Trump och Vance vill frysa kriget – europeiska Nato-allierade kräver offensiv i Ukraina

Europeiska Nato-allierade stöder offensiva anfall mot Ryssland

Europeiska ledare har vid toppmötet i Ankara uttryckt stöd för Ukrainas senaste kampanj med långräckviddiga drönar- och robotangrepp djupt inne i Ryssland – en strategi som träffat oljeraffinaderier, militära anläggningar och infrastruktur i och kring Moskva. Natoallierade ser Ukrainas förmåga att slå mot ryskt territorium som en legitim militär nödvändighet för att försvaga Rysslands krigsförmåga.

Natosekreterare Mark Rutte har slagit fast tre prioriteringar för mötet: att fortsätta höja allierades försvarsinvesteringar, stärka transatlantisk bördefördelning och sända en signal om fortsatt stöd till Ukraina – ett direkt svar på Trumps krav på minskat amerikanskt engagemang.

Bredare spänningar mellan Trump och Nato vid toppmötet i Ankara

Ukrainastrategin är bara en dimension av en djupare transatlantisk klyfta. President Trump deltar i toppmötet med kravet att allierade ska höja försvarsutgifterna till 5 procent av BNP, och han har ifrågasatt Natos försvarsgaranti efter att allierade vägrat stödja hans militära operationer mot Iran. Trump har kallat relationen USA–Nato för ”löjlig” och ”ensidig”, och hans administration överväger enligt uppgifter straffåtgärder mot europeiska allierade som inte uppfyller utgiftskraven.

Klyftan har blivit så djup att Nato överväger att avskaffa traditionen med årliga toppmöten för att undvika upprepade konfrontationer med Trump. Carnegie Endowment beskriver en ”strukturell omställning” där europeiska allierade planerar för en Europa-ledd allians med mindre beroende av Washington.

Bakgrund: Eskalerande ryska anfall mot Kiev

Ryssland inledde en massiv våg med 570 robotar och drönare mot Ukraina natten till den 1–2 juli, vilket dödade minst 27 människor och skadade 91, med Kiev som främsta mål. Den 5–6 juli drabbades Kievs historiska stadsdel Podil av en andra stor attack som dödade minst 22 personer och blottade växande luckor i Ukrainas luftförsvar. Ryssland har uttryckligen meddelat att man kommer att ”fortsätta öka trycket” på Ukraina och motiverar anfallen som vedergällning för Ukrainas angrepp inne på ryskt territorium.

Attackerna kommer omedelbart före Ankaramötet, vilket sätter Ukrainas brist på luftvärn och behovet av mer västligt stöd högt på dagordningen – samtidigt som Trumpadministrationen driver budskapet om återhållsamhet.

Den fundamentala skiljelinjen

Klyftan kan sammanfattas i fyra dimensioner:

• Militär strategi: Trump–Vance vill ha en defensiv hållning, hålla ställningarna och förhandla. Europeiska Nato-allierade vill ha offensiva djupangrepp mot Ryssland.
• Militärt stöd: USA under Trump motsätter sig ytterligare finansiering; Vance har förklarat att ”vi är färdiga med Ukraina-krigsaffären”. Européerna vill fortsätta och öka stödet, inklusive långräckviddiga vapen.
• Natomedlemskap för Ukraina: Vance och Trump är emot och föreslår i stället en ”demilitariserad zon”. Européerna håller dörren öppen för ett långsiktigt medlemskap.
• Bördefördelning: USA insisterar på att Europa måste stå för ”lejonparten” av säkerhetsgarantierna och bidrar inte med trupper. Européerna ökar sina utgifter men ligger fortfarande långt från Trumps krav på 5 procent.

Kärnfrågan är om kriget ska frysas genom förhandlingar (Trump–Vances linje) eller utkämpas till en position av ukrainsk styrka som inkluderar angrepp över gränsen (europeisk Nato-linje) – alltmedan ryska robotangrepp mot ukrainska städer fortsätter att intensifieras.