Läget efter de dubbla jordbävningarna i Venezuela: Dödssiffran stiger, USA:s hjälp möts av både beröm och kritik

Saknade: Mellan 40 000 och 68 900 människor är fortfarande försvunna, enligt olika källor .

Hemlösa: Uppskattningsvis 12 841 personer har fördrivits från sina hem, och tusentals bor i tillfälliga läger, bland annat i Ali Primera Park i Caracas . NASA uppskattar att cirka 59 000 byggnader har skadats eller förstörts . Överlevande beskriver rädsla, trauma och en oviss framtid .

Skadekostnader: Enligt en brief från organisationen Connecting Business (28 juni) överstiger skadorna 10 miljarder dollar . ACAPS rapporterar om direkta förluster på mellan 10 och 100 miljarder dollar . Wikipedia anger 37 miljarder dollar i direkta skador . Den specifika summan 6,7 miljarder dollar som nämns ibland avser en UNOPS-beräkning av direkta fysiska skador – men totalsiffran är betydligt högre .

USA:s humanitära respons

Utrikesminister Marco Rubio leder en snabb statlig insats.

Redan den 25 juni meddelade Rubio att sök- och räddningsteam från Fairfax County i Virginia och Los Angeles skickades till Venezuela, med fler team på väg . Han sade: ”Vi har en statlig respons. Den kommer att vara stor, snabb och effektiv” . Vita huset aktiverade en särskild insatsstyrka och mobiliserade initialt 150 miljoner dollar i stöd .

Rubio talade personligen med Venezuelas tillförordnade president Delcy Rodríguez för att förmedla USA:s stöd . Insatsen beskrivs som en av de mest omfattande naturkatastrofinsatserna från USA sedan USAID avvecklades .

Summan 300 miljoner dollar: Medier som New York Times har rapporterat om betydande resurser, men den officiellt bekräftade summan från början var 150 miljoner dollar . Siffran 300+ miljoner dollar finns inte explicit bekräftad i tillgängliga källor.

Beröm, kritik och USAID:s frånvaro

USA:s insats har väckt både beröm och skarp kritik.

Beröm: Den snabba utskickningen av specialiserade räddningsteam och Rubios personliga diplomati har hyllats som snabb och omfattande, inte minst med tanke på den komplexa politiska situationen .

Kritik: Jordbävningarna inträffade bara månader efter att Trump-administrationen hade avvecklat USAID (i januari 2025) och fryst större delen av utländskt bistånd . En högre tjänsteman inom USAID hade tidigare varnat för att Rubios undantag för ”livräddande” hjälp inte fungerade i praktiken . Kritiker menar att nedmonteringen av USAID innebar att USA förlorade sin primära humanitära infrastruktur, vilket tvingade fram en improviserad, utrikesdepartementsledd insats som blev långsammare och sämre samordnad än annars .

The Guardian beskrev katastrofen som ett test för Trump-administrationens nya politik på västra halvklotet – särskilt efter att USA i en specialoperation i januari störtat Venezuelas tidigare regering . New York Times rapporterade att administrationen mobiliserade ”trots Trumps förakt för utländskt bistånd” – en ironisk utveckling för en administration som systematiskt monterat ned de myndigheter som normalt ansvarar för sådana uppdrag .

Återhämtningsutsikter

Tillfälliga läger: Tusentals människor bor i tältläger . Learning from Earthquakes rapporterar om hjälpdistribution och tillfälliga bostäder vid Ali Primera Park och andra platser .

Infrastruktur: Över 2 500 anläggningar har påverkats, däribland 38 sjukhus och fler än 700 byggnader. Värst drabbat är delstaten La Guaira . En särskild presidentkommission har tillsatts för att bedöma skadorna på bostäder och infrastruktur .

Ekonomi: De direkta skadorna uppskattas till 10–100 miljarder dollar, och återuppbyggnaden väntas ta flera år . Venezuelas redan svåra ekonomiska kris försvårar situationen ytterligare.

Politiska aspekter

Trump-administrationens katastrofinsats är nära sammanflätad med dess politiska mål i Venezuela.

• Regimskifte: USA erkände Delcy Rodríguez som tillförordnad president efter en amerikansk specialoperation i januari 2026 som störtade den tidigare regimen . Jordbävningsresponsen ses som ett sätt att befästa den nya, USA-stödda regeringens legitimitet.
• Visad kapacitet: Insatsen ger administrationen möjlighet att visa att den kan leverera humanitär hjälp effektivt även utan USAID – ett sätt att bemöta kritiken mot att myndigheten avvecklades .
• Strategi på västra halvklotet: Katastrofen används för att testa och marknadsföra administrationens ”nya era av amerikansk makt” i Latinamerika, med Venezuela som flaggskeppsexempel .

Kritikernas syn: Många humanitära experter och politiska motståndare menar att den improviserade, utrikesdepartementsledda insatsen är mindre effektiv än det USAID-ledda systemet. De anser att administrationen använder katastrofbiståndet som ett geopolitiskt verktyg snarare än som renodlat humanitärt stöd .

Viktiga förbehåll

• Dödssiffran är fortfarande osäker. Bekräftade döda är cirka 2 600–3 000, inte 3 300+. Osäkerheten beror på det stora antalet saknade och svårigheten att söka igenom rasmassor.
• ”Över 3 300 döda” är inte verifierat i någon auktoritativ källa – den högsta tillförlitliga siffran är omkring 2 954–3 000.
• 300+ miljoner dollar i USA-bistånd: Bekräftas inte i tillgängliga källor. Den officiella initiala summan är 150 miljoner dollar.
• 6,7 miljarder dollar i skador: En siffra som förekommer i vissa rapporter men som är en UNDP-beräkning av direkta fysiska skador. Totala skadorna uppskattas till betydligt mer.
• Siffrorna uppdateras fortfarande i takt med att räddningsarbetet fortsätter och bedömningar görs.