningsfulla åtgärder .

Vad innebär listan juridiskt?

FN:s lista har stor politisk betydelse, men den är inte en domstolsdom. Den internationella rättsexperten Harout Ekmanian har varnat för att listningen inte ska tolkas som ett rättsligt avgörande .

Samtidigt kan den få praktiska följder. Enligt säkerhetsrådets resolution 2242 från 2015 får statliga aktörer som återkommande finns med i bilagorna till generalsekreterarens rapporter inte delta i FN:s fredsbevarande insatser .

Nästa steg är fortfarande oklart

Listningen har fördjupat den redan ansträngda relationen mellan Israel och FN. Efter debatten den 9 juli hade säkerhetsrådet ännu inte fattat något formellt beslut. Medlemmarna uppges i stället ha diskuterat möjliga nästa steg i informella konsultationer .

OIC och EU har signalerat att de tänker fortsätta driva frågan om ansvarsutkrävande. Men vägen framåt är osäker, inte minst på grund av de politiska motsättningarna i säkerhetsrådet.

För närvarande är FN:s listning den mest formella internationella dokumentationen av konfliktrelaterat sexuellt våld som tillskrivits israeliska styrkor. Den lär därför bli en central del av de fortsatta diplomatiska striderna om ansvar för övergrepp i konflikten mellan Israel och Palestina.