Kinas kärnvapenvarning till Ryssland och Trumps Patriotbesked dominerade Natotoppmötet

Uppgiften bygger vidare på tidigare rapporter. I januari 2025 sade USA:s dåvarande utrikesminister Antony Blinken i en intervju med Financial Times att det fanns skäl att tro att Kina hade kontaktat Ryssland om kärnvapen och sagt: ”Gå inte dit” . I december 2025 uppgav Robert Wilkie, tidigare biträdande försvarsminister, till Newsmax att kinesiska företrädare hade sagt till Vladimir Putin att han inte fick komma i närheten av kärnvapenknappen .

Zelenskyj och Trump diskuterade Beijings roll

Zelenskyj bekräftade också att han och USA:s president Donald Trump diskuterade Kinas roll och möjliga inblandning i kriget under toppmötet . Enligt Zelenskyj handlade samtalet om Kinas roll i kriget, landets eventuella deltagande och dess möjligheter att påverka förhandlingarna .

Han sade att Kina även diskuterades med europeiska ledare, men ville inte berätta vad Trump specifikt hade sagt om Beijing .

Samtalet ägde rum samtidigt som USA aktivt försöker få Kina att bidra till diplomatiska lösningar. I juni 2026 uppmanade Trump personligen Kinas president Xi Jinping att hjälpa till att få Vladimir Putin tillbaka till förhandlingsbordet . Kina hade redan i februari 2025 offentligt uttryckt stöd för Trumps fredsinitiativ vid G20-mötet .

Patriotbeskedet: Ukraina får tillverka systemen själva

Det mest konkreta försvarsbeskedet var att Trump sade till Zelenskyj att USA ska ge Ukraina licens att tillverka Patriot-luftvärn på ukrainsk mark .

Under ett möte med Zelenskyj sade Trump: ”En av sakerna vi ska tala om är att vi kommer att ge er licens att tillverka Patriot-system. Det är ganska häftigt, eller hur?”

Ukraina har länge efterfrågat tekniken för att kunna producera Patriot-robotar inom landet. Beskedet kan därför minska beroendet av leveranser från utländska lager, men det innebär inte att produktionen kan starta omedelbart. Det återstår betydande tekniska och industriella hinder . Före Ukraina hade USA bara gett motsvarande tillstånd till Tyskland och Japan .

Hur stort blev Natoländernas ekonomiska stöd?

Uppgifterna om det nya ekonomiska stödet skiljer sig åt. Flera medier, däribland India Today, rapporterade att Natoländerna lovade omkring 80 miljarder dollar i nytt stöd till Ukraina . En annan rapport, från den syriska statliga nyhetsbyrån SANA med hänvisning till Reuters och Anadolu Agency, angav i stället 140 miljarder dollar i totalt stöd .

Beloppet på 80 miljarder dollar är den siffra som återgetts mest i engelskspråkiga huvudmedier. En tidigare uppgift från juni 2026 talade dessutom om ett väntat åtagande på 140 miljarder euro över två år . Skillnaderna tyder på att rapporterna kan avse olika tidsperioder eller definitioner av vad som räknas som nytt respektive totalt stöd.

Nya försvarsavtal och industriellt samarbete

Toppmötet presenterade också flera större försvarsavtal. Natos generalsekreterare Mark Rutte beskrev mötet som ett ”samordnat industriellt leveranstillfälle” för alliansen .

Bland de annonserade affärerna fanns drönarköp från amerikanska Northrop Grumman och flygplan från svenska Saab. USA förde dessutom samtal med Tyskland och andra länder om gemensam produktion .

Det innebär att Ankara-mötet inte bara handlade om politiska löften. En central fråga blev också hur stödet till Ukraina ska omsättas i faktisk produktion, upphandling och leverans.