Goldman Sachs företräder motsatt uppfattning. Den 6 juli 2026 sänkte investmentbanken sin yenprognos och förväntar sig nu att USD/JPY når 162 inom tre månader och 165 inom tolv månader, upp från tidigare 155 . Goldman pekar på den uthålliga räntefördelen för amerikanska tillgångar, ett "utbudsbortfall" inom AI och energi som stödjer den amerikanska dollarn, samt att japansk intervention endast kommer att ha en tillfällig effekt . Banken rekommenderar uttryckligen carry trades finansierade med yen som en strategi för att tjäna på skillnaderna . Goldmans prognos på 165 är den högsta bland större finansinstitut som Bloomberg sammanställt .

Rekordintervention – och begränsad kapacitet

Japans finansministerium bekräftade att man spenderade rekordartade 11,7 biljoner yen – cirka 73,6 miljarder dollar – på yen-stödjande intervention mellan den 28 april och 27 maj 2026 . Det var Japans första marknadsintervention sedan 2024, utlöst efter att yenen sjunkit förbi 160 per dollar . Trots den enorma storleken – den högsta månatliga interventionssiffran i Japans historia – hade interventionen begränsad varaktig framgång; yenen återvände snabbt till nivåer som föranledde åtgärden .

Den kritiska begränsningen framöver är en IMF-riktlinje: Japan kan endast genomföra ytterligare två tremånadersinterventioner fram till november 2026 om man vill behålla sin IMF-status som frikopplad valuta . Japan har redan använt ett sådant flerdagarsfönster (tre på varandra följande interventioner under Golden Week som räknades som en enda session), vilket lämnar endast två återstående fönster . Vissa tjänstemän påpekar dock att IMF-reglerna inte strikt begränsar frekvensen av interventioner, och den japanska regeringen är fortfarande redo att vidta "avgörande" åtgärder när yenen handlas i det lägre 160-talet .

Vad driver oenigheten?

Kärnan i oenigheten mellan Yamasaki och Goldman Sachs handlar om en fråga: Kommer räntedifferensen mellan USA och Japan att minska tillräckligt för att göra yenen attraktiv? Federal Reserve har bibehållit en hökaktig hållning medan BOJ endast gradvis och måttligt har höjt räntorna, vilket håller japanska realräntor djupt negativa och eldar på carry trades i yen . Goldman Sachs räknar med att denna dynamik består, medan Yamasaki och andra Japanbedömare argumenterar för att yenens försvagning har överstigit fundamenta och måste korrigeras i slutändan. Andra strateger är också oeniga: J.P. Morgan spår årsskiftet USD/JPY vid 164, medan ING förutspår en nedgång till 153 och Scotiabank har ett mål på 150 .

Slutsats

Yenens utsikter är djupt delade. Förre valutachefen Yamasaki argumenterar för ett rättvist värde nära 130 – vilket innebär att yenen är cirka 20 % undervärderad – och varnar för att interventionsrisken för spekulanter är verklig. Goldman Sachs hävdar att de grundläggande drivkrafterna (amerikansk räntefördel, BOJ:s gradvisa politik, efterfrågan på carry trades) kommer att pressa yenen till 165. Japan har lagt rekordartade 73,6 miljarder dollar på att försvara yenen med begränsad varaktig effekt och har nu endast två återstående IMF-kompatibla interventionsfönster fram till november. Den aktuella kursen nära 162 ligger redan inom Goldmans tremånadersmål, och utfallet avgörs i hög grad av BOJ:s räntebana, Fed-politiken och om Tokyo är villigt att överskrida IMF-riktlinjerna för att ingripa mer aggressivt.

Goldman Sachs företräder motsatt uppfattning. Den 6 juli 2026 sänkte investmentbanken sin yenprognos och förväntar sig nu att USD/JPY når 162 inom tre månader och 165 inom tolv månader, upp från tidigare 155 . Goldman pekar på den uthålliga räntefördelen för amerikanska tillgångar, ett "utbudsbortfall" inom AI och energi som stödjer den amerikanska dollarn, samt att japansk intervention endast kommer att ha en tillfällig effekt . Banken rekommenderar uttryckligen carry trades finansierade med yen som en strategi för att tjäna på skillnaderna . Goldmans prognos på 165 är den högsta bland större finansinstitut som Bloomberg sammanställt .

Rekordintervention – och begränsad kapacitet

Japans finansministerium bekräftade att man spenderade rekordartade 11,7 biljoner yen – cirka 73,6 miljarder dollar – på yen-stödjande intervention mellan den 28 april och 27 maj 2026 . Det var Japans första marknadsintervention sedan 2024, utlöst efter att yenen sjunkit förbi 160 per dollar . Trots den enorma storleken – den högsta månatliga interventionssiffran i Japans historia – hade interventionen begränsad varaktig framgång; yenen återvände snabbt till nivåer som föranledde åtgärden .

Den kritiska begränsningen framöver är en IMF-riktlinje: Japan kan endast genomföra ytterligare två tremånadersinterventioner fram till november 2026 om man vill behålla sin IMF-status som frikopplad valuta . Japan har redan använt ett sådant flerdagarsfönster (tre på varandra följande interventioner under Golden Week som räknades som en enda session), vilket lämnar endast två återstående fönster . Vissa tjänstemän påpekar dock att IMF-reglerna inte strikt begränsar frekvensen av interventioner, och den japanska regeringen är fortfarande redo att vidta "avgörande" åtgärder när yenen handlas i det lägre 160-talet .

Vad driver oenigheten?

Kärnan i oenigheten mellan Yamasaki och Goldman Sachs handlar om en fråga: Kommer räntedifferensen mellan USA och Japan att minska tillräckligt för att göra yenen attraktiv? Federal Reserve har bibehållit en hökaktig hållning medan BOJ endast gradvis och måttligt har höjt räntorna, vilket håller japanska realräntor djupt negativa och eldar på carry trades i yen . Goldman Sachs räknar med att denna dynamik består, medan Yamasaki och andra Japanbedömare argumenterar för att yenens försvagning har överstigit fundamenta och måste korrigeras i slutändan. Andra strateger är också oeniga: J.P. Morgan spår årsskiftet USD/JPY vid 164, medan ING förutspår en nedgång till 153 och Scotiabank har ett mål på 150 .

Slutsats

Yenens utsikter är djupt delade. Förre valutachefen Yamasaki argumenterar för ett rättvist värde nära 130 – vilket innebär att yenen är cirka 20 % undervärderad – och varnar för att interventionsrisken för spekulanter är verklig. Goldman Sachs hävdar att de grundläggande drivkrafterna (amerikansk räntefördel, BOJ:s gradvisa politik, efterfrågan på carry trades) kommer att pressa yenen till 165. Japan har lagt rekordartade 73,6 miljarder dollar på att försvara yenen med begränsad varaktig effekt och har nu endast två återstående IMF-kompatibla interventionsfönster fram till november. Den aktuella kursen nära 162 ligger redan inom Goldmans tremånadersmål, och utfallet avgörs i hög grad av BOJ:s räntebana, Fed-politiken och om Tokyo är villigt att överskrida IMF-riktlinjerna för att ingripa mer aggressivt.