”Send them back” i EU-parlamentet – och varför lagen väcker stark kritik

Vad sade Metsola – och vad vet vi om sanktioner?

Uppgifterna om Europaparlamentets talman Roberta Metsola och en eventuell sanktionsvarning behöver nyanseras. De granskade nyhetsrapporterna innehåller inget direkt, offentligt uttalande där Metsola själv varnar för bestämda disciplinära åtgärder mot de ledamöter som deltog i ropen.

Det uttalande som ofta återges efter omröstningen kom i stället från den nederländske Renew Europe-ledamoten Malik Azmani, som hade ansvar för ärendet på parlamentets vägnar. Han sade att ropen var ”inte min typ av politik” och att det inte var så han själv agerar som politiker .

Metsolas kansli hamnade därefter under press. En delegation från människorättsorganisationer träffade hennes kansli och krävde sanktioner, medan partigruppen Renew Europe bad henne överväga disciplinära åtgärder mot de ledamöter som deltagit i ropen .

Rapporter uppger också att finländaren Sebastian Tynkkänen och dansken Kristoffer Storm utreddes efter anklagelser om rasistiska uttalanden och trakasserier på nätet. Ett formellt klagomål ska ha skickats till Metsola . Det exakta läget för eventuella disciplinära processer är dock oklart utifrån de tillgängliga källorna.

Amnesty: både retoriken och lagen är problematiska

Amnesty International och andra människorättsorganisationer fördömde uttrycket ”send them back” som avhumaniserande och diskriminerande retorik. Kritikerna menar att sådana slagord riskerar att normalisera främlingsfientlighet i en av EU:s centrala demokratiska institutioner .

Amnesty har samtidigt riktat hård kritik mot själva återvändandeförordningen och beskrivit den som ”bestraffande” och som ett hot mot grundläggande rättigheter . Organisationen varnar särskilt för att reglerna kan:

• förlänga den maximala tiden i förvar till 24 månader, med möjlighet till ytterligare sex månader ,
• göra det möjligt att inrätta så kallade återvändandecenter i länder utanför EU, där människor kan hållas frihetsberövade på obestämd tid ,
• ge myndigheter möjlighet att söka igenom bostäder och beslagta egendom när personer inte samarbetar med ett avvisningsbeslut , och
• innebära att familjer med barn kan frihetsberövas, eftersom det uttryckliga undantaget gäller ensamkommande minderåriga – inte nödvändigtvis barnfamiljer .

Amnesty och andra organisationer har dessutom varnat för att reglerna kan försvaga principen om non-refoulement. Den innebär att människor inte får skickas tillbaka till länder där de riskerar förföljelse eller allvarliga övergrepp .

International Rescue Committee har kallat återvändandecentren för ”juridiska svarta hål”, där det kan vara svårt att garantera rättighetsskydd och oberoende kontroll . En koalition med 70 människorättsorganisationer har i sin tur varnat för en utveckling mot en form av ”ICE-liknande” migrationskontroll . ICE är den amerikanska myndighet som bland annat ansvarar för migrationsverkställighet och frihetsberövanden.

En tydlig politisk förskjutning

Omröstningen blev möjlig efter att den konservativa och borgerliga partigruppen Europeiska folkpartiet (EPP) sökte stöd hos högergrupper och högerextrema grupper, däribland ECR och Patriots for Europe . Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallade resultatet en ”stor framgång” .

Den tyske EU-parlamentarikern Michael Bloss beskrev däremot stämningen i kammaren som en ”lynchmobbsatmosfär” och kallade den skamlig . Reaktionerna visar hur återvändandepolitiken blivit en av Europas mest polariserade frågor – och hur språkbruket i parlamentet har blivit en del av själva konflikten.

Parlamentets omröstning innebär ännu inte att reglerna kan börja tillämpas fullt ut. Förordningen måste fortfarande godkännas formellt av EU:s 27 medlemsregeringar innan den kan genomföras . Under tiden kräver Amnesty International, Läkare utan gränser, Oxfam, ILGA-Europe och andra organisationer att Metsola tar tydligare avstånd från diskriminerande retorik och ser till att grundläggande rättigheter skyddas när reglerna genomförs .