Toppmötet i Ankara blev startskottet för en militärindustriell revolution – satsar 40 miljarder på drönare

Natos toppmöte i Ankara den 7–8 juli 2026 präglades av en tydlig skiftning från planering till konkret handling. Generalsekreterare Mark Rutte beskrev mötet som starten på en ”militärindustriell revolution”, där alliansen presenterade kontrakt värda tiotals miljarder dollar för massproduktion av vapen och långdistanssystem . Nedan följer en genomgång av de viktigaste besluten och deras bakgrund.

”Drone Edge” – 40 miljarder dollar till drönarförsvar

Natos generalsekreterare Mark Rutte lanserade initiativet ”NATO Drone Edge”, där medlemsländerna förbundit sig att investera över 40 miljarder dollar i teknik och förmågor för att bekämpa drönare under fem år . Initiativet innefattar:

• En femfaldig ökning av antalet utbildade drönaroperatörer till slutet av 2027 .
• Deltagande länder: Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Spanien och flera andra .
• Initiativet bygger vidare på tidigare arbete mellan Nato och EU för att skapa en ”drönarvägg” för att skydda europeiska gränser, som annonserades i oktober 2025 .

Rutte betonade behovet av kostnadseffektiva lösningar och sade: ”Vi måste hitta avlyssningstekniker som kostar lika mycket som drönarna” .

Saab GlobalEye utvalt att ersätta AWACS-flottan

Nato tillkännagav formellt en gemensam upphandling av upp till tio svensktillverkade Saab GlobalEye – ett luftburet tidig varnings- och kontrollflygplan (AEW&C) för att ersätta den åldrande flottan av Boeing E-3 Sentry (AWACS) . Viktiga detaljer:

• Beslutet förebådades av Reuters den 2 juli, som rapporterade att Nato valt det svenska planet framför Boeings konkurrerande E-7 Wedgetail .
• Vid toppmötet bekräftade Rutte: ”Idag tillkännager vi den gemensamma upphandlingen av upp till tio Saab GlobalEye-flygplan” .
• Kontraktet tilldelades först av Natos stöd- och upphandlingsorgan (NSPA) till Saab och Kanadas Bombardier i april 2026, vilket markerar en historisk förändring bort från uteslutande USA-byggda övervakningsplattformar . Sveriges statsminister Ulf Kristersson sade att det första planet kan vara operativt redan 2027 .

Valet innebär ett strategiskt bakslag för Boeing och en betydande seger för europeiskt försvarsindustriellt oberoende.

Europeisk samproduktion: ATACMS och Patriotrobotar

Vid Natos försvarsindustriforum, som hölls i anslutning till toppmötet, undertecknade Lockheed Martin och Rheinmetall en avsiktsförklaring (MOU) om samproduktion av ATACMS (Army Tactical Missile Systems) i Europa . Avtalet, som stöds av USA och Tyskland, syftar till att möta ”den omedelbara efterfrågan på lokalt producerad ammunition i Europa” och etablera Europas första center of excellence för tillverkning, integration och distribution av ATACMS .

Separat för USA samtal med Tyskland och andra europeiska länder om samproduktion av Raytheons AIM-120 AMRAAM-robotar samt etablering av en underhållsanläggning för Lockheeds PAC-3 Patriot-robotar i Europa . Ett samriskföretag mellan RTX och MBDA är också på väg att öppna Europas första tillverkningsanläggning för Patriotrobotar . Dessa steg drivs av USA:s försörjningsproblem – USA beräknas ha använt uppskattningsvis 50 procent av sitt PAC-3-lager fram till april 2026 under kriget mot Iran, vilket försenat leveranser till Europa .

Bredare försvarsutgifter och industriell kapacitet

• Sammanlagd investeringsökning: Allierade väntas spendera sammanlagt 258 miljarder dollar (226 miljarder euro) mer på försvar under 2025 och 2026 jämfört med tidigare år .
• Åtagande om utrustning 2026: Allierade utlovade 70 miljarder euro i militär utrustning, bistånd och utbildning till Ukraina för 2026, med åtaganden om att upprätthålla liknande nivåer under 2027 .
• Artilleriproduktion: Nato förväntar sig att ha kapacitet att producera cirka 4 miljoner artillerigranater årligen .
• Nytt utgiftsmål: Vid toppmötet i Haag i juni 2025 lovade medlemsländerna (utom Spanien) att investera 5 procent av BNP årligen i försvar och säkerhetsrelaterade utgifter senast 2035, upp från det tidigare målet på 2 procent . Detta inkluderar minst 3,5 procent av BNP till kärnverksamhet och upp till 1,5 procent till områden som cyber och infrastruktur .
• Europa och Kanada väntades spendera över 90 miljarder dollar extra enbart under 2025 .

Slutsats: Från planer till kontrakt

Ankara-toppmötet bekräftade en stor kursändring mot europeiskt ledd upphandling (GlobalEye ersätter AWACS, europeisk ATACMS-samproduktion), en massiv kollektiv upptrappning av försvarsinvesteringar (258 miljarder dollar extra under 2025–2026) och ett nytt strategiskt fokus på drönarkrigföring genom 40-miljardersinitiativet ”Drone Edge”. Som Rutte uttryckte det har alliansen gått in i en ”implementeringsfas” som fokuserar på kontrakt och leveranser snarare än ”generella avsikter” .