ESM:s första stabilitetsrapport: energiprischock och handelsfragmentering största hoten mot euroområdet

Viktiga resultat om ekonomiska effekter

BNP-tillväxtprognoser

• 2025: Euroområdet växte med 1,4 % under 2025, bättre än väntat, drivet av inhemsk efterfrågan .
• 2026: Tillväxten beräknas till 0,8–0,9 %, kraftigt avtagande på grund av energichocken och tullarnas effekter .
• 2027–2028: Gradvis återhämtning till 1,2–1,3 % 2027 och 1,4–1,5 % 2028, under förutsättning att energiprischocken är tillfällig .
• Nedåtscenario: ESM varnar för att om energichocken blir bestående kan euroområdets tillväxt falla under 1 % även efter ett starkare 2025 än väntat .

Inflationsrisker

• 2025: Den underliggande inflationen låg i genomsnitt på 2,1 %, nära målet .
• 2026: Inflationen väntas stiga till 2,6 %, drivet av högre energipriser till följd av Mellanösternkonflikten .
• 2027 och framåt: Inflationen väntas sjunka igen mot ECB:s mål på 2 % när energieffekterna avtar, förutsatt ingen ytterligare eskalering .

Finansiella sårbarheter

• Slutet på den allmänna undantagsklausulen och återgången till finanspolitiska regler begränsar nationella budgetar.
• Många regeringar i euroområdet står inför svåra avvägningar mellan högre försvarsutgifter, klimatinvesteringar och skuldkonsolidering .
• Europeiska kommissionen bedömer att efterlevnad av rekommenderade nettoutgiftsbanor skulle innebära en något åtstramande finanspolitisk hållning, vilket ytterligare kan dämpa den kortsiktiga tillväxten .

Politikrekommendationer

Baserat på ESM:s årsrapport och relaterade EU-policyutvärderingar är de viktigaste rekommendationerna:

• Fördjupa den inre marknaden (särskilt finans och energi) och diversifiera globala handelsförbindelser för att minska sårbarheten för geopolitiska chocker .
• Strategisk användning av europeiska finansiella resurser, inklusive Next Generation EU, för att stödja investeringar och strukturreformer .
• Tillämpa den nya ekonomiska styrningsramen för att återuppbygga finansiella buffertar samtidigt som man ger flexibilitet för försvars- och klimatrelaterade utgifter .
• Bygg motståndskraft mot klimatförändringar, bland annat genom förbättrade försäkrings- och riskdelningsmekanismer (som framhålls i ESM-EIOPA-rapporten) .
• Genomför produktivitetshöjande reformer (digitalisering, arbetsmarknad, konkurrens) för att hantera det långsiktiga hindret för potentiell tillväxt .

Bevisningen är samstämmig mellan de officiella källorna, med förbehållet att inflations- och tillväxtprognoserna är villkorade av antagandet att energiprischocken är tillfällig. En eskalering eller långvarig störning kan avsevärt försämra utsikterna.