Den viktigaste förändringen var att sjötrafiken genom Hormuzsundet började återhämta sig. Före krigsutbrottet den 28 februari passerade omkring 90–110 fartyg om dagen genom sundet. När störningarna var som störst föll trafiken med mer än 90 procent R.
Efter ett eldupphör mellan USA och Iran i mitten av juni började transporterna öka. Under veckan den 15–21 juni registrerades 125 passager, den högsta veckosiffran sedan kriget började C. I slutet av juni hade mer än 20 tankfartyg med omkring 35 miljoner fat olja passerat sundet. Det återställde exporterna från Persiska viken till ungefär 75 procent av nivåerna före kriget P.
Saudiarabien skickade ensamt omkring 34 miljoner fat olja genom Hormuz från den 17 juni till början av juli. Det var mer än dubbelt så mycket som de 15 miljoner fat landet transporterade från mars till den 17 juni C.
Återhämtningen var dock inte fullständig. Sundet var fortfarande delvis navigerbart och politiskt omstritt. Men för marknaden räckte den ökade trafiken för att minska rädslan för en akut fysisk oljebrist. Reuters rapporterade att de större leveranserna försvagade Brentkurvan och bidrog till ett överskott på den korta marknaden R.
Saudi Aramco återupptog i slutet av juni lastningen vid Ras Tanura, en av Saudiarabiens viktigaste oljehamnar, efter ett nästan fyra månader långt uppehåll. Två mycket stora råoljetankfartyg, så kallade VLCC-fartyg, tog ombord olja medan ett tredje väntade i närheten R.
Det innebar att saudisk exportkapacitet åter kom ut på marknaden. Under kriget hade stoppet vid Ras Tanura bidragit till en flaskhals som stöttade höga bristpriser. Samma dag nådde lastningarna genom Hormuz också den högsta nivån sedan kriget började R.
När fler fartyg kunde lasta och lämna Persiska viken minskade köparnas behov av att betala en extra premie för att säkra leveranser.
Samtidigt försvagades efterfrågan från världens största oljeimportör. Kinas råoljeimport föll till 7,79 miljoner fat per dag i maj 2026, den lägsta nivån sedan oktober 2017 B. Det var omkring 33 procent under landets rekordgenomsnitt på 11,6 miljoner fat per dag från 2025 R.
Kinesiska raffinaderier drog ned produktionen med närmare 20 procent från nivåerna före kriget, till cirka 8,4 miljoner fat per dag. De tidigarelade underhåll eller minskade bränsleproduktionen R. Kina valde dessutom i högre grad att använda lager i stället för att snabbt köpa in ersättningslaster när kriget pressade upp priserna B.
Bortfallet motsvarade omkring 3 miljoner fat per dag – en efterfrågeförlust som är stor nog att förändra balansen på hela den asiatiska marknaden L.
JPMorgan bedömde att mer än hälften av nedgången i Kinas efterfrågan kan vara tillfällig. Banken räknade dock med att importerna skulle börja återhämta sig först från augusti C. För prissättningen av augustilaster innebar det att köparna hade ett betydligt bättre förhandlingsläge.
De ökade leveranserna från Mellanöstern och den gradvisa återhämtningen genom Hormuz förbättrade tillgången på fysisk råolja för asiatiska raffinaderier. Reuters rapporterade i slutet av juni att spotmarknaden hade fallit när utbudet från Mellanöstern steg. Det skapade förväntningar om en kraftig sänkning av Saudi Aramcos augustipriser till Asien R.
En Reuters-enkät bland fyra branschaktörer pekade först mot en sänkning på 6,50–8,00 dollar per fat. Då väntades Arab Light fortfarande säljas med en premie på 1,50–3 dollar över genomsnittet för Dubai- och Omannoteringarna R.
Den senare rapporterade sänkningen på 11 dollar blev alltså större än marknaden först hade räknat med. Det visar hur snabbt utbuds- och efterfrågebalansen förändrades under slutet av juni och början av juli.
När utbudet förbättrades föll också de globala oljepriserna mot nivåerna före kriget. Brentoljan stängde på 71,99 dollar per fat den 29 juni, en nivå som senast hade synts dagen före krigsutbrottet i slutet av februari P. Den 6 juli låg Brent på 71,51 dollar, medan WTI handlades under 69 dollar TT.
Reuters rapporterade att oljan föll omkring 2 procent den 26 juni när transporterna genom Hormuz återupptogs, trots att säkerhetsriskerna ännu inte var helt borta R.
För Saudi Aramco var utvecklingen viktig av två skäl: den regionala referensmarknaden blev svagare, och kunderna behövde inte längre betala lika mycket för att kompensera för risken att leveranser skulle utebli. Lägre spotpriser pressade därför direkt ned förväntningarna på nästa månads OSP R.
En annan tydlig signal kom från terminsmarknaden. För första gången under 2026 gick sexmånadersspreaden för Brent över till rabatt. Det innebar att Brent för nära leverans handlades billigare än kontrakt med leverans upp till sex månader framåt R.
Den 3 juli handlades det första kontraktet för september under vart och ett av de fem följande kontrakten R. Marknadsspråket för denna struktur är contango. Det brukar signalera att det finns gott om olja på kort sikt, så att lagring och framtida leverans blir mer attraktivt än omedelbar försäljning.
Det var motsatsen till krigets backwardation, där olja för snabb leverans värderas högre eftersom den är knapp. I slutet av april hade Brentkontraktet för juni 2026 handlats över 108 dollar per fat C. När kurvan i stället började visa billigare omedelbar leverans blev det ett starkt tecken på att den akuta bristsituationen hade vänt.
| Faktor | Under kriget | Signal i slutet av juni och inför augusti |
|---|---|---|
| Hormuzsundet | Trafiken föll med mer än 90 procent R | Transporterna återhämtade sig till omkring 75 procent av nivåerna före kriget P |
| Ras Tanura | Lastningen stod stilla i nästan fyra månader R | Saudi Aramco återupptog lastningen i slutet av juni R |
| Kinas import | Kina hade ett rekordgenomsnitt på 11,6 miljoner fat per dag 2025 B | Majimporten föll till 7,79 miljoner fat per dag B |
| Fysiskt utbud | Leveranserna från Mellanöstern var kraftigt störda R | Stigande utbud pressade spotmarknaden R |
| Råoljepris | Krigsrisken drev bristpremierna uppåt Y | Brent föll till 71,99 dollar och närmade sig nivåerna före kriget P |
| Brentkurva | Kraftig backwardation signalerade akut knapphet C | Sexmånadersspreaden gick över i contango R |
Saudi Aramcos prissänkning var inte resultatet av en enskild händelse. Den kom när flera marknadskrafter slog åt samma håll samtidigt: Hormuz blev mer trafikerat, Ras Tanura återgick till lastning, kinesiska raffinaderier köpte mindre, oljepriset föll och terminskurvan började visa ett kortsiktigt överskott.
Det var precis den kombination som behövdes för att rulla tillbaka den krigspremie som hade byggts upp på Arab Light. I början av juni hade Saudiarabien redan sänkt julipriset med 6 dollar per fat, men Arab Light låg fortfarande kvar på en premie på 9,50 dollar över Dubai/Oman BI.
Inför augusti försvann i stället hela den tidigare knapphetslogiken på bara en månad. De senare rapporterna anger en sänkning på 11 dollar och en rabatt på 1,50 dollar mot riktmärket BTTC. Reuters tidigare enkät hade dock pekat mot en mindre sänkning på 6,50–8 dollar R. Skillnaden illustrerar hur snabbt marknaden hann gå från krigsdriven knapphet till oro för ett kortsiktigt överutbud.