Produktionen låg nära det tidigare rekordet på omkring 3,85 miljoner fat per dag, som noterades i april 2020 .

Även exporterna nådde rekordnivåer. Preliminära uppgifter från Kpler och Vortexas fartygsspårning visar att UAE:s export av råolja och kondensat uppgick till 3,7 miljoner fat per dag i juni – högre än den tidigare toppen från april 2020 .

Det är ett tidigt tecken på att beslutet faktiskt gav Abu Dhabi större frihet att utnyttja sin produktionskapacitet. Samtidigt är exportdata fortfarande preliminära och kan komma att revideras.

Adnoc skyndar på investeringarna

Det statliga oljebolaget Adnoc har efter utträdet accelererat planerna på nya tillväxt- och produktionsprojekt. Bolaget planerar att tilldela kontrakt värda upp till 55 miljarder dollar, motsvarande omkring 200 miljarder dirham, under de kommande två åren .

Adnocs mål är att nå en oljeproduktionskapacitet på 5 miljoner fat per dag. Bolagets uppströmschef Musabbeh al-Kaabi beskrev utträdet ur Opec som ett ”suveränt beslut” grundat i Förenade arabemiratens långsiktiga strategiska och ekonomiska intressen .

Internationella energiorganet IEA bedömer samtidigt att landets oljeproduktion kan överstiga 5 miljoner fat per dag nästa år, när UAE försöker öka utvinningen efter utträdet .

Adnoc väntas dessutom driva vidare så kallade okonventionella olje- och gasprojekt, inklusive projekt med drag som påminner om skifferutvinning. Sådana satsningar hade tidigare begränsats av Opec-kvoterna .

Kvoterna skapade en långvarig konflikt

Bakgrunden är en flera år lång irritation över hur UAE:s produktionsbaslinje fastställdes inom Opec+. Landet hade investerat kraftigt i att bygga ut kapaciteten, men tvingades samtidigt hålla uppskattningsvis omkring 1 miljon fat per dag i reserv på grund av kvotsystemet .

Förenade arabemiraten var, vid sidan av Saudiarabien, den enda Opec-medlemmen med en större ledig kapacitet som snabbt kunde användas för att öka utbudet och dämpa oljepriserna. Kvoterna begränsade dock produktionen till ungefär 3–3,5 miljoner fat per dag .

UAE meddelade sitt beslut den 28 april utan att först konsultera Saudiarabien eller andra medlemsländer. Därmed avslutades 59 års medlemskap i Opec – ett beslut som enligt en beskrivning fattades efter ”ett telefonsamtal” .

För Abu Dhabi hade landet i praktiken vuxit ur Opecs ramverk. Den nationella strategin ansågs gynnas mer av att själv kunna styra produktion och investeringar än av att följa en gemensam kvot .

Opec+ svarade med en begränsad kvothöjning

Den 3 maj, tre dagar efter utträdet, enades sju Opec+-länder – Saudiarabien, Ryssland, Irak, Kuwait, Kazakstan, Algeriet och Oman – om att höja den samlade produktionskvoten för juni med 188 000 fat per dag .

Höjningen var liten och framför allt symbolisk. Mötet var det första utan UAE och skulle visa att samarbetet fortfarande fungerade trots den plötsliga förändringen .

UAE:s utträde tog samtidigt bort omkring 3,5 miljoner fat per dag från alliansens kvotbas. Det försvagar Opecs möjlighet att styra det globala oljeutbudet och påverka priserna . Bedömningen från delegater och experter var dock att de kvarvarande medlemmarna sannolikt skulle fortsätta hålla ihop – åtminstone på kort sikt .

Mer olja på marknaden kan pressa priserna

När UAE inte längre omfattas av Opec+-kvoterna kan landet producera nära sin faktiska kapacitet. Den ökade utvinningen och rekordexporten skärper konkurrensen mellan Gulfstaternas oljeproducenter och ökar det globala utbudet .

Det skapar i sin tur ett nedåttryck på oljepriserna. Effekten kan bli större om andra producenter också börjar prioritera högre nationell produktion framför gemensam kvotdisciplin .

Det betyder inte att marknaden automatiskt kollapsar eller att priserna enbart avgörs av Opec+. Efterfrågan, konflikter, transportflöden och andra producentländers beslut påverkar också prisbilden. Men UAE:s agerande gör det svårare för kartellen att snabbt begränsa utbudet.

Irak hotar med att följa efter

Den tydligaste signalen om en möjlig dominoeffekt kom från Irak. Landet, som är Opecs näst största producent enligt de citerade uppgifterna, signalerade i slutet av juni att det kan lämna organisationen om Bagdad inte får en högre produktionskvot .

Ett irakiskt utträde skulle ta bort världens sjätte största råoljeproducent från kartellens kvotdisciplin. Saudiarabien skulle då bli alltmer isolerat i rollen som organisationens främsta upprätthållare av produktionsreglerna .

Även Kuwait, Kazakstan och andra länder med möjlighet att öka produktionen möter liknande incitament. Bedömare har därför beskrivit Opec+ som en organisation som kan vara på väg från en disciplinerad kartell till ett betydligt lösare samarbete .

UAE:s uttåg är det fjärde avhoppet från Opec+ under senare år, efter Angola, Ecuador och Qatar. Men inget av dessa länder var lika stort som UAE när det lämnade samarbetet .

Vad händer nu?

Det finns ännu inget bekräftat omedelbart massavhopp. Delegater bedömer att Opec+ sannolikt håller ihop tills vidare . Iraks utträdeshot är däremot det mest konkreta tecknet hittills på att UAE:s beslut kan leda till en bredare uppluckring – särskilt om medlemmarna inte får större utrymme att producera .

Den kortsiktiga bilden är därför tydlig: UAE har fått större handlingsfrihet och har snabbt ökat produktionen, medan Adnoc förbereder en omfattande expansion. Den långsiktiga frågan är om Opec+ fortfarande kan få medlemmar med växande kapacitet att acceptera begränsningar som de anser hämmar sina nationella intressen.

Produktionen låg nära det tidigare rekordet på omkring 3,85 miljoner fat per dag, som noterades i april 2020 .

Även exporterna nådde rekordnivåer. Preliminära uppgifter från Kpler och Vortexas fartygsspårning visar att UAE:s export av råolja och kondensat uppgick till 3,7 miljoner fat per dag i juni – högre än den tidigare toppen från april 2020 .

Det är ett tidigt tecken på att beslutet faktiskt gav Abu Dhabi större frihet att utnyttja sin produktionskapacitet. Samtidigt är exportdata fortfarande preliminära och kan komma att revideras.

Adnoc skyndar på investeringarna

Det statliga oljebolaget Adnoc har efter utträdet accelererat planerna på nya tillväxt- och produktionsprojekt. Bolaget planerar att tilldela kontrakt värda upp till 55 miljarder dollar, motsvarande omkring 200 miljarder dirham, under de kommande två åren .

Adnocs mål är att nå en oljeproduktionskapacitet på 5 miljoner fat per dag. Bolagets uppströmschef Musabbeh al-Kaabi beskrev utträdet ur Opec som ett ”suveränt beslut” grundat i Förenade arabemiratens långsiktiga strategiska och ekonomiska intressen .

Internationella energiorganet IEA bedömer samtidigt att landets oljeproduktion kan överstiga 5 miljoner fat per dag nästa år, när UAE försöker öka utvinningen efter utträdet .

Adnoc väntas dessutom driva vidare så kallade okonventionella olje- och gasprojekt, inklusive projekt med drag som påminner om skifferutvinning. Sådana satsningar hade tidigare begränsats av Opec-kvoterna .

Kvoterna skapade en långvarig konflikt

Bakgrunden är en flera år lång irritation över hur UAE:s produktionsbaslinje fastställdes inom Opec+. Landet hade investerat kraftigt i att bygga ut kapaciteten, men tvingades samtidigt hålla uppskattningsvis omkring 1 miljon fat per dag i reserv på grund av kvotsystemet .

Förenade arabemiraten var, vid sidan av Saudiarabien, den enda Opec-medlemmen med en större ledig kapacitet som snabbt kunde användas för att öka utbudet och dämpa oljepriserna. Kvoterna begränsade dock produktionen till ungefär 3–3,5 miljoner fat per dag .

UAE meddelade sitt beslut den 28 april utan att först konsultera Saudiarabien eller andra medlemsländer. Därmed avslutades 59 års medlemskap i Opec – ett beslut som enligt en beskrivning fattades efter ”ett telefonsamtal” .

För Abu Dhabi hade landet i praktiken vuxit ur Opecs ramverk. Den nationella strategin ansågs gynnas mer av att själv kunna styra produktion och investeringar än av att följa en gemensam kvot .

Opec+ svarade med en begränsad kvothöjning

Den 3 maj, tre dagar efter utträdet, enades sju Opec+-länder – Saudiarabien, Ryssland, Irak, Kuwait, Kazakstan, Algeriet och Oman – om att höja den samlade produktionskvoten för juni med 188 000 fat per dag .

Höjningen var liten och framför allt symbolisk. Mötet var det första utan UAE och skulle visa att samarbetet fortfarande fungerade trots den plötsliga förändringen .

UAE:s utträde tog samtidigt bort omkring 3,5 miljoner fat per dag från alliansens kvotbas. Det försvagar Opecs möjlighet att styra det globala oljeutbudet och påverka priserna . Bedömningen från delegater och experter var dock att de kvarvarande medlemmarna sannolikt skulle fortsätta hålla ihop – åtminstone på kort sikt .

Mer olja på marknaden kan pressa priserna

När UAE inte längre omfattas av Opec+-kvoterna kan landet producera nära sin faktiska kapacitet. Den ökade utvinningen och rekordexporten skärper konkurrensen mellan Gulfstaternas oljeproducenter och ökar det globala utbudet .

Det skapar i sin tur ett nedåttryck på oljepriserna. Effekten kan bli större om andra producenter också börjar prioritera högre nationell produktion framför gemensam kvotdisciplin .

Det betyder inte att marknaden automatiskt kollapsar eller att priserna enbart avgörs av Opec+. Efterfrågan, konflikter, transportflöden och andra producentländers beslut påverkar också prisbilden. Men UAE:s agerande gör det svårare för kartellen att snabbt begränsa utbudet.

Irak hotar med att följa efter

Den tydligaste signalen om en möjlig dominoeffekt kom från Irak. Landet, som är Opecs näst största producent enligt de citerade uppgifterna, signalerade i slutet av juni att det kan lämna organisationen om Bagdad inte får en högre produktionskvot .

Ett irakiskt utträde skulle ta bort världens sjätte största råoljeproducent från kartellens kvotdisciplin. Saudiarabien skulle då bli alltmer isolerat i rollen som organisationens främsta upprätthållare av produktionsreglerna .

Även Kuwait, Kazakstan och andra länder med möjlighet att öka produktionen möter liknande incitament. Bedömare har därför beskrivit Opec+ som en organisation som kan vara på väg från en disciplinerad kartell till ett betydligt lösare samarbete .

UAE:s uttåg är det fjärde avhoppet från Opec+ under senare år, efter Angola, Ecuador och Qatar. Men inget av dessa länder var lika stort som UAE när det lämnade samarbetet .

Vad händer nu?

Det finns ännu inget bekräftat omedelbart massavhopp. Delegater bedömer att Opec+ sannolikt håller ihop tills vidare . Iraks utträdeshot är däremot det mest konkreta tecknet hittills på att UAE:s beslut kan leda till en bredare uppluckring – särskilt om medlemmarna inte får större utrymme att producera .

Den kortsiktiga bilden är därför tydlig: UAE har fått större handlingsfrihet och har snabbt ökat produktionen, medan Adnoc förbereder en omfattande expansion. Den långsiktiga frågan är om Opec+ fortfarande kan få medlemmar med växande kapacitet att acceptera begränsningar som de anser hämmar sina nationella intressen.